Områden: Inkomstskatt (Tjänst), Socialavgifter
Datum: 2018-11-12
Dnr: 202 440119-18/111
1 Sammanfattning
Arbetsgivare som har anställda som använder en lätt lastbil för privatkörning kan efter ansökan få ett beslut om nedsatt förmånsvärde, ett s.k. justerat förmånsvärde. En sådan förmån bör från och med beskattningsår 2019 normalt värderas till motsvarande 60 procent av lastbilens ordinarie förmånsvärde.
2 Frågeställning
Förmånsvärde för lätta lastbilar som är arbetsredskap har sedan 1980-talet i enlighet med Skatteverkets allmänna råd justerats ned till ett schablonmässigt värde som normalt grundats på ett enhetligt nybilspris som motsvarat tre alternativt fem prisbasbelopp (för lastbilar med totalvikt på 3 000 kg eller mer). Den 1 juli 2018 skedde en lagändring av beräkningsmodellen för bilförmån som mot bakgrund av det s.k. bonus–malus-systemet innebär att bilens fordonsskatt adderas till förmånsvärdet. Lagändringen berör enbart nya bilar som tas i trafik från och med detta datum, men kommer med tiden att omfatta en allt större andel av bilparken. Fråga har mot bakgrund av den nya lagstiftningen uppkommit hur justering av förmånsvärdet bör ske för att även omfatta delbeloppet med fordonsskatten.
För andra halvåret 2018 har Skatteverket tillämpat en tillfällig justeringsmodell innebärande att värdet av fordonsskatten har reducerats till 50 procent vid beräkning av förmånsvärdet, se ställningstagandet Bilförmån – justering av förmånsvärde för lätta lastbilar andra halvåret 2018.
3 Gällande rätt m.m.
De allmänna reglerna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Beräkningsmodellen för bilar som är av årsmodell 2018 eller senare och som tagits i trafik den 1 juli 2018 eller senare framgår av 5 §, som i sin nuvarande lydelse trädde ikraft den 1 juli 2018. Av övergångsbestämmelserna framgår att den äldre lydelsen av 5 § gäller fortfarande för flertalet övriga bilar. Förmånsvärdet beräknas till 75 procent av ordinarie värde för den som kört minst 3 000 mil med förmånsbilen under ett kalenderår, se 9 §. Om en anställd haft bilförmån endast i ringa omfattning värderas förmånen till noll, se 11 §.
Värdet av bilförmån ska justeras om det finns synnerliga skäl, se 61 kap. 18–19 b §§ IL. Som synnerliga skäl att justera värdet nedåt anses att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring under vissa förutsättningar, eller att det finns andra liknande omständigheter. Ett justerat förmånsvärde får tillämpas av arbetsgivaren vid redovisning i arbetsgivardeklarationen endast om Skatteverket på begäran har beslutat om en justering, se 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980). Ett sådant justerat värde ska då användas även vid beräkning av skatteavdrag, se 11 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Högsta förvaltningsdomstolen har inte prövat frågan om justering av förmånsvärde för lätt lastbil som använts privat i mer än ringa omfattning. I ett fall har förmån av lätt lastbil värderats till noll med anledning av bilens skick och användning i verksamheten, se RÅ 2001 ref. 22 I. Domstolen har prövat fall där justering av förmånsvärde för arbetsfordon för serviceingenjörer som använt personbilar av kombimodell med omfattande och tung utrustning och beslutat om justering till 70 procent av fullt värde, se RÅ 2000 ref. 43.
4 Bedömning
Enligt Skatteverkets uppfattning bör en ny justeringsregel för de lätta lastbilarna vara förutsebar, enkel att tillämpa och uppfattas ge en skälig beskattning av förmånen. Den bör även vara så schablonmässig att individuella bedömningar för enskilda anställda endast behöver göras i undantagsfall vid särskilda förhållanden. Schablonen bör i likhet med andra förekommande regler för reducering av förmånsvärdet vid vissa omständigheter utgöra en procentsats av bilens ordinarie förmånsvärde, beräknat enligt 61 kap. 5–8 a §§ IL.
Justeringsregeln bör tillämpas i fall när en anställd med hänsyn till tjänstebehovet varit tvungen att använda lätt lastbil med flak eller lastkåpa, av skåpmodell eller i övrigt med sådan fast utrustning eller inredning att det privata nyttjandet avsevärt begränsats.
Justering bör fr.o.m. beskattningsår 2019 i sådant fall ske till 60 procent av lastbilens ordinarie förmånsvärde, dvs. till tio procentenheter lägre värde än vad som normalt gäller för tungt lastade personbilar (servicebilar). Inskränkningarna i möjligheten att använda en lätt lastbil vid privatkörning bedöms generellt vara större för en lätt lastbil jämfört med en personbil. Denna justering bör fr.o.m. den 1 januari tillämpas generellt för lätta lastbilar oavsett vilken av de två beräkningsmetoderna som används för förmånsvärdet, dvs. tillämpas både för äldre lastbilar och för de nya som tagits i trafik den 1 juli 2018 eller senare.
Om lastbilen körs minst 3 000 mil under beskattningsåret gör arbetsgivaren en ytterligare nedsättning till 75 procent av det justerade värdet, dvs. till 45 procent av fullt värde.
Vid särskilda omständigheter kan ytterligare justering medges, t.ex. om det finns betydande hinder att använda bilen privat. Detta kan vara fallet om bilen omväxlande används av mer än en förare, vid jourberedskap, när bilen enligt avtal endast får användas vid sporadiska arbetsresor eller om den anställdes privata användning begränsas på annat sätt. Vid sådana särskilda omständigheter kan det årliga förmånsvärdet efter en samlad bedömning av de aktuella förhållandena justeras till ett värde som ligger i intervallet mellan 60 procent av ordinarie förmånsvärde ned till som lägst 40 procent av ett prisbasbelopp, jfr nuvarande skrivning i Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2018, SKV A 2017:23, avsnitt 3.1. Detta innebär att förmånsvärdet för beskattningsår 2019 som lägst bör vara 18 600 kr (40 % av 46 500 kr).
För lätta lastbilar bör i sådana särskilda situationer gälla att antalet sittplatser för passagerare kan vägas in vid bedömningen, då avsaknad av baksäte för passagerare är en omständighet som ytterligare begränsar möjligheten till privat nyttjande. Enbart denna omständighet i sig bör dock inte medföra ytterligare justering än ned till 60 procent. I vissa fall kan dock en samlad bedömning göras där avsaknad av baksäte i kombination med andra omständigheter som exemplifierats ovan ge en lägre värdering av förmånen. Även i dessa fall gäller att värdet bör fastställas i intervallet mellan 60 procent av ordinarie värde ned till som lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.
I och med den nya tillämpningen upphör vid årsskiftet nu gällande regler i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2017:23 om värdering med tre respektive fem prisbasbelopp som grund att tillämpas, liksom hjälpregeln att i vissa fall värdera förmånen till 90 procent av fullt värde. Som tidigare ska arbetsgivaren ansöka om justerade förmånsvärden inför varje nytt beskattningsår. Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2019 beslutas i december 2018. Skatteverkets konsekvensutredning om justering av förmånsvärde för lätta lastbilar redovisar bakgrund till den ändrade värderingsmodellen samt historik, alternativa förslag och olika räkneexempel (dnr 202 231938-18/111).