KRED 2019:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och pastorat – K3

Lagstiftning och kyrkoordningen

Svenska kyrkans församlingar ska följa bokföringslagens (1999:1078), BFL, och årsredovisningslagens (1995:1554), ÅRL, bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige.

Allmänna råd och god redovisningssed i övrigt

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (2:2 ÅRL). BFN har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. Vid sidan av BFN finns även föreningen FAR som utfärdar olika typer av redovisningsrelaterade rekommendationer.

Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED ska informera om hur god redovisningssed ska tillämpas inom Svenska kyrkan. Rådets verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. Rådet svarar under kyrkostyrelsen som också utser ledamöterna. Minst en ledamot ska vara eller ha varit auktoriserad revisor.

Information från KRED samt annan information med koppling till redovisningsområdet finns tillgänglig på webbplatsen Startsida – Svenska kyrkan – intranät – Verksamhetsstöd – Ekonomi och finans – Ekonomi.

Inrapportering till Bolagsverket

Större församlingar/pastorat ska utan uppmaning sända in årsredovisningen till Bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret.

Mer information finns här:

http://www.bolagsverket.se/fo/foreningsformer/trossamfund/trossamfund-1.5894

Särskilt om namnbyte

Vid namnbyte bör följande princip följas. Vid upprättandet av årsredovisningen benämns enheten med sitt nya namn med det gamla namnet inom parentes, t.ex. Z pastorat (f.d. X församling och Y församling). Samma sak gäller om ett pastorat ombildats till församling.

Information om verksamheten (K3 p. 3.7, 3.9, 37.2)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkning, balansräkning eller noter, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska t.ex. lämnas om verksamhetens art och inriktning. Det är även lämpligt att i inledning upplysa om att uppgifterna lämnas i tusentals kronor (tkr) där ej särskilt anges.

Här ska upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Församlingens organisationsnummer ska anges i förvaltningsberättelsen.

I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som ska finnas med.

• Organisationsnummer: Organisationsnummer ska alltid framgå – även för de församlingar som ingår i ett pastorat.

• Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens säte, huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar.

Resultat och ställning (K3 p. 3.6)

För att ge läsaren en god inblick i församlingen och dess utveckling ska förvaltningsberättelsen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Behovet av hänvisningar och ytterligare upplysningar bedöms från fall till fall. Kompletterande uppgifter ska lämnas när det krävs för att innebörden av en beloppsuppgift som lämnas i räkningarna eller noterna ska kunna förstås fullt ut.

Även om tyngdpunkten läggs vid det gångna räkenskapsåret, bör det också finnas översiktsinformation som, i text och/eller med hjälp av nyckeltal, visar utvecklingen över en längre period, normalt fyra till fem år.

I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade och väsentliga avvikelser ska kommenteras. Exempelvis ska större avvikelser mellan budgeterade och faktiska kostnader för fastighetsunderhåll, personalkostnader etc. kommenteras. Även avvikelser mot ett eventuellt åtgärdsprogram, med syfte att uppnå målsatt kapital, bör kortfattat kommenteras.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret (K3 p. 3.7)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska lämnas om sådana händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under eller efter räkenskapsåret.

Förvaltningsberättelsen ska bl.a. innehålla upplysningar om:

• Viktiga förändringar i verksamheten.

• Speciella omständigheter som i särskild grad berör församlingen (t.ex. leasing av anläggningstillgångar och/eller offentliga bidrag).

Bedömning av vad som är ”väsentlig händelse” görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad.

Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex.:

• Indelningsändringar.

• Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter).

• Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar.

• Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar.

• Större gåvor och bidrag.

• Större samverkansprojekt med stift, andra församlingar, t.ex. gemensam IT-plattform (GIP) eller gemensamt administrativt stöd (GAS).

• Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om.

Finansiella instrument (6:1 ÅRL, K3 p. 3.9)

Om det är väsentligt för bedömningen av församlingens ställning och resultat ska följande upplysningar om användningen av finansiella instrument lämnas i förvaltningsberättelsen:

1. Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning.

2. Tillämpade principer för säkring, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används.

3. Exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

I församlingar är det i huvudsak punkt 1 som är aktuell. Punkterna 2 och 3 är i de flesta fall inte av väsentlig betydelse då dessa delar avser en liten del av församlingens resultat och ställning.

Enligt kyrkoordningen (KO 47:2) ska fullmäktige utfärda bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas i ett så kallat medelsförvaltningsreglemente. Uppgift om detta lämnas för att uppfylla punkt 1.

Framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer (6:1 ÅRL, K3 p. 3.8)

Upplysningarna ska beskriva både sådant som är faktiskt känt om framtiden och de förväntningar som finns och som är baserade på konkreta, kända förhållanden som berör församlingen direkt eller indirekt.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som församlingen står inför ska beskrivas.

Ett exempel på information som, vid tiden för upprättandet av årsredovisningen, är känd är den huvudsakliga intäkten, kyrkoavgiften samt den ekonomiska utjämningen för kommande år. Dessa uppgifter ska därför lämnas under denna rubrik. Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan vara stora framtida kostnader enligt upprättade vård- och underhållsplaner eller minskande framtida intäkter på grund av en negativ utveckling av avgiftsunderlaget eller kraftig ökning/minskning av medlemsantalet.

Faktorer som har varit centrala vid bedömningen av församlingens förväntade utveckling ska alltid beskrivas.

Nedan följer ett exempel. Fyll i de prognostiserade intäkterna tre år framåt. Uppgifterna bör vid behov kommenteras av kyrkorådet och kompletteras med övrig information enligt ovan.

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken (K3 p. 3.12–13)

Församlingar som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig, ska lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Upplysningarna får begränsas till i detta hänseende viktiga tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter.

Utöver ovanstående ställs i K3 (p. 3.12–13) ytterligare krav på upplysningar om tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

En juridisk person som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska upplysa om:

1. att sådan verksamhet bedrivs,

2. vilken verksamhet som avses,

3. tillstånd eller godkänd anmälan ännu inte finns och anledningen till det, och

4. hur beroende företaget är av den tillstånds- respektive anmälningspliktiga verksamheten.

Förelägganden enligt miljöbalken som är väsentliga för företaget ska kommenteras.

En juridisk person som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysningar om:

1. om påverkan på miljön i huvudsak sker genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller, och

2. tillstånd som är väsentliga för företaget behöver förnyas eller revideras det kommande räkenskapsåret och anledningen till det.

Krematorieverksamheten är ett av de ytterst få exempel på sådana verksamheter inom Svenska kyrkan. De församlingar som inte har krematorieverksamhet eller annan starkt miljöpåverkande verksamhet ska ange detta (se exempel nedan).

Kollekter

Kollekter är viktiga för Svenska kyrkans verksamhet. Därför ska uppgift lämnas om upptagna kollekter fördelat enligt nedan.

Förvaltade stiftelser (K3 p. 37.2)

Församlingen ska lämna uppgifter om förvaltade stiftelser. Uppgifterna ska avse antalet stiftelser och stiftelsernas totala egna kapital samt tillgångarnas marknadsvärde vid räkenskapsårets utgång för innevarande och föregående år. Under rubriken ska även kommenteras om stiftelser saknas.

Exempel

Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt Eget kapital. Kapitalet ska användas till xxx kyrkas behov, t.ex. underhåll. Under året har xx tkr (yy tkr) ianspråktagits ur fonden för xxx (exempelvis drift och underhåll av kyrkan). Kostnaderna har belastat resultaträkningen.

Församlingskyrkas fastighetsfond är en stiftelselik förmögenhetsmassa med ändamål att tillgodose församlingskyrkas behov. Fastighetsfonden består i regel av medel från försäljning av församlingskyrkas fastighet. Församlingskyrkas fastighet är fast egendom eller tomträtt vars avkastning tidigare var avsedd för bestämd församlingskyrkas behov.

Poster som stör jämförelsen mellan åren

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper (5:4 ÅRL, K3 p. 1.4, 8.3)

K3 ska tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.4). Den finansiella rapporten får inte anges vara upprättad enligt K3 om inte det allmänna rådet tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.6).

Som första not ska församlingens redovisningsprinciper redovisas. Uppgifterna ska beskriva de tillämpade principerna vid värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Nedan ges först ett exempel med de vanligast förekommande principerna och därefter följer exempel på principer som kan vara tillämpliga i vissa församlingar. Om församlingen har andra poster än de som ingår i exemplen ska även redovisningsprinciperna för dessa poster redovisas.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar (K3 p. 8.4–5)

Upplysning ska lämnas om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten.

Upplysning ska lämnas om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen.

Not 3 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (5:17 ÅRL)

Om församlingen har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande ska uppgift lämnas om

• inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

• den ekonomiska inverkan arrangemangen har på församlingen.

Arrangemang som församlingen ska upplysa om kan, i de fall risker eller fördelar är betydande, exempelvis avse avtal om risk- och vinstdelning vid samarbetsprojekt.

Not 4 Begravningsverksamhet (Begravningslagen, K3 p. 2.8)

Av begravningslagen framgår att begravningsavgiften endast får användas till den i lagen definierade begravningsverksamheten. Användningen redovisas i en särskild särredovisning. Denna uppställning beskrivs i publikationen KRED 2017:7 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.

Begravningsverksamhetens över- eller underskott för året ska elimineras från församlingens resultaträkning. Elimineringsposten redovisas som en intäktsjustering av erhållen begravningsavgift. Effekten av detta blir att den i resultaträkningen redovisade begravningsavgiften är den summa som erfordrats för att bedriva årets begravningsverksamhet.

I begravningsverksamhetens särredovisning redovisas den för året erhållna Begravningsavgiften. Benämningen Begravningsavgift – erhållet för året används för att det inte ska uppstå ett missförstånd mellan det belopp som betalats ut av Skatteverket och det belopp som fastställts som begravningsavgift av Kammarkollegiet. Det belopp som betalas ut är påverkat av regleringen av fordran/skuld för tidigare års över-/underskott inom begravningsverksamheten.

Huvudprincipen är att begravningsverksamhetens intäkter ska täcka kostnaderna. Större avvikelser både mot denna princip och mot budget ska kommenteras under rubriken Resultat och ställning i förvaltningsberättelsen.

Not 4 Begravningsverksamhet är kopplad både till resultat- och balansräkningen. I noten ska kyrkorådet kommentera orsaker till väsentliga över-/underskott i det ekonomiska utfallet för begravningsverksamheten.

Sedan 2017 bruttoredovisas oreglerade över-/underskott. Utgående fordran/skuld delas upp på en lång- och en kortfristig del.

Not 5 Ekonomisk utjämning (K3 p. 2.8, KO 44 kap.)

I noten ges en kort beskrivning av utjämningssystemet.

Not 6 Utdelning från prästlönetillgångar (K3 p. 2.8, 10 § lag om införande av lagen om Svenska kyrkan)

I noten anges det antal andelar som församlingen har i prästlönetillgångarnas avkastning. Det är även lämpligt att ge en kort beskrivning av prästlönetillgångarna.

Not 7 Erhållna gåvor (K3 p. 37.29–30)

I K3 regleras vilka uppgifter avseende gåvor som ska redovisas i not. För ytterligare information om gåvor se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla tre olika upplysningar om under året erhållna gåvor

1. En specifikation av karaktären och omfattningen av gåvor som redovisats i resultaträkningen.

Not 8 Erhållna bidrag (K3 p. 37.29, 37.31, 24 kap.)

I K3 finns tre olika begrepp avseende bidrag

• Bidrag

• Offentligt bidrag

• Vidareförmedlat bidrag

I K3 p. 37.10 anges att offentliga bidrag ska redovisas som bidrag enligt kap. 37. Åtskillnad behöver normalt inte göras mellan offentliga bidrag och övriga bidrag.

För ytterligare information om bidrag, se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i resultaträkningen.

Vidareförmedlade bidrag avser inkomna bidrag till annan juridisk person och redovisas som skuld i balansräkningen.

Not 9 Nettoomsättning (5:47 ÅRL)

De intäkter som redovisas på raden Nettoomsättning motsvarar de intäkter som intäktsförs på baskonto 3400–3899 såsom exempelvis hyresintäkter, gravskötselintäkter, deltagaravgifter och skattepliktiga intäkter. De mest väsentliga posterna ska specificeras i not.

Not 10 Operationella leasingavtal (K3 p. 20.14, 20.25)

Upplysningskravet avseende leasing har utökats i K3. Numera omfattas även lokal- och bostadshyror. Innebörden av detta ger två effekter för församlingar:

1. Beloppen i noten ska även innehålla uppgifter som avser hyra av lokal eller bostad.

2. Församlingen kommer även att vara leasegivare i de fall när exempelvis tjänstebostad hyrs ut till kyrkoherde eller komminister eller när lokal hyrs ut.

I K3 ska alla leasingavtal klassificeras som finansiell eller operationell leasing. I regelverket finns ett undantag för juridisk person (K3 p. 20.29) som innebär att all leasing får redovisas som operationell leasing.

Upplysningar ska lämnas om operationella leasingavtal redovisat dels som leasetagare, dels som leasegivare:

1. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

   1. inom ett år,

   2. senare än ett år men inom fem år, och

   3. senare än fem år.

2. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

3. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Den allmänna beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om variabla avgifter, villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet, förekomsten av indexklausuler i avtalet, vidareuthyrning och eventuella restriktioner enligt avtalet. För församlingens del är det viktigt att poängtera de specifika förhållanden som gäller för tjänstebostäder med uppsägningstidens koppling till tjänstens uppsägningstid.

Det framgår inte i K3 om det är nominella värden eller nuvärden som ska anges utan det förefaller finnas ett fritt val. Det är av vikt att i noten ange om det är nominellt eller nuvärdesberäknat belopp. I de flesta fall är leasing inte någon väsentlig intäkt eller kostnad i församlingar varför det kan vara lämpligt att använda sig av nominella belopp.

Not 11 Arvode och kostnadsersättning till revisorer (5:48 ÅRL, K3 p. 8.19A)

I noten ska uppges den sammanlagda kostnaden för revisorerna och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Dessutom ska uppgift lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Revisionsuppdraget innefattar ersättning för granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, ersättning för övriga arbetsuppgifter som det ankommer på församlingens revisor att utföra samt ersättning för rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Notera att noten kopplas till raden Övriga externa kostnader.

Not 12 Personal (5:20, 5:37–41, 5:44 ÅRL, K3 p. 8.6 b, 8.7, 8.9–16, 37.33, BFNAR 2006:11)

Noten innehåller samtliga upplysningar som ska lämnas avseende personal.

1. Medelantalet anställda beräknas utifrån regelverket i BFNAR 2006:11 Gränsvärden. Av dessa regler framgår bl.a. att sådana anställda som under året uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken inte ska räknas med.

   Gränsdragning mot uppdragstagare

   Uppdraget är begränsat till en viss eller vissa bestämda arbetsuppgifter och är av tillfällig natur. En anställd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd, vilket en uppdragstagare inte gör.

   1. Könsfördelning i kyrkorådet

      I K3 finns två förtydliganden avseende könsfördelningen i kyrkorådet:

      • En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare när uppgift om fördelning mellan kvinnor och män lämnas (K3 p. 8.9).

      • Vid tillämpningen av punkten ovan ska med verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses sådan anställd i en förening som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag (K3 p. 37.33).

      Innebörden av detta är att kyrkoherden ska räknas med i uppgiften både avseende styrelsen/kyrkorådet samt verkställande direktör och andra ledande befattningshavare/kyrkoherden. Kyrkoherden är att jämställa med verkställande direktör enligt kyrkoordningens regel (KO 2:9) att ”kyrkoherden leder all verksamhet”.

   2. Löner, arvoden och andra ersättningar fördelat mellan ledamöter i verkställande organ och anställda (5:39–40 ÅRL).

      Uppgiften om löner och andra ersättningar ska i K3 redovisas enligt reglerna i punkterna 8.10 och 8.13.

      Med löner och andra ersättningar (5:39 p. 1 ÅRL) avses:

      1. skattepliktiga ersättningar till samtliga anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och

      2. årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

      Upplysningen avser de löner och ersättningar som kostnadsförts under räkenskapsåret. I begreppet ersättning ingår lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande. Även anställda med en lön understigande ½ basbelopp ska medräknas.

      Uppgifterna om löner och andra ersättningar ska enligt 5:40 ÅRL delas upp på:

      • ledamöter i kyrkoråd och verkställande direktör/motsvarande, samt

      • anställda som inte omfattas av punkt 1.

      Kyrkoherden ska i detta sammanhang räknas in i raden Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherde.

      Ersättning till övriga förtroendevalda såsom till exempel fullmäktige ska inte ingå.

   3. Enligt Kyrk-BAS 2016 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, Personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad.

   4. Uppgift ska lämnas om lön, arvode och andra ersättningar till ordföranden i den ekonomiska enhetens verkställande organ, dvs. kyrkorådets ordförande. Beloppet kan hämtas från kontrolluppgiften. Vid behov kan uppgiften kompletteras med beskrivning av uppdragets omfattning eller liknande.

   5. Pensionskostnader och andra sociala avgifter ska redovisas i noten uppdelat på två rader. Uppgifterna ska enligt K3 p. 8.11 innehålla följande uppgifter

      Med sociala kostnader (5:39 p. 2 ÅRL) avses

      1. årets kostnad för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

      2. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

      3. årets sociala avgifter till följd av avtal,

      4. pensionskostnader, samt

      5. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel.

      Punkt a–c och e redovisas som Andra sociala avgifter enligt lag och avtal och punkt d redovisas som Pensionskostnader. Observera att löneskatt ska ingå i specifikationen för Andra sociala avgifter enligt lag och avtal. Har församlingen valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten ingå i förändringen av avsättningar för pensionsförpliktelser.

      Under hösten har Kyrkans pensionskassa meddelat att man inte kommer att fakturera några kostnader för FÅP avseende 2019 tack vare en god värdeutveckling. Övriga pensioner faktureras som vanligt. Om förändringen gentemot föregående år väsentlig bör kommentar lämnas.

   6. I de fall församlingen har avtalat med personer i ledningsgruppen om avgångsvederlag som kompensation för förtida avgång från en befattning ska upplysning lämnas om detta.

   7. I församlingen kan finnas en eller flera medarbetare som församlingen erhåller olika typer av arbetsmarknadsbidrag för. Arbetsmarknadsbidrag redovisas som intäkt under Erhållna bidrag. I de fall det rör sig om väsentligt belopp är det lämpligt att ta in en uppgift om storleken på erhållna arbetsmarknadsbidrag i noten.

Not 13 Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar (K3 27 kap., p. 37.22–27)

När församlingen har gjort nedskrivningar på sina materiella anläggningstillgångar ska det i not beskrivas vilken metod som använts för beräkning av nedskrivningsbehovet då det finns tre olika regler att tillämpa beroende på vilken typ av materiell anläggningstillgång som skrivits ned.

Materiella anläggningstillgångar som används för att generera kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel.

I noten anges det om det rör sig om materiella tillgångar som används i näringsverksamheten eller för det ideella ändamålet samt regeln för hur nedskrivningen beräknats.

Not 14 Resultat från finansiella investeringar (RedR 1 p. 4.8 [10] och [11])

I not ska väsentliga delposter specificeras. Summan av nedskrivningar och återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar ska alltid anges.

Not 15 Bokslutsdispositioner (RedR 1 p. 4.8 [14])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten till skattemässiga bokslutsdispositioner ska specificera dessa i not.

Not 16 Skatt på näringsverksamhet (5:36 ÅRL, K3 p. 29.35, RedR 1 p. 4.8 [15])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet ska lämna upplysningar om aktuell skatt och uppskjuten skatt avseende den skattepliktiga näringsverksamheten. Upplysning ska lämnas om väsentliga temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag inklusive belopp som påverkar den uppskjutna skatteskulden eller uppskjuten skattefordran.

För att kunna upprätta noten krävs det en resultatrapport för den skattepliktiga näringsverksamheten. Noten ska enbart avse den skattepliktiga näringsverksamheten.

Upplysningskravet avser endast skatt som redovisas i resultaträkningen.

Upplysning ska lämnas om hur stor del av skatten i resultaträkningen som är aktuell respektive uppskjuten.

Sambandet mellan redovisat resultat, för den skattepliktiga näringsverksamheten, före skatt och årets skattekostnad/-intäkt ska visas (K3 p. 29.36). Denna avstämning kan göras enligt ett av eller båda följande alternativ:

1. En avstämning mellan redovisat resultat för den skattepliktiga näringsverksamheten före skatt, multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt.

2. En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

För räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2019 sänks skattesatsen till 21,4 % och fr.o.m. 2021 blir skattesatsen 20,6%. Detta påverkar endast de enheter som redovisar en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i bokslutet.

Not 17 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen (K3 p. 2:18, 37.28)

I de fall församlingen har tillgångar som enligt K3 p. 2.18 inte får redovisas i balansräkningen ska upplysningar lämnas om detta.

Följande krävs för att tillgångar ska få redovisas i balansräkningen

1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt

2. postens anskaffningsvärde eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. (K3 p. 2.18)

I församlingar finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla inventarier som skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som inte kan redovisas i balansräkningen då de inte uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar är inte direkt förknippade med ekonomiska fördelar i framtiden, de genererar inte några intäkter och det är svårt eller omöjligt att mäta deras värde på ett tillförlitligt sätt, det finns ingen marknad för denna typ av tillgångar.

Noten ska redovisa

1. vad för slag av tillgångar som inte redovisats, och

2. skälen till detta.

Not 18 Byggnader och mark (4:3–5, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 24.2, 24.8, 25.6–7)

I not ska anges nedanstående uppgifter om byggnader och mark.

