Skatteverket har kommenterat en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, där frågan var om förutsättningarna för expertskatt var uppfyllda när en del av ersättningen betalats ut av ett utländskt bolag.
Reglerna om expertskatt finns i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen. Omständigheterna i det aktuella fallet var att en arbetstagare som var anställd i ett tyskt bolag kom till Sverige för att arbeta i ett svenskt bolag och var under den tiden tjänstledig från sin anställning i Tyskland. Ersättningen för arbetet i Sverige betalades dels av det svenska bolaget, dels av det tyska bolaget. Den del av ersättningen som betalades ut av det tyska bolaget fakturerades senare det svenska bolaget. Den sammanlagda ersättningen per månad översteg två prisbasbelopp. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i sitt avgörande att det av lagtexten framgår att ersättningen ska avse arbete i Sverige. Det saknas i lagtext och förarbeten krav på hur ersättningen ska betalas ut, mer än att ersättningen ska vara en kostnad för den svenska arbetsgivaren. Skatteverket konstaterar att huvudsaken är att kostnaden belastar det svenska bolaget, det spelar ingen roll om del av ersättningen betalas av en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige.