Datum: 2020-06-01
Områden: Punktskatter och trafikskatter (Skatt på energi)
Dnr: 8-295211
2024-06-26
Detta ställningstagande ersätts av Gas som för en godkänd lagerhållares räkning anses ha förts in till Sverige via rörledning från Danmark, 2024-06-24, dnr. 8-2945464
1 Sammanfattning
Skatteverket anser att följande ska gälla vid tillämpningen av lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) avseende gas som en godkänd lagerhållare förvärvat i ett annat land och som utanför Sverige matats in på naturgassystemet.1
För att gasen för lagerhållarens räkning ska kunna anses ha förts in på det svenska naturgasnätet2 via kopplingen till det danska naturgasnätet förutsätts
att en motsvarande mängd gas3 med anledning av förvärvet varit tillgänglig att för lagerhållarens räkning matas ut från en uttagspunkt på det svenska naturgasnätet, och
att lagerhållaren, någon annan för lagerhållarens räkning eller någon i ett tidigare förvärvsled har ingått avtal som tillsammans innebär en rätt att utnyttja kapacitet i naturgassystemet för transport av gas både på det svenska naturgasnätet och på samtliga de naturgasnät som sammanbinder inmatningsplatsen utanför Sverige med det svenska naturgasnätet.
Skatteverket anser att följande ska gälla vid tillämpningen av LSE avseende sådan gas som för lagerhållarens räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet.
Om gasen med hjälp av inköpsavtal m.m. kan härledas tillbaka till en inmatning på naturgassystemet av en motsvarande mängd gas av en viss typ, anses gasen vara av denna typ. I annat fall anses gasen vara naturgas. Bedömningen ska följa gasen vid fördelningen enligt 2 kap. 2 a § LSE.
Skatteverket anser att sådan gas som vid tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE anses vara biogas, ska anses vara biogas även vid tillämpningen av 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 och 4 §§ LSE. Huruvida skattebefrielse för biogas kan medges enligt de sistnämnda bestämmelserna beror på om de villkor som gäller för respektive skattebefrielse är uppfyllda, t.ex. avseende krav på hållbarhetsbesked.
I Sverige finns i nuläget inget ursprungsregister avseende biogas. Det saknas därför möjlighet att överföra ett utländskt biogascertifikat till ett svenskt biogasregister. Det finns inte heller några särskilda bestämmelser i LSE om att en godkänd lagerhållare med stöd av ett utländskt biogascertifikat ska kunna betrakta förvärvad naturgas som biogas vid beskattningen av gasen enligt LSE. I nuläget saknas därmed förutsättningar för ett sådant skattemässigt utbyte vid tillämpningen av LSE.
Ställningstagandet ersätter ställningstagandet Vilken gas som för en godkänd lagerhållares räkning ska anses ha förts in till Sverige via rörledning från Danmark (3 juni 2014, dnr 131 321439-14/111). Jämfört med det ersatta ställningstagandet görs vissa justeringar i förtydligande syfte. Dessa justeringar innebär alltså inte någon ändring av Skatteverkets inställning avseende tillämpningen av LSE jämfört med det ersatta ställningstagandet. Jämfört med det ersatta ställningstagandet tar Skatteverket ställning i ytterligare två frågor avseende tillämpningen av LSE. Båda frågorna avser gas som för en godkänd lagerhållares räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet.
Med naturgassystemet avses det system av naturgasnät som består av naturgasnät i flera länder, däribland Sverige och Danmark, som är sammankopplade med varandra.
Med det svenska naturgasnätet avses i detta dokument det västsvenska naturgasnätet (inklusive distributionsnät) som är sammankopplat med det danska naturgasnätet.
Med en motsvarande mängd gas avses i detta dokument samma volym vid samma temperatur och tryck.
2 Frågeställning
2.1 Bakgrund
Naturgasnät i flera länder, däribland Sverige och Danmark, är sammankopplade med varandra till ett system av naturgasnät (i detta dokument benämnt naturgassystemet). Strukturen för handel med och transport av gas inom naturgassystemet gör det möjligt att av gasproducenter eller mellanhänder köpa olika typer av gas som matas in på naturgassystemet och sedan ta ut gas vid den uttagspunkt på naturgassystemet där man har behov av gas.
Gasen i ett naturgasnät utgörs av den gas som matats in på naturgasnätet av en eller flera aktörer och kan bestå av olika komponenter, t.ex. naturgas och biogas. Hur stor andel som respektive gaskomponent utgör av gasen i naturgasnätet kan variera över tid och på olika delar av naturgasnätet. Gasköparen kan vara en förbrukare eller en mellanhand som sedan säljer gasen vidare till en förbrukare eller till en annan mellanhand. Aktörerna ingår avtal om rätt att utnyttja kapacitet i de olika delarna av naturgassystemet för transport av gasen. Rätten att utnyttja transportkapacitet i det svenska naturgasnätet följer av det s.k. balansansvarsavtalet. Balansansvarsavtal avseende en uttagspunkt hos en godkänd lagerhållare eller dennes kund kan ingås av lagerhållaren eller av någon annan. Om någon annan än lagerhållaren åtagit sig balansansvaret kan avtalet om rätt att utnyttja transportkapacitet sägas ha ingåtts för lagerhållarens räkning.