Not 19 Förvaltningsfastigheter (K3 p. 16.2–4)

En förvaltningsfastighet är en fastighet som innehas av en ägare eller en leasetagare enligt ett leasingavtal i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring. En fastighet som delvis är förvaltningsfastighet (blandad användning) ska delas upp på förvaltningsfastighet respektive byggnad och mark.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska lämnas enligt följande:

• Redovisat värde.

• Verkligt värde.

• Metoder och betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde.

• I vilken utsträckning verkligt värde baserats på en värdering utförd av en oberoende värderingsman. Ska göras regelbundet.

• Om det finns begränsningar i rätten att avyttra förvaltningsfastigheterna eller att disponera hyresinkomst eller försäljningslikvid.

• Väsentliga åtaganden att köpa, uppföra, reparera, underhålla eller förbättra förvaltningsfastigheterna.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska, förutom att de finns redovisade i noten Byggnader och mark, lämnas åtminstone på aggregerad nivå, vilket kan vara hela församlingen.

OBS! Fastighet som används/hyrs av anställda är aldrig en förvaltningsfastighet även om marknadshyra erläggs.

Not 20 Inventarier, verktyg och installationer (4:3, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 20.12, 24.2, 24.8, 25.6–7, 37.9)

I not ska anges nedanstående uppgifter om inventarier, verktyg och installationer.

Not 21 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar.

Not 22 Andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i samt fordringar på/skulder till koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i (5:8, 5:29 ÅRL, K3 p. 33.2)

Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag och företag med ägarintresse i medför utökade krav på information i resultaträkning, balansräkning och årsredovisning. Där församling är moderföretag i en koncern ska också, i normalfallet, en koncernredovisning upprättas.

Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag eller andra företag med ägarintresse i är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana innehav. Hänvisning sker i stället till gällande regler i K3 och ÅRL.

Not 23 Värdepappersinnehav (5:8 ÅRL, KO 47:10)

Noten utgör en specifikation av långfristiga värdepappersinnehav och kortfristiga placeringar. Börsnoterade värdepapper ska redovisas som antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper. I de fall församlingen har värdepapper som utgör en blandning av både aktier och räntebärande värdepapper ska en huvudsaklighetsbedömning göras och därefter ska hela värdepappersinnehavet hänföras till antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper.

Värdepapper som är onoterade anges på egen rad (exempelvis aktier i Kyrkans Försäkring AB, bostadsrättsinnehav och/eller andelar i vindkraftspark).

Långfristiga värdepapper ska skrivas ned om värdet på balansdagen är lägre än redovisat värde. KRED rekommenderar att nedskrivning sker om värdenedgången är väsentlig även om nedgången inte kan antas vara bestående.

I det fall en sådan nedskrivning inte görs, och det redovisade värdet därmed är högre än det verkliga värdet, ska upplysningar lämnas om skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Återföring av tidigare nedskrivning ska ske om marknadsvärdet, på balansdagen, överstiger det redovisade värdet. Värdet får dock aldrig överstiga anskaffningsvärdet.

I det fall nedskrivning skett av en värdepappersportfölj bör nedskrivningen fördelas genom en proportionell allokering mellan de instrument som har ett lägre nettoförsäljningsvärde än anskaffningsvärde. Denna fördelning behöver inte presenteras om inte de enskilda innehaven specificerats i årsredovisningen. Specifikation över innehav är en frivillig uppgift.

Not 24 Långfristiga fordringar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om långfristiga fordringar.

Not 25 Offentliga bidrag till omsättningstillgångar (K3 p. 37.32, 37.36)

I juridisk person får ett offentligt bidrag som avser förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde.

Har tillgångar anskaffats med erhållna offentliga bidrag ska not lämnas med följande uppgifter:

• Anskaffningsvärde (5:8 p. 1 ÅRL).

• Uppgift om bidragets storlek under samtliga år som församlingen nyttjar tillgången.

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (3:8 ÅRL, K3 p. 8.6)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Not 27 Kassa och bank (2:3 ÅRL)

KRED rekommenderar att behållningen på kyrkkontot redovisas som bankmedel i årsredovisningen. I not ska anges att behållningen i juridisk mening utgör en fordran.

Not 28 Obeskattade reserver

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten att skapa obeskattade reserver ska specificera dessa i not.

Not 29 Avsättningar (3:9–10 ÅRL, K3 p. 21.16)

Församlingen ska specificera större avsättningar i not.

