Principer för aktieägarengagemang

Swedbank Robur

Swedbank Robur Fonder AB (”Swedbank Robur”) förvaltar fonder och är ett helägt dotterbolag i Swedbankkoncernen.

Swedbank Robur är en av Sveriges största kapitalförvaltare och därmed en av de största aktieägarna på aktiemarknaden i Sverige och har även betydande aktieinnehav på andra aktiemarknader. Ett ansvarsfullt utövande av ägarrollen är en viktig del av förvaltningsuppdraget från fondandelsägarna.

Syfte med aktieägarengagemang

Swedbank Robur förvaltar värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder inklusive specialfonder. Förvaltningsuppdraget från fondandelsägarna omfattar att, inom de ramar som uppställs av lagstiftning och regelverk, placera fondernas medel med syftet att ge fondandelsägarna en god avkastning på lång sikt. Vidare ska vi, i syfte att långsiktigt och hållbart öka värdet på bolagens aktier, aktivt och ansvarsfullt utöva de rättigheter och skyldigheter som följer med ett ägande i de bolag som fonderna har placerat i.

Dessa principer för aktieägarengagemang gäller alla aktier i Swedbank Roburs fonder. Principerna har utvecklats främst med utgångspunkt utifrån svenska aktiebolag som gett ut aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. När vi utövar en aktiv ägarroll i andra bolag, t.ex. utländska bolag, bolag som handlas på handelsplattformar eller onoterade bolag, följs de beskrivna principerna i möjligaste utsträckning men avsteg kan ske baserat på nationella koder och regleringar, industristandarder, börskontrakt, bolagets specifika situation eller marknadsspecifika förhållanden.

Swedbank Robur vill verka för allmänhetens förtroende för aktieägande och aktiemarknaden samt för att aktiemarknaderna i Sverige och globalt även framöver har goda förutsättningar att vara attraktiva och effektiva marknadsplatser. Swedbank Robur vill också verka för att bolagen och övriga marknadsaktörer iakttar god sed på aktiemarknaden.

Beslutsordning och hantering av intressekonflikter

Swedbank Roburs principer för aktieägarengagemang har antagits av styrelsen, som också regelbundet gör en översyn av principerna. Styrelsen för Swedbank Robur ska till minst hälften bestå av ledamöter oberoende i förhållande till Swedbankkoncernen. Ägarstyrningsfrågor av väsentlig och principiell karaktär såsom antagande av Principer för Aktieägarengagemang och frågor där intressekonflikter mellan Swedbank Robur och Swedbankkoncernen eller andra banker eller institut kan föreligga beslutas av styrelsen. Bolagsordningen i Swedbank Robur kräver att en majoritet av de oberoende styrelseledamöterna biträder beslutet.

Swedbank Robur deltar normalt inte i valberedningen i Swedbank AB eller i bolag som bedriver likartad verksamhet som Swedbankkoncernen.

Anställda i Swedbank Robur får som huvudregel inte åta sig uppdrag som styrelseledamot i bolag som Swedbank Roburs fonder äger. Vad gäller alternativa investeringsfonder (exklusive specialfonder) kan verkställande direktören besluta om avsteg från denna princip.

Swedbank Robur tillämpar inte aktieutlåning.

Bolaget har utsett ett Ägarstyrningsråd vars uppdrag är att vara ett råd för informations- och erfarenhetsutbyte avseende valberedningar och bolagstämmor för våra valberedare.

Det löpande ägarstyrningsarbetet hanteras inom Hållbarhet- & ägarstyrningsteamet men personer från ledning, förvaltning och styrelsens oberoende ledamöter är också aktiva i arbetet.

Regelverk

Swedbank Roburs verksamhet regleras främst av lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I lagarna finns den grundläggande bestämmelsen för fondverksamheten, nämligen att fondbolaget i all verksamhet som avser förvaltningen av fonderna ska handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. För var och en av fonderna finns det dessutom fondbestämmelser, godkända av Finansinspektionen, som bland annat anger hur fondens medel får placeras.

