2017-11-23 Förmån av trängselskatt

3.1 Inkomstskatt

Fram till den 31 december 2017 ingår arbetsgivarens utgifter för trängselskatt som avser privat resa med förmånsbil i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet enligt 61 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, och medför då ingen ytterligare beskattning, se RÅ 2008 ref. 60.

De nu aktuella lagändringarna innebär att förmån av trängselskatt och liknande avgifter från och med den 1 januari 2018 blir en skattepliktig förmån vid sidan av bilförmånen, och vidare att skatteplikten för förmånen förskjuts två kalendermånader.

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ingår inte i bilförmån enligt 61 kap. 5 § IL, enligt nya paragrafen 61 kap. 5 a § IL.

Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skatteskyldige till del, 10 kap. 10 § andra stycket IL.

Förslaget, som presenterades i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, avsnitt 3.13 och 6.5.7), har nu antagits av riksdagen. En materiell ändring i förhållande till budgetpropositionen är att förmånen ska redovisas först den andra månaden efter det att förmånen uppkommit. Skatteplikten för förmånen uppkommer alltså först två månader efter den månad då en skattepliktig passage skett under privatkörning, se 2017/18:FiU1 s. 164 samt rskr. 2017/18:54.

När det gäller beräkningen av kostnaden för trängselskatt vid tjänsteresor, arbetsresor (resor till och från arbetet) och andra privata resor anges följande i budgetpropositionen (s. 265).

”Nivån på uttag av trängselskatt varierar beroende på tidpunkten för passagen och det maximala beloppet per dygn och fordon (60 kronor i Göteborg och 105 kronor i Stockholm). Med hänsyn till detta kan det uppkomma frågor hur förmånen ska beräknas om en förmånstagare under samma dygn gjort tjänsteresor, arbetsresor och privata resor med förmånsbilen så att det maximala beloppet för trängselskatt nås. Beräkningen av trängselskatten är komplex eftersom trängselskatt tas ut med olika belopp beroende på vilken tid passagen sker och vilken betalstation som passeras. Av administrativa skäl anser regeringen att kostnaden för trängselskatt bör fördelas på följande sätt. I första hand ska kostnaden för trängselskatten anses hänförlig till de tjänsteresor som har företagits, i andra hand anses kostnaden hänförlig till arbetsresor och i tredje hand andra privata resor.”

3.2 Trängselskatt och infrastrukturavgifter

I lagen (2004:629) om trängselskatt finns regler om vilka fordon som är skattepliktiga, skattskyldighet, beskattningsbeslut och inbetalning av skatt m.m.

I Stockholms kommun finns skattebelagda betalstationer dels i innerstaden och dels vid Essingeleden. Trängselskatt betalas normalt måndag–fredag kl. 6.30–18.29 med belopp som varierar mellan 11–35 kronor per passage. Maximalt belopp per dag är 105 kronor.

I Göteborgs kommun betalas trängselskatt normalt måndag–fredag 6.00–18.29 med belopp som varierar mellan 9–22 kronor per passage. Maximalt belopp per dag är 60 kronor.

Trängselskatt tas inte ut under juli månad och på båda orterna finns regler om undantag från trängselskatt i vissa situationer. De belopp som anges ovan avser bl.a. personbilar och lätta lastbilar.

I förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg finns regler om avgiftspliktiga fordon, betalningsskyldighet, beslut om infrastrukturavgift och betalning av avgifter m.m. Vid bron över Motalaviken (väg 50) tas avgift ut med 5 kronor per passage för personbilar och lätta lastbilar. Vid bron över Sundsvallsfjärden (E4) tas avgift ut med 9 kronor per passage för personbilar och lätta lastbilar. Avgifterna tas ut under hela dygnet och hela året. Inga maxbelopp tillämpas.

Ytterligare information om trängselskatt och infrastrukturavgifter finns på www.transportstyrelsen.se.

4.1 Allmänt

För anställda med bilförmån innebär lagändringen att trängselskatt m.fl. avgifter som påförs bilen under en privatresa och som betalas av arbetsgivaren blir en ny skattepliktig förmån. Förmånen ska beräknas separat från bilens förmånsvärde. Som privatresor anses resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor), liksom all övrig körning som inte är tjänsteresa. Arbetsgivaren ska månatligen redovisa förmånsvärdet i arbetsgivardeklarationen och efter årets slut även i kontrolluppgiften för den anställde.

Arbetsgivarens redovisning görs dock med två kalendermånaders förskjutning, dvs. de privata passager som den anställde gjort med förmånsbilen i januari ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för lönemånad mars och som lämnas till Skatteverket först i april. Förmånen ska ingå i underlaget för arbetsgivarens skatteavdrag på lönen i mars. Bakgrunden till denna förskjutning är att ge arbetsgivaren en praktisk möjlighet att redovisa förmånsvärdet. Arbetsgivaren får beslutet om påförda trängselskatter respektive infrastrukturavgifter för ett fordon först omkring dag 20 i efterföljande månad och sedan behövs ytterligare tid för att beräkna förmånsvärdet för att hinna få med det i löneunderlaget för nästkommande månad.

