KRED 2018:1 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan

1 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan

Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan (KRED) har utifrån den goda redovisningsseden som den uttrycks genom lagar, förordningar, allmänna råd samt inomkyrklig reglering identifierat konsekvenser i redovisning och årsredovisning för Svenska kyrkan. I denna rekommendation redovisas vilka redovisningsregler som ska tillämpas för olika ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan samt för de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna.

2 God redovisningssed i Svenska kyrkan

Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv och har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan.

God redovisningssed innebär en branschvis tolkning av bokföringslag och årsredovisningslag samt hur övriga anvisningar såsom Bokföringsnämndens allmänna råd, men även andra anvisningar ska tolkas. Detta görs i huvudsak genom de rekommendationer som KRED utger. KRED utfärdar också årligen Branschanpassningar av årsredovisningen som ska följas av Svenska kyrkans olika enheter samt av PLT.

I de fall en enskild enhet/PLT väljer att tillämpa en annan tolkning, ett annat regelverk eller en egenformulerad tillämpning som avviker från KREDs rekommendationer eller tillämplig Branschanpassning är det viktigt att detta förklaras under punkten Redovisningsprinciper i årsredovisningen. Risk föreligger annars att läsaren kan göra en felaktig tolkning av enskilda poster i årsredovisningen.

3 Större och mindre företag

Årsredovisningslagen använder begreppet företag för juridiska personer oavsett associationsform, vilket av många kan uppfattas främmande för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver.

Redan före 2014 fanns en viss skillnad exempelvis upplysningsplikt i årsredovisningen mellan större och mindre företag och även i K3 undantas mindre företag från viss upplysningsplikt.

Större företag definieras på följande sätt:

• Medeltalet anställda har uppgått till mer än 50

• Balansomslutningen har uppgått till mer än 40 miljoner kronor

• Nettoomsättningen har uppgått till mer än 80 miljoner kronor

Minst två av dessa kriterier ska ha uppfyllts två år i följd vilket leder till att enheten definieras som större företag från och med det tredje året. Observera att samma två kriterier ska uppfyllas båda åren.

Vid bedömning av kriteriet nettoomsättning ska för trossamfund intäkter i form av bidrag, gåvor och medlemsavgifter läggas till. De rörelseintäkter som PLT redovisar i form av Intäkter prästlönefond samt Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter är däremot inte att betrakta som nettoomsättning i bokföringslagens mening.

De företag som inte uppfyller kraven som större företag är definitionsmässigt mindre företag.

Uppdelningen av större och mindre företag har även fortsättningsvis en betydelse vid tillämpningen av K3 inom Svenska kyrkan.

4 Tillämpning av redovisningsregler inom Svenska kyrkan