Vidare följer av lagen (2004:46) om värdepappersfonder att ett fondbolag inte får utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett bolag.

Andra regelverk som är av betydelse för vår ägarstyrning är regler och riktlinjer utgivna av Fondbolagens Förening, främst Svensk kod för fondbolag och Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang. I riktlinjerna beaktas principer antagna av den europeiska föreningen för fondbolag och kapitalförvaltare, EFAMA.

Därutöver finns det även rekommendationer avseende ägarnas ansvar och roll i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”).

Ansvarsfulla investeringar och utövande av aktieägarengagemang

Swedbank Roburs vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Med hållbart värdeskapande menar vi att vi vill skapa långsiktig avkastning för våra kunder och samtidigt bidra till en positiv utveckling för samhället och miljön. Vi betraktar hållbarhet som en integrerad del av välskötta och lönsamma investeringar.

Swedbank Robur anser att miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor samt bolagsstyrningsfrågor påverkar avkastningen för fonderna och att Swedbank Robur har ett ansvar att agera i dessa frågor i bästa långsiktiga intresse för fondandelsägarna. Swedbank Robur arbetar med tre metoder: välja in, välja bort och påverka. För mer information se Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar, Swedbank Roburs Strategi för att välja in, Swedbank Roburs Strategi för att välja bort och Swedbank Roburs Strategi för att påverka som finns tillgängliga på vår webbplats.

Swedbank Robur arbetar för att minska klimatriskerna och att använda vårt ägarinflytande för att skapa möjligheter för en bred klimatomställning. Swedbank Robur arbetar även för att integrera naturrelaterade aspekter i fondförvaltningen och använda vårt ägarinflytande för att motverka förlust av ekosystem och arter. För mer information se Swedbank Roburs Klimatstrategi och Swedbank Roburs Strategi för biologisk mångfald och investeringar med positiv inverkan på naturen som finns tillgängliga på vår webbplats.

Medel för aktieägarengagemang

Ägare, styrelse och företagsledning i bolag har olika roller vad gäller ansvar, rättigheter och skyldigheter. Det är viktigt att en god balans upprätthålls mellan dessa funktioner.

Aktieägarengagemang är aktieägarnas påverkan på och kontroll av bolagets styrelse och företagsledning. Vårt aktieägarengagemang ska i första hand ske inför och på bolagsstämmor, genom en löpande dialog med styrelse och företagsledning (med beaktande av insiderlagstiftning) och, om det bedöms lämpligt, genom samverkan med övriga aktieägare.

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det är därför viktigt att Swedbank Robur deltar på bolagsstämmor och utövar rösträtten för fondernas aktieinnehav. Om det kan anses vara av mindre betydelse för fondandelsägarna att Swedbank Robur deltar och röstar på bolagsstämmor, exempelvis i situationer då ägarandelen är obetydlig eller då aktieinnehavet endast utgör en mycket liten del av de investerande fondernas totala portföljvärde, kan vi göra undantag från denna princip.

I Sverige deltar Swedbank Robur normalt på bolagsstämman med egen representation, men poströstning och fullmaktsröstning förekommer också. På bolagsstämmor i utländska bolag röstar vi som regel med hjälp av fullmaktsröstning. Inför röstning i utländska bolag används analys från röstningsrådgivare för att säkerställa att frågeställningarna även belysts utifrån internationellt och lokalt perspektiv men alla beslut om röstning fattas av Swedbank Robur.

Med tanke på Swedbank Roburs roll som fondförvaltare är det viktigt att säkerställa handlingsfrihet beträffande olika placeringar. Det kan uppstå situationer där Swedbank Robur har att välja mellan att aktivt verka för en förändring i ett bolag eller att avyttra aktierna i bolaget. Avgörande för valet i det enskilda fallet ska vara vilket alternativ som bäst bedöms tillgodose målet om god avkastning på lång sikt för fondens andelsägare.

