Avdrag för kapitalförlust på en inte marknadsnoterad utländsk fordringsrätt

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2022-10-07

Dnr: 8-1932602

1 Sammanfattning

Kapitalförlust på en inte marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska enligt inkomstskattelagen dras av med 70 procent i inkomstslaget kapital, medan en vinst ska tas upp till beskattning i sin helhet.

Skatteverket anser att den här skillnaden i behandlingen av vinst och förlust strider mot rätten till fri rörlighet av kapital enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om förlusten beror på en valutakursförändring.

Avdrag ska därför göras i sin helhet, för den del av kapitalförlusten som beror på en förändring av valutakursen under innehavstiden. Eventuell övrig del av förlusten ska dras av med 70 procent.

2 Frågeställning

Kapitalförlust på en inte marknadsnoterad fordringsrätt ska dras av med 70 procent i inkomstslaget kapital. Det gäller för såväl fordringar i svenska kronor (svensk fordringsrätt) som för fordringar i utländsk valuta (utländsk fordringsrätt). Motsvarande kapitalvinst ska dock tas upp till beskattning i sin helhet.

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland vara förbjudna.

Kapitalförlust på en utländsk fordringsrätt kan, helt eller delvis, bero på att den utländska valutan under innehavstiden har sjunkit i värde i förhållande till den svenska kronan.

Kapitalförluster på marknadsnoterade svenska fordringsrätter ska enligt inkomstskattelagen dras av i sin helhet. Skatteverket anser att det också ska gälla för marknadsnoterade utländska fordringsrätter . Se ställningstagandet ”Avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta”, 2009-04-22, dnr 131 346922-09/111.

Frågan är om avdragsbegränsningen i inkomstskattelagen för en inte marknadsnoterad utländsk fordringsrätt är en sådan restriktion för kapitalrörelser som är förbjuden enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ska avdrag göras i sin helhet för en kapitalförlust, som beror på en valutakursförändring under innehavstiden?

3 Gällande rätt m.m.

Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (44 kap. 13–14 §§ inkomstskattelagen [1999:1229],IL).

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Till avyttring räknas också att innehavaren av en fordran får betalt för denna (44 kap. 3–4 §§ IL).

Kapitalförlust på en inte marknadsnoterad fordran i utländsk valuta (utländsk fordringsrätt) ska dras av med 70 procent i inkomstslaget kapital (48 kap. 24 § IL).

Enligt artikel 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ska alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland vara förbjudna.

Betalning av skulder i utländsk valuta medför beskattning av en kapitalvinst eller kapitalförlust enligt bestämmelserna i 54 kap. IL. Kapitalvinst ska i sin helhet tas upp till beskattning, medan en motsvarande förlust ska dras av med 70 procent enligt 54 kap. 6 § IL. Eftersom avdragsbegränsningen kan avskräcka låntagare från att ta upp ett lån i utländsk valuta har Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att bestämmelsen utgör en restriktion för kapitalrörelser mellan EU:s medlemsstater eller tredjeland, som är förbjuden. Kapitalförlust på skuld i utländsk valuta ska därför dras av i sin helhet, utan begränsning till 70 procent (HFD 2009 ref. 33).

Högsta förvaltningsdomstolen har angett att avdragsförbudet i 25 a kap. 19 § IL för kapitalförluster vid avyttring av fordringar mellan företag i intressegemenskap är ett otillåtet hinder för kapitalrörelser mellan EU:s medlemsstater eller tredjeland, till den del förlusten beror på en ändrad växelkurs mellan utländsk valuta och svenska kronor. Ärendet gällde amortering av fordran, vilket anses som en avyttring enligt 44 kap. 4 § IL. Högsta förvaltningsdomstolen angav också att beskattningen av kapitalvinst eller avdrag för kapitalförlust på en fordran ska enligt praxis (jfr. RÅ 1977 ref. 39) ske först när omkostnadsbeloppet för fordringen har förbrukats (HFD 2016 ref. 14 II).

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade bl.a. följande

”Om den skattemässiga beräkningen vid en avyttring av en fordran leder till en kapitalvinst är den skattepliktig. Det gäller också om vinsten beror på en ändrad växelkurs. Om beräkningen däremot medför en kapitalförlust är den enligt 25 a kap. 19 § första stycket 1 IL inte avdragsgill. Detta avdragsförbud omfattar även en eventuell kursförlust som ingår i kapitalförlusten. Den skattemässiga behandlingen av valutakursförändringar är alltså asymmetrisk.

Om Holding AB och OMX AB i stället hade valt svenska kronor som lånevaluta skulle beräkningen av det skattemässiga resultatet vid avyttringen inte ha påverkats av någon valutakomponent.