Anställda med förmånsbil för regelmässigt en körjournal för att ha ett underlag för gjorda tjänsteresor och beräkning av eventuell drivmedelsförmån m.m. Av körjournalen framgår vilka körningar som gjorts i tjänsten med angivande av bl.a. datum och körsträckor mellan olika platser. Övriga körningar är därmed privata körningar och för vilka uppgifter inte behöver anges i körjournalen.

Frågan är då vilket underlag arbetsgivaren bör använda vid beräkningen av förmånen av trängselskatt respektive infrastrukturavgifter. Nedan anges vilka olika underlag och beräkningsmetoder som enligt Skatteverkets uppfattning bör anses tillräckliga för värdering av förmånen.

En arbetsgivare bör för respektive anställd välja en av metoderna, men det finns inget krav att en arbetsgivare måste tillämpa samma metod för alla anställda. Bakgrunden till detta är att anställda kan ha olika förhållanden både när det gäller omfattningen av trängselskatter och användning av gps-körjournal, och arbetsgivaren kan då välja den metod som bedöms mest lämplig.

4.2 Underlag för fördelning av trängselskatten etc.

Som komplement till Transportstyrelsens beslut och den anställdes körjournal behöver arbetsgivaren även ett underlag som anger fördelningen av passager i tjänsten respektive privat. En anställd med förmånsbil bör därför som ett komplement i körjournalen efter resan göra en anteckning om gjorda passager. Det ligger i sakens natur att någon exakt antalsberäkning eller fördelning inte alltid kan begäras, t.ex. för en anställd som kontinuerligt under arbetsdagen utför servicearbeten hos kunder i olika stadsdelar. Det finns givetvis inget krav på att en förare under färd ska notera klockslag, betalstation eller trängselskattebelopp, men egna noteringar bör ändå göras i efterhand som ett komplement till körjournalen. En anställd som under aktuell tidsram huvudsakligen har passager under tjänsteresor kan därför lämpligen dagligen notera antalet privata passager, t.ex. om två passager per dag avser arbetsresor. En anställd som huvudsakligen har privata passager kan lämpligen dagligen notera antalet passager som skett under tjänsteresa.

I de fall bilen är försedd med en elektronisk körjournal med gps-funktion kan denna användas för att få fram motsvarande underlag.

4.3 Beräkning med ledning av skattebeslut – proportionering

Enligt Skatteverkets uppfattning bör arbetsgivare regelmässigt kunna beräkna förmånen av trängselskatt med ledning av de offentliga skattebesluten i form av singelavi respektive samlingsavi, jfr punkterna 1 och 2 under Frågeställning ovan. Denna metod innebär en mindre administration vid beräkningen av förmånsvärdet, främst då arbetsgivaren inte månatligen och manuellt för varje bil behöver ta fram egna detaljerade noteringar eller rekvirera ytterligare underlag från Transportstyrelsen.

Genom att stämma av datum och totalsummor mot uppgifterna i körjournalen om tjänstekörningar och noteringarna om passager kan antalet passager som avser tjänstekörning under den skattebelagda tidsramen beräknas. Övriga passager anses då privata som ska värderas. Vid beräkningen bortses från passager som inte medfört någon debitering. Då uppgift i dessa fall saknas om debiterat belopp för varje enskild passage görs lämpligen en proportionering av totalsumman för dagen i fråga. Detta bör göras även i de fall maxbeloppet har uppnåtts, såvida det inte är uppenbart att maxbeloppet kan hänföras till tjänsteresor. Detta bör anses uppenbart i de fall ortens minimibelopp multiplicerat med antalet passager i tjänsten uppgår till eller överskrider maxbeloppet.

4.4 Beräkning med ledning av detaljerad passageinformation

I de fall arbetsgivaren har ett detaljerat underlag som visar samtliga passager inklusive delbeloppen för trängselskatten kan de enskilda delbeloppen under respektive dag som avser tjänstekörning och som kan visas med hjälp av körjournalen avräknas från dagens totalsumma. Denna avräkning bör även tillämpas i det fall maxbeloppet för dagen har uppnåtts, jfr avsnitt 3.1 ovan. Med denna metod måste arbetsgivaren månatligen bevara den detaljerade passageinformationen för bilen som underlag för beräkningen.

4.5 Betalning för förmånen

Om den anställde själv till arbetsgivaren betalar hela det skattepliktiga förmånsbeloppet uppkommer ingen förmån. En sådan betalning kan göras via ett nettolöneavdrag eller kontant. Det bör i sådant fall, med tanke på att betalningen kan komma att göras en eller flera månader efter den då passagerna skett, finnas ett avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som reglerar den anställdes skyldighet att betala.

4.6 Trängselskatt vid bilförmån i ringa omfattning

En skattepliktig förmån av trängselskatt kan uppkomma även i de fall en anställd haft en bilförmån enbart i ringa omfattning och som då värderas till noll kronor. Det kan som exempel handla om en anställd som under en tillfällig jourtjänstgöring några dagar tar hem en servicebil till bostaden, dvs. bilen används för arbetsresor, och att bilen påförs trängselskatt vid dessa resor. Även om den anställde inte påförs någon bilförmån uppkommer alltså en förmån av trängselskatt.