Swedbank Robur anser att valberedningsarbetet är mycket viktigt och deltar därför normalt i valberedningar när Swedbank Robur är en av de större ägarna och erbjuds att utse en valberedare. Detta gäller både i svenska bolag som tillämpar Koden och i bolag på andra marknader som använder valberedningssystemet. Det är viktigt att valberedningsarbetet bedrivs på ett sådant sätt att handlingsfriheten beträffande fondernas aktieinnehav inte begränsas.

Övervakning av portföljinnehaven sker t.ex. genom analys och screening av finansiell och icke-finansiell rapportering, kallelsematerial till bolagsstämmor, pressreleaser, uppföljning av medias rapportering och i en löpande dialog. Dialog sker regelbundet genom olika företrädare för Swedbank Robur t.ex. portföljförvaltare i aktivt förvaltade fonder, hållbarhetsanalytiker, ägarstyrningsansvariga och valberedare utsedda av Swedbank Robur. Dialog med bolagens företrädare sker dels i möten initierade av bolagen och dels i möten initierade av företrädare för Swedbank Robur. Mötena kan vara i form av regelbunden uppdatering eller på grund av speciella händelser.

Samverkan med andra aktieägare

Vi anser att samverkan med andra aktieägare i vissa frågor kan förbättra möjligheterna till ett aktivt och effektivt aktieägarengagemang. Det kan till exempel gälla samverkan för hållbarhetsdialoger med bolag inom viss bransch inom ramen för PRI eller samverkan med andra institutionella ägare. Swedbank Robur ingår inte i någon fast ägargruppering.

Kommunikation

Swedbank Robur anser att det är av stor vikt att vår syn på ägarfrågor kommuniceras till fondandelsägarna samt till bolagen och andra intressenter på kapitalmarknaden. Sedan 1996 har vår ägarpolicy varit offentlig. Policyn finns tillgänglig på vår webbplats där även ställningstaganden i viktigare ägarfrågor redovisas t.ex. information om deltagande i valberedningar, röstning på bolagsstämmor samt vid offentliga uppköpserbjudanden.

På webbplatsen publiceras också bland annat årliga rapporter kring ägarstyrning och ansvarsfullt ägande.

Ramverk för bolagsstyrning

Internationellt accepterade principer för god ägarstyrning, huvudsakligen OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact, samt nationella koder och regleringar, industristandarder, börskontrakt och marknadsspecifika förhållanden är utgångspunkter i Swedbank Roburs ägarstyrning.

Swedbank Robur ser positivt på Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). I stor utsträckning är Koden en kodifiering av den praxis som över tid har utvecklats avseende bolagsstyrning i Sverige. För bolag som är noterade på Stockholmsbörsens listor är det ett krav att tillämpa Koden och sedan 2018 är det även ett listningskrav på Nasdaq First North Premier. Det är svårt att skapa en kod för bolagsstyrning som passar alla bolag och situationer. Individuella bolagsanpassningar måste kunna göras. Kodens princip om ”följ eller förklara” är därför av stor vikt.

Likabehandling av aktieägare

Alla aktier i ett bolag, som medför lika rätt till bolagets tillgångar och vinst, bör behandlas lika och bör ha samma rättigheter. Utgångspunkten är därför att alla aktier med samma rättigheter i ett bolag bör ha samma röstvärde. I bolag med rösträttsskillnader är det viktigt att skydda minoritetsaktieägarnas intressen. Inga uppköpsförsvårande bestämmelser bör förekomma i bolagsordningen.

Vid offentliga uppköpserbjudanden ska aktier som medför lika rätt till bolagets tillgångar och vinst behandlas lika.

