Datum: 2017-12-20
Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet), Punktskatter (Skatt på energi)
Dnr: 202 492052-17/111
2020-11-10
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2020-11-10, dnr. 8-112202.
2019-11-28
Med anledning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 25 oktober 2019 (HFD 2019 ref. 50) kommer Skatteverket att se över ställningstagandet. Se Skatteverkets rättsfallskommentar Avdragsrätt för ingående skatt avseende investering av solcellsanläggning för mer information.
Denna information gäller från och med den 1 januari 2018 och ersätter tidigare information med samma namn daterad den 31 januari 2017 (dnr 131 44574-17/111). Informationen har uppdaterats med anledning av ändrade bestämmelser om energiskatt och justeringarna innebär inga förändringar avseende övriga skatter.
Bor man i egen villa eller tillbringar man viss tid i sitt fritidshus och har en solcellsanläggning på en sådan byggnad gäller vad som sägs i denna information. Samma sak som gäller för egen villa eller fritidshus gäller om man har en solcellsanläggning på en garagebyggnad som finns på villafastigheten eller fritidshusfastigheten.
1 Inkomstskatt
Solcellsanläggningen medför inte att man har näringsverksamhet. Inkomsterna beskattas i stället som kapitalinkomst enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen som produkt från en privatbostad. I många fall blir det ingen inkomstskatt eftersom man varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från de totala inkomsterna av varje fastighet.
2 Energiskatt
Om solcellsanläggningen har en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 255 kilowatt medför inte elproduktionen att den som har solcellsanläggningen (producenten) blir skattskyldig. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad el eller för el som överförts till någon annan.
Om den som har solcellsanläggningen (producenten) förfogar över flera solcellsanläggningar ska anläggningarnas installerade toppeffekt läggas samman och tillsammans uppgå till mindre än 255 kilowatt för att detta ska gälla. Om den som har solcellsanläggningen (producenten) förfogar över en eller flera anläggningar i vilka el framställs från annan eller andra energikällor ska anläggningarnas effekt läggas samman. Då gäller andra effektgränser.
3 Mervärdesskatt
3.1 Registrering för mervärdesskatt
Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.
I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.
Det är alltså en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet.
Den som har en begränsad försäljning kan omfattas av skattebefrielse och ska därmed inte registrera sig för och betala mervärdesskatt. Försäljningen omfattas av skattebefrielse när den totala försäljningen, av el och annan försäljning, inom landet under innevarande beskattningsår och under vart och ett av de två närmast föregående beskattningsåren är högst 30 000 kronor exklusive mervärdesskatt.
3.2 Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt
3.2.1 När försäljningen omfattas av skattebefrielse
Om försäljningen av el omfattas av skattebefrielse finns inte någon avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Vid övergång från beskattad till skattebefriad verksamhet kan jämkningskonsekvenser uppkomma. Det kan innebära en skyldighet att återbetala viss tidigare avdragen ingående mervärdesskatt.
3.2.2 När försäljningen ska beskattas
Sverige har ett avdragsförbud för ingående mervärdesskatt för stadigvarande bostad (8 kap. 9 § mervärdesskattelagen). Avdragsförbudet omfattar inte endast förvärv till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då solcellsanläggningen ska leverera el till en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att den uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt (se rättsfallen RÅ 2003 ref. 100 I-II och RÅ 2002 ref. 67).
I det fall en solcellsanläggning på en villa används i en ekonomisk verksamhet som ska beskattas beror avdragsrätten på om man mot ersättning säljer all producerad el eller endast överskottselen in på elnätet.
Exempel 1:
Endast överskottsel säljs till ett elhandelsföretag. En del av den producerade elen konsumeras direkt för boendet. Utgående mervärdesskatt redovisas endast för den överskottsel som säljs.
Eftersom anläggningen också betjänar boendet i det här fallet så används den inte uteslutande i den ekonomiska verksamheten. Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt finns därmed inte för någon del för anläggningen.
Exempel 2:
All producerad el levereras in på elnätet (dvs. all el säljs till ett elhandelsföretag). Utgående mervärdesskatt redovisas för all försäljning.
Den el som ska förbrukas i bostadsfastigheten måste man köpa tillbaka från elhandelsföretaget och betala mervärdesskatt för. I sådant fall används anläggningen uteslutande i den ekonomiska verksamheten. Avdragsrätt finns då för förvärvet av anläggningen.
4 F-skatt
Även i de fall registrering för mervärdesskatt ska ske för försäljning av el från en solcellsanläggning på villa etc. kan man inte få F-skatt för sådan verksamhet, eftersom man inte bedriver näringsverksamhet. Det är inte fråga om ersättning för arbete och då spelar det inte heller någon roll ur beskattningssynpunkt om man har F-skatt för annan verksamhet.