Skuldsanering, skäl för befrielse från trängselskatt respektive tilläggsavgift?

Trängselskatt

Skyldighet att betala trängselskatt inträder när en skattepliktig bil passerar en betalstation i Stockholms eller Göteborgs kommun under skattebelagd tid (9 § lagen [2004:629] om trängselskatt, LTS). Det är bilens ägare som är skattskyldig (8 § LTS).

I 12, 15 och 15 a §§ LTS anges inom vilken tid trängselskatt ska betalas. Om trängselskatt inte betalas i rätt tid ska en tilläggsavgift påföras den skattskyldige med 500 kronor (14 § LTS). Skyldigheten att betala tilläggsavgift anses inträda vid den tidpunkt då trängselskatten senast skulle ha betalats har löpt ut (jfr HFD 2011 ref. 88).

Skatteverket får besluta att trängselskatt eller tilläggsavgift helt eller delvis inte ska tas ut, eller ska återbetalas, om det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut skatten eller avgiften (18 § LTS).

Möjligheten att befria bilens ägare från skatt eller avgift bör användas restriktivt och främst i situationer där bilens ägare blivit betalningsskyldig utan egen förskyllan och rimligen inte kunnat förhindra att skattskyldighet uppstått (prop. 2003/04:145 s. 112).

Skuldsanering och F-skuldsanering

En person som under överskådlig tid kan antas sakna förmåga att betala sina skulder kan efter ansökan beviljas skuldsanering om vissa villkor är uppfyllda (5–10 §§ skuldsaneringslagen [2016:675], SksanL).

För företagare och närstående till företagare finns möjlighet att ansöka om F-skuldsanering enligt lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare, FSksanL. F-skuldsanering kan beviljas om villkoren i 6–11 §§ är uppfyllda (5 § FSksanL).

Om ansökan om skuldsanering eller F-skuldsanering inte avvisas eller avslås ska Kronofogden besluta att inleda skuldsanering respektive F-skuldsanering (17 § SksanL respektive 19 § FSksanL). I inledandebeslutet bestäms bland annat vilket belopp gäldenären ska betala för tiden till dess att frågan om skuldsanering respektive F-skuldsanering slutligt avgjorts eller annat har bestämts samt när och hur betalning ska ske (18 § SksanL respektive 20 § FSksanL).

Om villkoren anses uppfyllda fattar myndigheten härefter beslut om skuldsanering respektive F-skuldsanering i vilket det bestäms en betalningsplan som anger det belopp gäldenären ska betala, planens längd och när den löper ut samt när och hur gäldenären ska betala. Vidare bestäms i beslutet bland annat när och hur borgenärerna ska få betalt (27 och 29 §§ SksanL respektive 29 och 31 §§ FSksanL, jfr även 33–38 och 41 §§ SksanL respektive 35–40 och 43 §§ FSksanL).

Skuldsaneringen respektive F-skuldsaneringen innebär att gäldenären helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen (1 och 47 §§ SksanL respektive 1 och 49 §§ FSksanL). Skuldsaneringen respektive F-skuldsaneringen omfattar enligt huvudregeln alla fordringar som har uppkommit före den dag då inledandebeslutet meddelades (30 § SksanL respektive 32 § FSksanL). Kronofogden får dock bestämma att fordringar som inte är förfallna till betalning inte ska omfattas av skuldsaneringen (32 § SksanL respektive 34 § FSksanL).

Trängselskatt

En fordran på trängselskatt som avser en passage som har skett före dagen för ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering omfattas normalt sett av skuldsaneringen. Det innebär att bilägaren helt eller delvis befrias från ansvar för att betala trängselskatten i enlighet med reglerna i SksanL respektive FSksanL.

Att en fordran på trängselskatt omfattas av skuldsanering är dock inte skäl för att befria från trängselskatt med stöd av 18 § LTS. Passagen som har gett upphov till fordran på trängselskatt har inte något samband med och har inte skett på grund av skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen. Det är alltså inte fråga om en situation där bilägaren inte kunnat förhindra att skattskyldighet inträtt. Skatteverket anser därför att det inte framstår som uppenbart oskäligt att ta ut trängselskatt som omfattas av ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering.

Tilläggsavgift

En fordran på tilläggsavgift uppkommer när en trängselskatt kvarstår obetald efter den tidpunkt då trängselskatten senast skulle ha betalats. Om trängselskatten har förfallit till betalning före beslutet om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering har skuldsaneringen inte hindrat bilägaren att betala trängselskatten i rätt tid. Enligt Skatteverket saknas därför skäl för befrielse från en tilläggsavgift som uppkommit före ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering.

Skatteverket anser däremot att det finns skäl att befria från en tilläggsavgift som uppkommit efter ett beslut om inledande av skuldsanering eller F-skuldsanering om den obetalda trängselskatt som gett upphov till tilläggsavgiften omfattas av skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen. Ett sådant beslut om skuldsanering respektive F-skuldsanering innebär att bilägaren helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av trängselskatten. I den mån trängselskatten ska betalas ska detta ske i enlighet med den betalningsplan som har beslutats av Kronofogden samt de regler som i övrigt gäller för skuldsaneringen respektive F-skuldsaneringen. Eftersom den obetalda trängselskatt som gett upphov till tilläggsavgiften ska betalas inom den tid och i den ordning som gäller för skuldsaneringen respektive F-skuldsaneringen skulle det enligt Skatteverket framstå som uppenbart oskäligt att ta ut en tilläggsavgift på den grunden att trängselskatten inte betalats inom den tid som anges i LTS.