Bolagsstämman

Bolagsstämman är det tillfälle då alla aktieägare har möjlighet att träffa och ställa frågor till styrelse, företagsledning och revisorer. Det är därför av stor vikt att aktieägare har möjlighet att delta fysiskt vid stämman. Hybridstämmor där även virtuellt deltagande möjliggörs ses som positivt medan enbart virtuella stämmor ska undvikas. Aktieägarna ska ha rätt att föreslå egna punkter till bolagsstämmans dagordning samt att nominera kandidater till styrelsen, även på marknader där detta inte är praxis.

Det är viktigt att styrelsen tillser att alla aktieägare i god tid före en bolagsstämma erhåller tydlig och relevant information och motivering beträffande de förslag som ska läggas fram på bolagsstämman. Fullständigt beslutsunderlag ska finnas tillgängligt i god tid före bolagsstämman på bolagets webbplats helst redan i samband med publicering av kallelsen. Kallelsen bör utformas på ett sådant sätt att aktieägare som inte själva närvarar på stämman vid röstningsbeslut i möjligaste mån ska kunna delta på lika villkor som de aktieägare som närvarar fysiskt på stämman.

Valberedningen

Valberedningen är i många nordiska bolag bolagsstämmans beredande organ för beslut i val- och arvodesfrågor avseende styrelse och revisor samt procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningen ska tillvarata samtliga aktieägares gemensamma intressen.

Valberedningen ska i svenska kodbolag utgöras av de största ägarna i bolaget och de av bolagsstämman fastställda principerna för valberedningens tillsättande ska inte lämna något utrymme för godtycke. I normalfallet ska endast en styrelseledamot, oftast styrelsens ordförande, ingå som adjungerad i valberedningen.

Det är angeläget att mandatet för utseende av valberedningen ger möjlighet att förändra valberedningens sammansättning vid större ägarförändringar. Det är också viktigt att ange att valberedningens uppdrag gäller till dess att nästa valberedning utses. Inga arvoden ska utgå till valberedningens ledamöter.

Ett välstrukturerat valberedningsarbete säkerställer att bolagets styrelse har en bra sammansättning. En noggrann styrelseutvärdering är en viktig komponent i valberedningens arbete. Valberedningens ledamöter bör utöver att ta del av bolagets styrelseutvärdering komplettera med att själva intervjua och träffa styrelseledamöter och ordförande i styrelseutskott.

Valberedningen ska även ta del av revisionsutskottets årliga utvärdering av revisionsinsatsen samt beakta de riktlinjer som fastställts för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Bolagets revisionsutskott ansvarar för upphandling av revisionstjänsten vilken ska ske i en öppen och transparent process med valberedningen.

Det är viktigt att valberedningen ges erforderlig tid att fullgöra sitt uppdrag. Valberedningen ska därför sammanträda för att planera sitt arbete snarast möjligt efter det att valberedningen har utsetts. Styrelsens ordförande ska normalt initiera valberedningens första sammanträde. Valberedningen ska dokumentera sitt arbete.

Valberedningens arbete ska bedrivas på sådant sätt att valberedningens ledamöter endast i undantagsfall, och endast under korta perioder, blir insiders.

I bolag som inte har en valberedning ska det finnas en annan strukturerad och transparent process för nominering och val till styrelsen.

Styrelsen

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelseledamöterna ska med hög integritet fullgöra sitt uppdrag och tillvarata aktieägarkollektivets intressen och aktivt verka för att aktiens värde långsiktigt optimeras.

Styrelseledamöter bör vara aktieägare i bolaget.

Det är viktigt att det inom styrelsen finns den bredd av kompetens, erfarenhet, bakgrund och mångfald som behövs med hänsyn till bolagets komplexitet och verksamhet. En jämn könsfördelning i styrelsen ska eftersträvas. För att säkerställa att styrelsen kan hantera situationer där minoritetsägarnas intressen särskilt behöver beaktas, t.ex. vid offentliga uppköpserbjudanden, ska styrelsen ha en bra balans av oberoende och beroende ledamöter. För att säkerställa effektiviteten i styrelsen bör den inte vara för stor.

