2024-06-11 Ett investmentföretag som är moderbolag är en undantagen enhet vid tilläggsbeskattning

3.1 Investmentföretag

Enligt 39 kap. 15 § inkomstskattelag (1999:1229), IL, är ett investmentföretag ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening

• som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,

• vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och

• som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

Utöver de allmänna reglerna i IL beskattas investmentföretag enligt vissa särskilda regler. Dessa innebär bl.a. som huvudregel att kapitalvinster på delägarrätter inte ska tas upp och kapitalförluster på delägarrätter inte får dras av. Investmentföretaget beskattas genom att en schablonintäkt motsvarande 1,5 procent av ett underlag årligen tas upp till beskattning. Ett investmentföretag kan inte äga näringsbetingade andelar och omfattas heller inte av inkomstskattelagens regler om koncernbidrag, underprisöverlåtelser, verksamhetsavyttringar eller periodiseringsfonder.

Vid inkomstbeskattningen behandlas investmentföretag som s.k. mellanman med syfte att uppnå neutralitet mellan direkt och indirekt ägande av andelar. Sådan neutralitet förutsätter att beskattningen av de olika mellanmännen i princip elimineras. Beskattning sker istället av andelsägarna (prop. 1989/90:110 s. 564).

Vid utformningen av reglerna för beskattning av investmentföretag har det särskilt uttryckts att olika mellanmän, såsom investmentföretag och investeringsfonder, ska beskattas på ett och samma sätt. Beaktanden har därför gjorts för att säkerställa att beskattningen av investmentföretag inte blir mer betungande än den som gäller för investeringsfonder (prop. 1989/90:110 s. 564-566).

3.2 Undantaget för investeringsfonder enligt tilläggsskattelagen

Investeringsfonder som också är moderbolag utgör en undantagen enhet vid tilläggsbeskattning (1 kap. 5 § 4 lag [2023:875] om tilläggsskatt, TSL).

Med investeringsfond avses, enligt 2 kap. 39 § TSL, en enhet eller en annan juridisk konstruktion som

1. är utformad för gemensam förvaltning av ett antal från varandra fristående investerares tillgångar,

2. investerar i enlighet med en fastställd investeringspolicy,

3. gör det möjligt för investerare att minska transaktions-, forsknings- och analyskostnader eller sprida risker kollektivt,

4. huvudsakligen är utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar, eller att skydda mot en särskild eller allmän händelse eller effekt,

5. investerare har rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, på grundval av deras respektive bidrag,

6. omfattas av ett regelverk för investeringsverksamhet, inbegripet relevanta bestämmelser om penningtvätt och investerarskydd, i den stat där den är etablerad eller förvaltas, eller vars ledning omfattas av ett sådant regelverk, och

7. förvaltas av yrkesverksamma förvaltare för investerarnas räkning.

Definitionen av investeringsfond i 2 kap. 39 § TSL innehåller sju kriterier som alla måste vara uppfyllda. Någon särskild reglering i tilläggsskattelagen för investmentföretag har inte ansetts nödvändig. Av förarbetena framgår att även om definitionen av investmentföretag i inkomstskattelagen och definitionen av investeringsfond i tilläggsskattelagen delvis skiljer sig åt förekommer det i praktiken ofta en överlappning på så sätt att en enhet kan uppfylla kriterierna både för att vara ett investmentföretag och en investeringsfond. Det är därmed mycket som talar för att investmentföretag i praktiken är att likställa med investeringsfonder i det här sammanhanget (prop. 2023/24:32 s. 187).

Definitionen av investeringsfonder i tilläggsskattelagen motsvarar definitionen i artikel 3.3.2 i Rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (direktivet) och artikel 10.1.1 i OECD:s modellregler. Av förarbetena framgår att OECD:s modellregler och tillhörande kommentar utgör viktiga tolkningskällor av tilläggsskattelagen under förutsättning att de är förenliga med direktivet och EU-rätten (prop. 2023/24:32 s. 130).

I förarbetena till tilläggsskattelagen hänvisar regeringen, vad gäller definitionen av investeringsfond, till kommentaren till modellreglernas artikel 10.1, punkt 36–45 (prop. 2023/24:32 s. 185). Av kommentarerna framgår bl.a. att syftet med att undanta investeringsfonder som är moderbolag är att skydda deras status som skatteneutrala investeringsinstrument. Enligt lagstiftaren är tilläggsskatterregelverket utformat så att oavsedda effekter av bestämmelserna om tilläggsbeskattning ska undvikas bland annat för företag som omfattas av särskilda regler för skatteneutralitet. Lagstiftaren har vidare med hänvisning till kommentaren och dess underliggande syfte uttalat att de sju kriterierna för bedömningen av om en enhet utgör en investeringsfond enligt 2 kap. 39 § TSL ska tolkas brett (prop. 2023/24:32 s. 187).

Begreppet investeringsfond bygger på definitionen av investeringsfond i IFRS 10 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-direktivet) samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (prop. 2023/24:32 s. 185.) Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

När det gäller kriteriet i 2 kap. 39 § TSL om att enheten eller annan juridisk konstruktion ska investera i enlighet med en fastställd investeringspolicy används samma uttryck i ovan nämnda AIFM-direktiv (artikel 4.1.a.i). En fastställd investeringspolicy utgör enligt lagstiftaren en grundläggande plan eller målsättning som är beslutad och dokumenterad och som binder förvaltarens handlingsförmåga i förhållande till det förvaltade kapitalet utgör enligt lagstiftaren en fastställd investeringspolicy. Men en fastställd investeringspolicy kan föreligga även i andra situationer (prop. 2023/24:32 s. 185 med hänvisning till prop. 2012/13:155 s. 194).

När det gäller kravet i sjätte punkten om att enheten ska omfattas av ett regelverk för investeringsverksamhet har lagstiftaren kommenterat att det avser ett sådant regelverk i vid bemärkelse och att kravet därmed ska tolkas brett (prop. 2023/24:32 s. 187).