Gasflödet i kopplingen mellan det svenska naturgasnätet och det danska naturgasnätet behöver inte alltid motsvara den landsöverskridande handeln med gas. Gas som någonstans i Sverige matats in på det svenska naturgasnätet kan säljas till en kund som med anledning av förvärvet kan ta ut en motsvarande mängd gas vid en uttagspunkt på t.ex. det danska naturgasnätet, utan att gasflödet i kopplingen mellan det svenska naturgasnätet och det danska naturgasnätet går från Sverige till Danmark. Inmatningen på naturgasnätet i Sverige medför i sådana fall i stället en minskning i motsvarande mån av behovet av inflöde till Sverige via kopplingen till det danska naturgasnätet för att täcka utmatningen av gas vid uttagspunkterna på det svenska naturgasnätet.
Det går inte att fastställa exakt vilken gas som förs in till Sverige via kopplingen mellan det svenska naturgasnätet och det danska naturgasnätet och inte heller exakt vilken gas som matas ut vid en viss uttagspunkt på det svenska naturgasnätet.
2.2 Frågorna
Om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning ska skatt beräknas särskilt för vart och ett av bränslena enligt 2 kap. 2 a § LSE. Denna bestämmelse omfattar bl.a. leveranser av gas via det svenska naturgasnätet.
Följande frågor om tillämpningen av LSE uppkommer när en godkänd lagerhållare förvärvat gas som utanför Sverige matats in på naturgassystemet.
Under vilka förutsättningar ska gasen för lagerhållarens räkning kunna anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet?
Om gasen för lagerhållarens räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet:
Av vilken typ ska gasen anses vara?
Om det är biogas som för lagerhållarens räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet:
Kan gasen anses vara biogas även enligt de skattebefrielsebestämmelser som gäller specifikt för biogas?
3 Gällande rätt m.m.
Den som godkänts som lagerhållare enligt 4 kap. 15 § LSE är skattskyldig för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på vissa bränslen, bl.a. naturgas och biogas (4 kap. 12 § 1 LSE). För en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten bl.a. när lagerhållaren förbrukar sådana bränslen eller levererar sådana bränslen till en köpare som inte är godkänd lagerhållare (5 kap. 3 § 3 LSE).
Om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning, ska skatt beräknas särskilt för vart och ett av bränslena. Den skattskyldige får utifrån avtal eller vid egenförbrukning fördela vart och ett av bränslena mellan olika användningsområden. Bränslen som inte har fördelats utifrån avtal eller vid egenförbrukning ska av den skattskyldige fördelas mellan olika användningsområden i förhållande till den andel av de bränslen som tillförts rörledningen av den skattskyldige eller för hans räkning (2 kap. 2 a § LSE).
I förarbetena till 2 kap. 2 a § LSE uttalas följande:
”Uttrycket beräkningen av skatt har en vidare innebörd än själva skattesatserna och omfattar hela beskattningsordningen, som t.ex. avdragsmöjligheter. En av dessa är rätten till avdrag för skatt på biogas enligt 7 kap. 4 §.
När skattskyldigheten inträder för bränslena regleras i 5 kap. 3 § 3. De bränslemängder som den skattskyldige redovisar i sin deklaration måste motsvara de bränslemängder som den skattskyldige själv matat in i rörledningen eller någon annan tillfört rörledningen för den skattskyldiges räkning.” (prop. 2009/10:144 s. 35)
I LSE finns flera bestämmelser om skattebefrielse som gäller specifikt för biogas (6 a kap. 2 c § LSE samt 7 kap. 3 och 4 §§ LSE). Skattebefrielsen medges endast om vissa förutsättningar är uppfyllda. Förutsättningarna saknar dock betydelse för den aktuella frågan om skattebefrielse.
4 Bedömning
4.1 Utgångspunkter för bedömningen
För en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten inte vid den tidpunkt då gasen förs in till Sverige utan skjuts upp till en senare tidpunkt enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 § 3 LSE. Av 2 kap. 2 a § LSE framgår att skatten ska beräknas särskilt för vart och ett av bränslena när både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att den särskilda beräkningen omfattar hela beskattningsordningen, som t.ex. avdragsmöjligheter.
Det kan konstateras att det inte går att fastställa den exakta sammansättningen av den gas som förs in till Sverige via kopplingen mellan det svenska naturgasnätet och det danska naturgasnätet eller den gas som matas ut vid en viss uttagspunkt på det svenska naturgasnätet. Tillämpningen av bestämmelserna i LSE om beskattning av naturgas och biogas som levereras via rörledning måste således ske med utgångspunkt från en skattemässig bedömning.