Beskattningskonsekvenserna blir således olika vid avyttringen av en fordran beroende på om lånevalutan är euro eller svenska kronor.

Även om valutakomponenten är en integrerad del i beräkningen av resultatet vid avyttringen av en fordran innebär avdragsförbudet att den ekonomiska risken ökar för ett företag som har fordringar i euro jämfört med svenska koronor. Det kan avhålla långivaren för att ingå sådana låneavtal. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening utgör avdragsförbudet därmed ett hinder för kapitalrörelser mellan medlemsstater”.

”Högsta förvaltningsdomstolen finner sammanfattningsvis att avdragsförbudet i 25 a kap. 19 § första stycket 1 strider mot artikel 63 FEUF i det fall som ansökan om förhandsbesked avser. Det innebär att en kapitalförlust som beror på ändrad växelkurs mellan euro och svenska kronor är avdragsgill.”

4 Bedömning

I rättsfallet HFD 2016 ref. 14 II gällde frågan om en särbestämmelse i inkomstskattelagen (25 a kap. 19 § första stycket 1) kan tillämpas med hänsyn till artikel 63 FEUF om fria kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland. Inkomstskattelagen anger att kapitalvinst på en fordran ska tas upp till beskattning, medan en motsvarande kapitalförlust inte får dras av som en kostnad. Detta gäller också om vinsten eller förlusten beror på en ändrad valutakurs, vilket innebär att den skattemässiga behandlingen av valutakursförändringar på fordringar i utländsk valuta inte är symmetrisk.

Högsta förvaltningsdomstolen har i det här fallet angett att kapitalförlust på en fordringsrätt är avdragsgill, om den beror på att valutakursen för euro har sjunkit gentemot svenska kronan. Domstolen har alltså ansett av avdragsförbudet i inkomstskattelagen för en sådan förlust strider mot artikel 63 FEUF och ska därför inte tillämpas.

I inkomstslaget kapital ska kapitalvinst på en fordran i utländsk valuta tas upp till beskattning i sin helhet, medan en motsvarande förlust ska dras av med 70 procent enligt 48 kap. 24 § IL. Bestämmelserna beaktar inte om vinsten eller förlusten beror på förändring av valutakursen. Den skattemässiga behandlingen av valutakursförändringar är alltså inte symmetrisk, eftersom en kapitalförlust särbehandlas negativt i förhållande till beskattningen av en kapitalvinst.

Skatteverket anser att avdragsbegränsningen i 48 kap. 24 § IL för kapitalförlust på en inte marknadsnoterad fordran i utländsk valuta, är ett likartat hinder för den fria rörligheten av kapital, som det avdragsförbud som Högsta förvaltningsdomstolen bedömde i HFD 2016 ref. 14 II.

Skatteverket anser därmed att avdrag ska göras i sin helhet för kapitalförlust på en inte marknadsnoterad fordran i utländsk valuta, till den del som förlusten beror på en valutakursförändring under innehavstiden, dvs. att kursen för den utländska valutan har sjunkit i förhållande till den svenska kronan. Förlusten kan dock, helt eller delvis, bero på en annan omständighet än förändring av valutakursen, främst bristande betalningsförmåga hos låntagaren (gäldenären). Den delen av förlusten ska dras av med 70 procent enligt bestämmelsen i inkomstskattelagen.

Hur ska den valutarelaterade delen av kapitalförlusten beräknas?

Om den utländska valutan sjunker i värde, innebär det att försäljningsintäkten i svenska kronor blir lägre jämfört med en oförändrad valutakurs. Valutakursförlust är alltså en följd av att kursen på den utländska valutan sjunker i förhållande till svenska kronan, vilket också medför en lägre försäljningsintäkt omräknad till svenska kronor.

För att bestämma den valutarelaterade delen av en kapitalförlust, kan storleken av en tänkt försäljningsintäkt vid oförändrad valutakurs jämföras med den faktiska försäljningsintäkten. Skillnaden mellan en sådan fiktivt beräknad förlust och den verkliga förlusten, får anses hänförlig till att valutakursen är lägre vid avyttringen, jämfört med valutakursen vid anskaffningen.

Ett alternativt beräkningssätt är att bestämma kreditförlusten i den utländska valutan, som sedan omräknas till svenska kronor efter valutakursen då fordran förvärvades. Den delen av förlusten ska därmed reduceras till 70 procent. Resterande del av förlusten är valutarelaterad och ska därför dras av i sin helhet.

I följande åskådningsexempel sker både försäljning och amortering/återbetalning av en fordran i olika turordning med olika förändringar av valutakursen.