VD, eller annan ledande befattningshavare i bolaget, bör inte vara ledamot i styrelsen. På marknader där det är tillåtet att VD även är styrelsens ordförande bedömer vi att det är olämpligt att dessa roller kombineras.

En styrelseledamot ska inte ha andra uppdrag i sådan omfattning att ledamoten inte kan ägna styrelseuppdraget tillräcklig tid och omsorg och aktivt bidra till ett effektivt styrelsearbete.

Revision och intern kontroll

Revisorn utses av bolagsstämman och har till uppgift att på aktieägarnas uppdrag granska styrelsens och företagsledningens förvaltning av bolaget. Det är därför av stor vikt att revisorn intar en oberoende ställning i förhållande till dessa organ och att säkerställa att det regelbundet sker en utvärdering (kvalitetsgranskning) av revisionen i ett bolag.

Revisorn bör i revisionsberättelsen och på bolagsstämman ge fyllig information om revisionen av bolaget till aktieägarna.

God intern kontroll är en naturlig del av verksamheten i alla välskötta bolag. Styrelsen ansvarar för att bolaget har en god kontrollmiljö. Styrelsen ska vinnlägga sig om att rapporteringen av den interna kontrollen ger en rättvisande bild av verksamhetens mest väsentliga risker och hur bolaget arbetar med kontroll och uppföljning av dessa risker.

Arvoden och ersättningar till styrelseledamöter

Bolagsstämman ska fatta beslut om alla typer av arvoden till styrelseledamöter. I undantagsfall kan vissa arvodesbeslut fattas av annan än bolagsstämma, men då ska styrelsens ordförande vid påföljande bolagsstämma redogöra för vilka beslut som fattats och skälet till den valda beslutsformen.

Som huvudprincip förordas fasta styrelsearvoden. En rörlig komponent kan undantagsvis accepteras om det för det enskilda bolaget särskilt kan motiveras. Styrelseledamöter ska inte delta i incitamentsprogram för anställda eller i incitamentsprogram som är snarlika incitamentsprogram för anställda. Konstruktionen för den rörliga arvodesdelen måste vara tydlig och sådan att styrelsens kontrollerande funktion inte åsidosätts eller kan ifrågasättas. Den totala kostnaden som kan komma att belasta framtida resultaträkningar ska redovisas och beaktas i förslaget liksom konsekvenserna av eventuella säkringsåtgärder.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Det ska finnas väl avvägda övergripande riktlinjer för olika kompensationskomponenter för de anställda. Riktlinjerna ska godkännas av bolagsstämman till den del den avser företagsledningen. Riktlinjerna ska även omfatta villkor vid uppsägning och pensionsvillkor. Pension bör intjänas i förhållande till anställningstid i befattningen och på sådant sätt att kostnaderna kan förutses av bolaget, t.ex. genom premiebaserade pensionsavsättningar.

Riktlinjerna för ersättningar ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktigt hållbara värdeskapande. Kriterier för rörlig ersättning ska vara kopplade till förutbestämda och mätbara mål som bör vara både finansiella och icke-finansiella. Swedbank Robur ser positivt på kriterier för rörlig ersättning som baseras på för bolaget relevanta hållbarhetsmål.

Även om bolagsstämman godkänner ersättningsriktlinjerna, är det styrelsen som ansvarar för att riktlinjerna är väl avvägda och anpassade till bolagets förhållanden. Styrelsen ansvarar vidare för att företagsledningens avtal är rimliga.

I bolagets ersättningsrapport ska tydlig information om grunderna för den rörliga ersättningen anges samt motivering till eventuella avvikelser från riktlinjerna.

Aktierelaterade Incitamentsprogram

Det ligger i aktieägarnas intresse att de anställdas engagemang för att skapa aktieägarvärde på lång sikt ökar. Detta kan åstadkommas med väl avvägda aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska utformas så att de främjar ett långsiktigt ägande av aktier.

