Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2022-12-13
Dnr: 8-2056104
En ny mervärdesskattelag (2023:200) trädde i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet är inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Du hittar jämförelsetabeller mellan gamla mervärdesskattelagen och nya mervärdesskattelagen (paragrafnyckel) i jämförelsetabeller mervärdesskattelagen.
1 Sammanfattning
I en mervärdesskattegrupp får enligt 6 a kap. 2 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ingå beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver från skatteplikt undantagen finansiell verksamhet. Skatteverket anser att lagtexten endast ger utrymme för att bestämmelsen ska kunna omfatta finansiella företag som står direkt under Finansinspektionens tillsyn. Det är således inte tillräckligt att vara en beskattningsbar person som endast omfattas av annan skyldighet än den som gäller för den som står under tillsyn t.ex. uppgiftsskyldighet.
2 Frågeställning
Av förarbetena till ML framgår att även ett företag som endast indirekt står under Finansinspektionens tillsyn bör kunna vara en sådan beskattningsbar person som kan omfattas av 6 a kap. 2 § första stycket 1 ML under förutsättning att det bedriver skattefri finansiell verksamhet. Vidare framgår att med den indirekta tillsynen avses företag som ingår i en bankkoncern och som omfattas av en särskild upplysningsplikt enligt bankrörelselagen.
Sedan bestämmelserna om mervärdeskattegrupper infördes 1998 har nya bestämmelser gällande Finansinspektionens tillsyn införts. Vidare har bankrörelselagen upphävts och ersatts av lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
I detta ställningstagande anger Skatteverket sin syn på hur bestämmelsen i enligt 6 a kap. 2 § första stycket 1 ML ska tolkas och innebörden av att den beskattningsbara personen ska stå under FI:s tillsyn för att kunna ingå i en mervärdesskattegrupp.
3 Gällande rätt m.m.
3.1 Mervärdesskattelagen och dess förarbeten
I en mervärdesskattegrupp får endast ingå
beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet därför att omsättningen av tjänster är undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10 §, och
beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla beskattningsbara personer som avses i punkt 1 varor eller tjänster
beskattningsbara personer som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kommissionärsförhållande som avses i 36 kap. inkomstskattelagen (6 a kap. 2 § första stycket ML).
Generellt gäller att de finansiella företagen står under Finansinspektionens tillsyn. Detta bör också vara förutsättningen för att ett finansiellt företag skall få rätt till gruppregistrering. Finansinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet i enlighet med vad som anges i lag eller annan författning. Syftet med gruppregistreringsreglerna är att stödtjänster inom en finansiell gruppering inte ska behandlas mervärdesskattemässigt annorlunda än de stödtjänster som produceras inom ett finansiellt företag. Genom den valda avgränsningen kommer i huvudsak endast sådana företagsgrupper att omfattas vilka bedriver utåtriktad finansiell verksamhet (prop. 1997/98:148, sid 35-37).
Av regeringens och Finansinspektionens tillståndspraxis framgår vilka verksamheter i dotter- och sidobolag som ska anses förenliga med bank-, försäkrings- och värdepappersverksamhet. I en koncern där exempelvis en bank är moderbolag, tillämpas bestämmelserna om banksmitta i 1 kap. 11 § bankrörelselagen också på bankens dotterbolag oavsett om detta är ett kreditinstitut eller ett allmänt aktiebolag. Även sådana i en bankkoncern ingående företag som endast indirekt står under Finansinspektionens tillsyn genom den upplysningsskyldighet gentemot inspektionen som föreskrivs om i 1 kap. 11§ bankrörelselagen, bör anses kunna omfattas av den föreslagna regleringen, under förutsättning att de bedriver skattefri finansiell verksamhet (prop. 1997/98:148, sid 69).
3.2 Bestämmelser gällande framförallt Finansinspektionens tillsyn
Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kreditinstitut som inrättat filial. För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt
denna lag,
andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven i denna lag (13 kap. 2 § Lag [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse).
Om ett kreditinstitut ingår i en koncern, ska de övriga företagen i koncernen lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver för sin tillsyn över institutet (13 kap. 5 § Lag [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse).
Finansinspektionen har även tillsyn enligt andra regleringar såsom t.ex. lag (2007:528) om värdepappersmarknad och lag (2010:751) om betaltjänster. Även i dessa regleringar finns bestämmelser som anger vilka som omfattas av Finansinspektionens tillsyn och vilka som endast omfattas av annan skyldighet t.ex. uppgiftsskyldighet eller rätt för Finansinspektionen att utföra undersökningar.
Finansinspektionens tillsyn regleras genom lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag som kompletterar Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Genom lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag har två olika direktiv införlivats i nationell rätt, kapitaltäckningsdirektivet och värdepappersbolagsdirektivet. Finansinspektionen har även tagit fram föreskrifter som komplement till dessa regleringar.
4 Bedömning
Förutom företag som ingår i ett kommissionärsförhållande enligt 36 kap. inkomstskattelagen kan följande beskattningsbara personer ingå i en mervärdesskattegrupp
beskattningsbara personer som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver finansiell verksamhet som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 eller 10 § ML
beskattningsbara personer med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla varor och tjänster till sådana personer som anges i första punkten.
Sedan reglerna om mervärdesskattegrupper infördes i Sverige har reglerna gällande bank- och finansieringsföretag och om Finansinspektionens tillsyn ändrats. De nuvarande reglerna är mer detaljerade och bygger framförallt på direktiv som tagits fram inom EU.
Skatteverket anser att 6 a kap. 2 § första stycket 1 ML är tydlig på så sätt att den anger att den beskattningsbara personen ska stå under Finansinspektionens tillsyn för att kunna ingå i en mervärdesskattegrupp. Skatteverket anser att lagtexten endast ger utrymme för att bestämmelsen ska kunna omfatta finansiella företag som står direkt under Finansinspektionens tillsyn. Det innebär att författningskommentaren från prop. 1997/98:148, sid 69 av vilken framgår att även den som indirekt står under Finansinspektionens tillsyn kan omfattas av bestämmelsen inte ryms i 6 a kap. 2 § första stycket 1 ML. Det är därför inte tillräckligt att vara en beskattningsbar person som endast omfattas av annan skyldighet än den som gäller för den som står under tillsyn. Sådan annan skyldighet kan t.ex. vara att behöva lämna upplysningar till Finansinspektionen om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver för sin tillsyn av ett annat företag.