Datum: 2018-06-20
Områden: Mervärdesskatt
Dnr: 202 241942-18/111
En ny mervärdesskattelag (2023:200) trädde i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet är inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Du hittar jämförelsetabeller mellan gamla mervärdesskattelagen och nya mervärdesskattelagen (paragrafnyckel) i jämförelsetabeller mervärdesskattelagen.
1 Sammanfattning
När Tullverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import ska Tullverket debitera mervärdesskatt. Det kan förekomma att det först efter att beslut om mervärdesskatt har fattats framkommer uppgifter som visar att Skatteverket är rätt beskattningsmyndighet för importen.
När Skatteverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import ska utgående skatt på de importerade varorna redovisas i den skattskyldigas mervärdesskattedeklaration. Avdragsrätt kan då endast finnas för ingående skatt som motsvaras av den utgående skatt som redovisas i skattedeklarationen. För mervärdesskattebelopp som påförts av Tullverket i en sådan situation finns därför inte någon rätt till avdrag eller återbetalning från Skatteverket.
När det efter Tullverkets beslut om mervärdesskatt framkommer uppgifter som visar att Skatteverket är beskattningsmyndighet kan Tullverket under vissa förutsättningar återbetala det belopp avseende mervärdesskatt som betalats till Tullverket. För information om möjligheter till sådan återbetalning hänvisas till Tullverket.
2 Frågeställning
I samband med importtillfället, dvs. tidpunkten för Tullverkets beslut om tull och skatt vid import, bedömer Tullverket i enlighet med 2 kap. 2 § tullagen (2016:253), TL, om det är Tullverket eller Skatteverket som är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt för importerade varor. Bedömningen görs med utgångspunkt i de uppgifter som Tullverket har tillgång till vid denna tidpunkt.
Det kan förekomma att det i efterhand visar sig att de uppgifter som lämnades vid importtillfället och som låg till grund för Tullverkets bedömning inte var kompletta. Senare framkomna uppgifter kan då visa att Skatteverket är rätt beskattningsmyndighet för importen i stället för Tullverket.
Denna situation kan uppkomma om en utländsk juridisk person är registrerad till mervärdesskatt i Sverige men inte har kompletterat EORI-databasen med det svenska registreringsnumret.
Ställningstagandet har tagits fram i samråd med Tullverket. Syftet med ställningstagandet är att klargöra att Skatteverket inte kan medge avdrag eller återbetalning för sådana mervärdesskattebelopp för import som påförts av Tullverket, i ett fall då Skatteverket är rätt beskattningsmyndighet för importen, men att återbetalning under vissa förutsättningar kan fås från Tullverket.
3 Gällande rätt m.m.
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig (1 kap. 1 § första stycket 3 mervärdesskattelagen [1994:200], ML).
Mervärdesskatt vid import ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits (2 kap. 1 § TL).
Skatteförfarandelagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt tullagen (2 kap. 1 § första stycket 4 skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL).
Mervärdesskatt vid import ska inte tas ut enligt tullagen utan i enlighet med skatteförfarandelagen, om deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar är en juridisk person som är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslutet om fastställande av tull (2 kap. 2 § TL).
Skyldig att betala mervärdesskatt för import av varor är den som är skyldig att betala tull eller om varan inte är belagd med tull, den som skulle ha varit skyldig att betala tull om varan hade varit tullbelagd. Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt (1 kap. 2 § första stycket 6 a–c ML).
Ingående skatt utgörs av skatt enligt ML som hänför sig till import till landet (8 kap. 2 § fjärde stycket 2 ML).
Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § första stycket ML).
Sådan mervärdesskatt vid import som inte tas ut enligt tullagen ska redovisas som utgående skatt i en mervärdesskattedeklaration (26 kap. 21 § SFL).
Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller importen (8 kap. 6 § ML).
I vissa fall när en verksamhet inte medför skattskyldighet enligt ML finns det i stället en rätt till återbetalning (10 kap. 9–13 §§ ML). Det som i detta ställningstagande sägs om verksamhet som medför skattskyldighet och avdragsrätt avser även de fall då det finns en rätt till återbetalning enligt nämnda bestämmelser.
Återbetalning enligt 10 kap. 9, 11–13 och 15 §§ ML avser ingående mervärdesskatt i nystartade verksamheter, ingående skatt som är hänförlig till viss omsättning utomlands, samt viss omsättning som är undantagen från skatteplikt.
Vid en ansökan om återbetalning eller eftergift av tull ska även frågan om återbetalning eller eftergift av mervärdesskatt prövas. Vid återbetalning får, med vissa begränsningar, avdrag göras för sådan beslutad tull och annan skatt som ska betalas till Tullverket. Belopp som får dras av vid redovisning av mervärdesskatt enligt ML eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11–13 och 15 §§ ML betalas inte tillbaka. (2 kap. 19 § TL)
4 Bedömning
När Skatteverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt ska den som är skattskyldig för importen redovisa utgående skatt på importerade varor i en mervärdesskattedeklaration i enlighet med bestämmelserna i ML och SFL. Den vars verksamhet medför avdragsrätt får göra avdrag vid en import för sådana belopp som enligt ML utgör ingående skatt. Ingående skatt vid import av varor utgörs av motsvarande utgående skatt enligt ML, dvs. den mervärdesskatt för importen som redovisas i mervärdesskattedeklarationen.
I en situation då Tullverket har påfört ett mervärdesskattebelopp vid en import för vilken Skatteverket är rätt beskattningsmyndighet ska den som är skattskyldig för importen redovisa utgående skatt enligt ML i mervärdesskattedeklarationen, även om betalning också har skett till Tullverket. Avdragsrätt kan i denna situation endast finnas för belopp som utgör ingående skatt enligt 8 kap. 2 och 6 §§ ML, dvs. motsvarande den utgående skatt för import som redovisas i skattedeklaration och således inte för det belopp som betalats till Tullverket.
Inte heller bestämmelserna om återbetalning i ML innehåller någon möjlighet för Skatteverket att medge återbetalning av belopp som påförts av Tullverket i en situation då Skatteverket är rätt beskattningsmyndighet. Denna bedömning ändras inte av att det först efter att Tullverket har fattat beslut om tull och skatt framkommer uppgifter som visar att Skatteverket var rätt beskattningsmyndighet vid importtillfället.
Tullverket kan under vissa förutsättningar återbetala det belopp avseende mervärdesskatt som betalats till Tullverket för en import om det efter att Tullverket har fattat beslutet framkommer uppgifter som visar att Skatteverket var rätt beskattningsmyndighet vid importtillfället. För information om möjligheter till sådan återbetalning hänvisas till Tullverket.