Normalt bör incitamentsprogram omfatta en vidare krets av anställda i ett bolag och inte enbart företagsledningen. Med anställda avses personer vars huvudarbetsgivare är bolaget eller annat koncernbolag. Incitamentsprogram baserade på aktier i onoterade dotterbolag ska undvikas.

Styrelsen har det fulla ansvaret för utformningen av incitamentsprogram och ska inte delegera väsentliga delar av detta till företagsledningen.

Komplexiteten i många incitamentsprogram lägger ett stort ansvar på styrelsen att förklara och motivera utformningen samt eventuella lokala anpassningar. Styrelsen bör i god tid förankra förslag till incitamentsprogram hos de större aktieägarna och ska i en sådan förankringsprocess avsätta tillräckligt med tid för att inhämta ägarnas synpunkter.

Även om ett incitamentsprogram enligt lag eller god sed på aktiemarknaden inte kräver beslut på bolagsstämma bör programmen ändå beslutas på bolagsstämma för att programmen ska få en fullständig genomlysning och förankras hos ägarna.

Incitamentsprogram ska vara skäliga och inte utmanande från aktieägarsynpunkt.

Deltagande i incitamentsprogram ska baseras på en tydligt definierad motprestation. Denna kan ske i form av egen investering från deltagarens sida eller i form av uppfyllelse av prestationskrav.

Motprestation i form av egen investering ska alltid innebära ett visst risktagande för deltagaren, dvs. fullständiga subventioner i efterhand bör inte förekomma.

Där motprestationen sker i form av uppfyllelse av prestationskrav ska dessa krav vara kvantitativa, transparenta och kommunicerade i förväg till deltagarna. Prestationskraven ska i möjligaste mån vara kopplade till företagets långsiktiga hållbara värdeskapande. Utvärderingsperioden för långsiktiga incitamentsprogram bör vara minst tre år. Målen ska – så långt möjligt och i rimlig utsträckning – öppet redovisas för aktieägarna inför beslutet eller i årsredovisningen i efterhand. Kraven ska vara utformade så att det krävs en reell prestation för att erhålla förväntad och maximal tilldelning och inte enbart en aktiekursuppgång.

Aktieägare i bolaget ska få utförlig information om incitamentsprograms utformning och utveckling samt om konsekvenserna för aktieägarna i form av bl.a. utspädningseffekter, effekter på viktiga nyckeltal, totala kostnader för bolaget inklusive eventuella säkringsåtgärder. Information ska lämnas för såväl förväntat som maximalt utfall. Incitamentsprogram bör ha tak eller en klausul som skyddar bolaget mot orimliga utfall. Väsentliga antaganden för beräkningar ska anges. Styrelsen bör också presentera en utvärdering av tidigare incitamentsprogram och redogöra för hur de bidragit till långsiktig värdeutveckling för aktieägarna. Information ska ges inför bolagsstämma som ska besluta om incitamentsprogram och löpande i bolagets årsredovisning samt på bolagets webbplats.

Kapitalstruktur

Bolagen ska aktivt eftersträva en effektiv kapitalstruktur och ha de finansiella resurser som krävs för att säkerställa och utveckla bolagets affär. Överskottslikviditet ska distribueras till aktieägarna. Vid avgörande om detta ska göras genom utdelning, inlösenförfarande eller återköp av aktier måste den bolagsspecifika situationen beaktas. Bolagen ska tydliggöra motiven till vald kapitalstruktur och utdelningspolitik.

Vid beslut om återköp måste särskilt beaktas bl.a. likviditeten i aktien, påverkan för olika aktieslag med lika ekonomisk rätt i bolaget samt påverkan på befintliga och beslutade incitamentsprogram. Bemyndiganden för återköp av egna aktier bör inte överstiga tio procent av aktiekapitalet.