En väsentlig avsättning är ofta avsättning för förmånsbestämd ålderspension (inkl. särskild löneskatt).

Kyrkans pensionskassa kommer inte att debitera några avgifter för den förmånsbestämda pensionen för 2019 tack vare en god värdeutveckling. Undantagsvis kan avsättningar förekomma på grund av en pågående pensionsutredning.

I de fall församlingen även har avsättningar för skatter (uppskjuten skatt) ska Uppskjuten skatt och Övriga avsättningar framgå av egna rader i balansräkningen under Avsättningar. Rubriken på noten ska i detta fall vara Övriga avsättningar.

Avsättningar av detta slag är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana avsättningar. Hänvisning sker i stället till gällande regler i K3 och årsredovisningslag.

Not 30 Långfristig skuld (5:13 ÅRL)

För varje långfristig skuldpost ska anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. I de fall gravskötselskulden är den enda långfristiga skulden kan uppgiften istället lämnas i not 32 Gravskötselskuld.

Not 31 Checkräkningskredit

Församlingar som använder checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad kredit ska ange kreditens storlek i not till posten Kassa och bank (not 27). Se även not 30 om säkerhet lämnas.

Not 32 Gravskötselskuld (begravningslagen, 2:3 ÅRL, K3 p. 2.8)

Gravskötselskuldens sammansättning ska anges i not uppdelad mellan begravningsverksamhetens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats före år 2000) och församlingens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats från och med år 2000). Den del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter balansdagen ska anges särskilt.

Not 33 Vidareförmedlade bidrag (K3 p. 37:31)

Här redovisas omfattningen på de kollekter, bidrag och offentliga bidrag som under året har mottagits med uppdraget att vidareförmedla dem och hur mycket som har förmedlats. Dessa bidrag bokförs enbart i balansräkningen under kortfristiga skulder i avvaktan på att de ska förmedlas.

Not 34 Villkorade bidrag (K3 p. 37.29, 37.31)

I K3 finns två olika begrepp avseende bidrag till egen verksamhet:

• Bidrag

• Offentligt bidrag

För ytterligare information om bidrag se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla olika upplysningar avseende bidrag och offentliga bidrag.

Upplysningar ska lämnas om

1. karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen,

2. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

3. ansvarsförbindelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (3:8 ÅRL)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Not 36 Likvida medel (K3 p. 7.18–19)

Upplysning ska lämnas om sammansättningen av likvida medel. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användningen för organisationens räkning samt skälen för detta.

Not 37 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång (5:22 ÅRL, K3 p. 32.4)

Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång ska beskrivas.

Not 38 Eventualförpliktelser (5:15 ÅRL, K3 p. 21.17, 21.20)

Om församlingen har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelse) ska det lämnas en upplysning av summan av dessa.

För varje slag av förpliktelse ska upplysning lämnas om förpliktelsens finansiella effekt, bedömning av osäkerheten beträffande belopp eller tidpunkt samt möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls.

I de fall församlingen har fattat beslut om att lämna bidrag men det är villkorat till att det ska lämnas från kommande års avkastning, t.ex. att det i verksamhetsplan och budget framgår till vilka organisationer och med vilka belopp som bidrag ska betalas ut nästa räkenskapsår, ska bidraget redovisas i årsredovisningen som en eventualförpliktelse.

I de fall det budgeterats ett belopp för hjälp till behövande men det inte framgår vem som ska få bidraget eller hur mycket, omfattas inte det budgeterade beloppet av upplysningskravet.

Not 39 Eventualtillgångar (K3 p. 21.15, 21.18–20)

En eventualtillgång definieras som en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

Upplysning ska lämnas om karaktären på eventualtillgångar om ett inflöde av resurser är sannolikt. Den finansiella effekten av eventualtillgångar ska anges om detta kan göras utan oskälig kostnad.

Not 40 Transaktioner med närstående (5:23–24 ÅRL, K3 p. 33.1)

Transaktioner med närstående på andra än marknadsmässiga villkor ska normalt inte förekomma. Om detta ändå förekommer ska nedanstående upplysningar lämnas.

Upplysningarna ska omfatta:

• uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som de omfattar,

• uppgift om vilket slags närståendeförhållande som föreligger, och

• andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

ÅRL (5:12 a–b ÅRL) anger vilka fysiska och juridiska personer som betraktas som närstående och därmed omfattas av upplysningskraven.