I Sverige finns i nuläget inget ursprungsregister avseende biogas. Det saknas därför möjlighet att överföra ett utländskt biogascertifikat till ett svenskt biogasregister. Det finns inte heller några särskilda bestämmelser i LSE om att en godkänd lagerhållare med stöd av ett utländskt biogascertifikat ska kunna betrakta förvärvad naturgas som biogas vid beskattningen av gasen enligt LSE. I nuläget saknas därmed förutsättningar för ett sådant skattemässigt utbyte vid tillämpningen av LSE.
4.2 Förutsättningar för att gasen ska kunna anses ha förts in på det svenska naturgasnätet
Skatteverket anser att följande ska gälla vid tillämpningen av LSE avseende gas som en godkänd lagerhållare förvärvat i ett annat land och som utanför Sverige matats in på naturgassystemet.
För att gasen för lagerhållarens räkning ska kunna anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet förutsätts
att en motsvarande mängd gas med anledning av förvärvet varit tillgänglig att för lagerhållarens räkning matas ut från en uttagspunkt på det svenska naturgasnätet, och
att lagerhållaren, någon annan för lagerhållarens räkning eller någon i ett tidigare förvärvsled har ingått avtal som tillsammans innebär en rätt att utnyttja kapacitet i naturgassystemet för transport av gas både på det svenska naturgasnätet och på samtliga de naturgasnät som sammanbinder inmatningsplatsen utanför Sverige med det svenska naturgasnätet.
4.3 Av vilken typ ska den införda gasen anses vara?
Skatteverket anser att följande ska gälla vid tillämpningen av LSE avseende sådan gas som för en godkänd lagerhållares räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet.
Om gasen med hjälp av inköpsavtal m.m. kan härledas tillbaka till en inmatning på naturgassystemet av en motsvarande mängd gas av en viss typ, anses gasen vara av denna typ. I annat fall anses gasen vara naturgas. Detta ställningstagande görs mot bakgrund av att den allra största andelen av den gas som tillförs naturgassystemet är naturgas. Bedömningen ska följa gasen vid fördelningen enligt 2 kap. 2 a § LSE.
4.4 Kan gasen omfattas av bestämmelserna om skattebefrielse för biogas?
Varken skattebefrielsen enligt 6 a kap. 2 c § LSE eller enligt 7 kap. 3 eller 4 § LSE är begränsad till sådan gas som faktiskt konstaterats vara biogas. De nämnda bestämmelserna kan även omfatta sådan gas som vid en skattemässig bedömning ansetts vara gasformig eller flytande biogas.4
Skatteverket anser att sådan gas som vid tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE anses vara biogas, ska anses vara biogas även vid tillämpningen av 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 och 4 §§ LSE. Huruvida skattebefrielse för biogas kan medges enligt de sistnämnda bestämmelserna beror på om de villkor som gäller för respektive skattebefrielse är uppfyllda, t.ex. avseende krav på hållbarhetsbesked.
Skatteverkets ställningstagande Gas som matas ut från ett naturgasnät i ett annat EU-land och transporteras till Sverige kan anses vara biogas enligt lagen om skatt på energi (28 februari 2018, dnr 202 99897-18/111).
4.5 Ställningstagandet ersätter ställningstagandet med dnr 131 321439-14/111
Ställningstagandet ersätter ställningstagandet Vilken gas som för en godkänd lagerhållares räkning ska anses ha förts in till Sverige via rörledning från Danmark (3 juni 2014, dnr 131 321439-14/111).
Jämfört med det ersatta ställningstagandet görs vissa justeringar för att ta hänsyn till följande omständigheter. Avtal om rätt att utnyttja transportkapacitet i naturgassystemet kan ingås av någon annan än den godkända lagerhållare som förvärvat gasen (se andra stycket i avsnitt 2.1). Gasflödet i kopplingen mellan det svenska naturgasnätet och det danska naturgasnätet behöver inte alltid motsvara den landsöverskridande handeln på naturgassystemet (se tredje stycket i avsnitt 2.1). Justeringarna med anledning av detta görs i förtydligande syfte och innebär alltså ingen ändring av Skatteverkets inställning avseende tillämpningen av LSE jämfört med det ersatta ställningstagandet.
Jämfört med det ersatta ställningstagandet tar Skatteverket ställning i ytterligare två frågor avseende tillämpningen av LSE. Båda frågorna avser gas som för en godkänd lagerhållares räkning anses ha förts in på det svenska naturgasnätet via kopplingen till det danska naturgasnätet. Den ena är frågan om av vilken typ den införda gasen ska anses vara när det inte går att fastställa vilken typ av gas som lagerhållaren förvärvat. Den andra är frågan om tillämpningen av de skattebefrielsebestämmelser som gäller specifikt för biogas.