Nyemissioner ska i första hand genomföras som kontantemissioner med företräde för bolagets befintliga aktieägare. Vid speciella situationer kan det vara befogat att avvika från befintliga aktieägares företrädesrätt (s.k. riktad emission), men styrelsen måste då utförligt motivera ett sådant förslag till bolagsstämman.

Bemyndiganden till styrelsen kan vara motiverade för vissa typer av situationer då det normalt kan bedömas vara mindre ändamålsenligt att avvakta med beslut om emission till en ny bolagsstämma, till exempel vid mindre företagsförvärv. Bedömningen måste vara restriktiv och utförligt motiverad, avseende i vilka situationer och under vilka villkor de får utnyttjas, och bör endast i undantagsfall omfatta riktade kontantemissioner. Riktade kontantemissioner ska ske till marknadsmässiga villkor. Generella emissionsbemyndiganden bör inte överstiga tio procent av bolagets kapital vid tidpunkten för bolagsstämman.

Styrelsen ska särskilt beakta och motivera den totala utspädningen som kan bli en följd av en kombination av bemyndiganden om t.ex. nyemission, återköp och överlåtelse av egna aktier och incitamentsprogram.

Hållbarhet

Hållbarhetsrisker och -möjligheter bör löpande kartläggas, utvärderas och rapporteras till styrelsen. Bolag med höga risker i verksamheten, exempelvis genom miljöpåverkan eller genom geografisk närvaro, förväntas ha ett mer utvecklat arbete. Styrelsen ska inta ett ansvarsfullt förhållningssätt och arbeta aktivt med de hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget. Exempel på hållbarhetsfrågor är miljö- och klimatpåverkan, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och mångfald i hela värdekedjan samt affärsetiska frågor som antikorruption och skatter. Bolagets hållning i relevanta hållbarhetsfrågor ska dokumenteras i en uppförandekod och i policydokument antagna av styrelsen.

Styrelsen ska tillse att uppförandekoden och policydokumenten följs i alla delar av bolagskoncernen genom upprättande av styrnings- och ledningssystem. Detta omfattar både intern verksamhet och affärspartners såsom leverantörer i relevanta fall. Styrelsen ska löpande utvärdera bolagets arbete. Styrelsen ska tillse att aktieägarna får en rättvisande bild av bolagets risker, ställningstaganden och aktiva arbete inom hållbarhetsområdet. Detta bör ske genom extern kommunikation såsom årsredovisningar och webbplats, där även uppförandekoden och policydokumenten bör finnas. Swedbank Robur anser att bolagen bör leva upp till:

• att bolagens ansvarstagande inom hållbarhetsområdet ska ligga i linje med principerna i FN:s Global Compact, vilka vilar på internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och affärsetik.

• att bolagen ska åta sig att arbeta med och rapportera om klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

• att bolagen ska sätta vetenskapligt förankrade klimatmål för verksamheten som anger utsläppsminskningar av växthusgaser i linje med Parisavtalets 1,5-graders mål.

• att bolagen ska verka för att uppfylla FN:s 17 globala hållbarhetsmål.

Hållbarhetsrelaterade punkter på bolagsstämmor uppträder ibland i form av aktieägarförslag, detta gäller särskilt i amerikanska bolag. Swedbank Robur utvärderar dessa från fall till fall med utgångspunkt i det övergripande förvaltningsuppdraget från andelsägarna och vår syn på hållbart värdeskapande. Några faktorer som tas med i bedömningen är:

• om förslaget tar upp en för bolaget relevant och materiell problematik

• om förslaget tar upp en fråga som bäst hanteras på bolagsnivå, snarare än genom lagstiftning eller annan reglering

• om bolaget har svarat på förslagsställarens synpunkter på ett bra sätt

• om förslaget skulle leda till en materiell förbättring av någon hållbarhetsaspekt jämfört med nuläget

• om förslaget skulle ge aktieägare en bättre uppfattning kring hållbarhetsrisker kopplade till bolagets verksamhet