De närstående som oftast kan förekomma för församlingar, med undantag för punkterna 1–5 koncern- och intresseföretag, är

6.

en fysisk person som utövar ett betydande inflytande över företaget,

7.

en styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag eller i ett motsvarande utländskt rättssubjekt,

8.

den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 6 eller 7,

9.

annan person som ingår i samma familj som en person som avses i 6 eller 7 och som kan förväntas påverka den senare personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller som kan förväntas påverkas av en person som avses i 6 eller 7 i sina egna kontakter med företaget,

10.

en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 6 eller 7 eller dennes make eller sambo,

11.

en juridisk person över vilken en person som avses i 6, 7, 8, 9 eller 10 har ett betydande inflytande, eller

12.

en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning i företaget eller i en sådan juridisk person som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 11.

Exempel

Ort 2020-XX-XX

Exempel

Vår revisionsberättelse har lämnats 2020-XX-XX

1 Rörelseresultat

Utgångspunkten för kassaflödesanalysen är resultaträkningens Resultat före finansiella poster. Med denna utgångspunkt kommer justeringar göras för att identifiera kassaflödet från den löpande verksamheten.

2 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflödesanalysen mäter likviditetsflöden och därför måste alla poster som inte innebär in- eller utbetalning rensas bort från årets resultat. Exempel på poster som ska justeras är:

1. Av- och nedskrivningar

   Av- och nedskrivningar ska återföras (läggas till) eftersom de inte innebär någon utbetalning, trots att de påverkat resultatet.

2. Ökning/minskning av avsättningar (balansräkningen)

   En ökning av avsättningarna (t.ex. avsättningar för pensioner) ska återföras (läggas till) eftersom detta är en kostnad i resultatet, men inte innebär någon utbetalning. En minskning av avsättningarna innebär att kassaflödet blir mindre.

3. Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

   Resultat vid försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar ska justeras. Hela försäljningsbeloppet (överenskommen betalning) ska följaktligen redovisas under rubriken Investeringsverksamhet, posterna Försäljning av materiella anläggningstillgångar eller Försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

En förlust innebär att kassaflödet ska ökas i den löpande verksamheten, genom en uppjustering. Detta beror på att förlusten dragit ner resultatet, men ökat kassaflödet i Investeringsverksamheten. Motsatsvis innebär en vinst en nedjustering av kassaflödet i den löpande verksamheten.

3 Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

Här dras under året utbetald inkomstskatt avseende näringsverksamhet av från kassaflödet.

4 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar

Här redovisas förändringen av kortfristiga fordringar inklusive förändringen av varulager. Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En minskning av kortfristiga fordringar innebär att man frigjort likvida medel. En ökning av kortfristiga fordringar innebär att församlingen bundit likvida medel.

5 Ökning/minskning av kortfristiga skulder

Här redovisas förändringen av kortfristiga skulder inklusive förändring av kortfristig gravskötselskuld, skuld till begravningsverksamheten och villkorade bidrag.

Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av kortfristiga skulder innebär en ökad likviditet. En minskning av kortfristiga skulder innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

6 Minskning/ökning av långfristig fordran till begravningsverksamheten

Här redovisas förändringen av långfristig skuld till begravningsverksamheten. Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En minskning av långfristiga fordringar innebär att man frigjort likvida medel. En ökning av långfristiga fordringar innebär att församlingen bundit likvida medel.

7 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld

Här redovisas förändringen av den långfristiga gravskötselskulden.

Raden kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av gravskötselskulden innebär ökad likviditet medan en minskning av gravskötselskulden innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

8 Ökning/minskning av långfristig skuld till begravningsverksamheten

Här redovisas förändringen av den långfristiga skulden till begravningsverksamheten.

Raden kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av skulden innebär ökad likviditet medan en minskning av skulden innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

9 Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar med avdrag för eventuella bidrag och offentliga bidrag till anläggningstillgångar.

10 Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av materiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte påverkar kassaflödet i den löpande verksamheten.

11 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv av finansiella anläggningstillgångar.

12 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av finansiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte har påverkat kassaflödet i den löpande verksamheten.

13 Upptagna lån

Här redovisas de lån som tagits under räkenskapsåret.

14 Amortering av lån

Här redovisas årets amorteringar på lån.

15 Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets början avser årets ingående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

16 Likvida medel vid årets slut

Likvida medel vid årets slut avser årets utgående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

Observera att specifikation av likvida medel nu redovisas i not till kassaflödesanalysen.