• om krav på bolaget kan uppfyllas utan att leda till orimliga kostnader

• om bolaget har kopplats till betydande kontroverser eller andra förtroendeskadande händelser

Hållbarhetsrelaterade förslag har en stor variation och olika ämnen varierar i frekvens över tid. Exempel på hållbarhetsrelaterade teman och Swedbank Roburs generella hållning gällande dessa är:

• Klimatrelaterade förslag. Bolag förväntas sätta och publicera mål för utsläpp av växthusgaser i linje med Parisavtalets mål. Dessa mål ska vara tydligt formulerade och ska inkludera utsläpp enligt scope 1, 2 och (när dessa kan antas vara signifikanta) 3 baserat på TCFD eller likvärdigt ramverk. Bolags rapportering ska vara tillräcklig för att ge investerare en tydlig bild av bolagets plan för minskade utsläpp och denna ska vara realistisk givet bolagets strategi och tillräckligt ambitiös vad gäller utsläppsminskningar. Styrelseförslag som syftar till att få stöd för bolagets klimatomställningsplan kommer att utvärderas baserat på om den har tillräckligt detaljrikedom, har en tydlig och ambitiös omställningsplan och huruvida denna plan tycks förenlig med bolagets observerbara strategi och handlande.

• Förslag relaterade till biologisk mångfald. Samtliga bolag förväntas följa relevanta normer och konventioner på området. Bolag verksamma inom sektorer som bedöms som högrisksektorer inom området förväntas leva upp till högre ställda krav, exempelvis att systematiskt förebygga förorening av luft, vatten och mark samt att sätta och publicera mål för biologisk mångfald.

• Förslag relaterade till arbetstagares rättigheter. Bolag förväntas följa lagstiftning samt internationella konventioner och normer. Man förväntas även säkerställa att leverantörer respekterar arbetstagares rättigheter och erbjuder goda arbetsförhållanden. Bolag ska säkerställa att samtliga anställda behandlas likvärdigt och att arbetsplatsen är fri från diskriminering och trakasserier. Visselblåsarsystem ska finnas på plats som är tillgängligt för både anställda och externa parter.

• Förslag relaterade till djurhållning. Samtliga bolag förväntas arbeta proaktivt för att undvika att djur far illa i bolagets verksamhet eller värdekedja. Bolag verksamma inom sektorer som bedöms som högrisksektorer inom området förväntas sätta mål för djurhållningsfrågor och – där så bedöms lämpligt – rapportera publikt kring sin påverkan genom sin verksamhet, produktion och värdekedja.

• Förslag relaterade till mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Bolag förväntas leva upp till kraven som ställs i internationella konventioner och riktlinjer på området, såsom United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights och Barnkonventionen. Detta inkluderar bland annat att ha systematiska processer för att förhindra och motverka barnarbete och att möjliggöra för föräldrar att kombinera arbete med familjeliv.

Ytterligare detaljer kring förväntningar rörande ovanstående frågor, samt förväntningar på fler områden, finns i Swedbank Roburs Expectation Papers. Dessa dokument finns tillgängliga på vår webbplats.

Öppenhet och informationsgivning

Det är av grundläggande betydelse för en väl fungerande aktiemarknad att bolagens information till aktieägarna och andra intressenter på aktiemarknaden är god.

Informationen ska vara korrekt, relevant, tillförlitlig och öppen. Informationen ska, förutom att ge en rättvisande bild av bolagets ekonomiska/finansiella situation, även beskriva bolagets hållbarhetsarbete, och möjliggöra en välgrundad bedömning av dess framtida utveckling.

Det är ett minimikrav att bolagen följer de krav på information som uppställs i relevanta lagar, bolagsstyrningskoder och noteringsavtal.

Bolag bör särskilt vinnlägga sig om att ge fullständig och rättvisande information om transaktioner och andra förhållanden som kan innebära en intressekonflikt mellan bolaget och närstående till bolaget.