Datum: 2017-09-11
Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete
Dnr: 202 360424-17/111
1 Sammanfattning
Vid F-skuldsanering för en aktiv näringsidkare anser Skatteverket att skatte- och avgiftsskulder som är hänförliga till näringsverksamheten och som fastställs eller förfaller till betalning efter inledandebeslutet ska undantas från F-skuldsaneringen. Skatteverket kommer i förekommande fall att yrka på att sådant undantag görs.
2 Frågeställning
Vid såväl ”vanlig” skuldsanering som vid F-skuldsanering har Kronofogdemyndigheten möjlighet att från skuldsaneringen undanta fordringar som vid inledandet inte är fastställda eller förfallna till betalning.
Frågan är vad som bör gälla beträffande skatte- och avgiftsfordringar vid F-skuldsanering för en aktiv näringsidkare. Bör sådana fordringar som vid inledandet inte är fastställda eller förfallna till betalning och som hänför sig till näringsverksamheten undantas från F-skuldsaneringen?
3 Gällande rätt m.m.
Huvudregeln vid såväl ”vanlig” skuldsanering som vid F-skuldsanering är att skuldsaneringen omfattar alla fordringar som har uppkommit före den dag då beslutet om att inleda skuldsanering meddelades, se 30 § lagen (2016:675) om skuldsanering (NSksanL) samt 32 § lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare (FSksanL). Detta gäller även i fråga om offentligrättsligt grundade fordringar, såsom skatter och avgifter.
Om en fordran omfattas av en skuldsanering eller en F-skuldsanering och borgenären inte anmäler fordringen eller den på annat sätt blivit känd i skuldsaneringsärendet, så faller fordringen bort (prekluderas). Preklusionen innebär att fordringen omfattas av skuldsaneringen, men borgenären får ingen betalning och kan inte heller i något annat sammanhang göra fordringen gällande mot gäldenären (47 § NSksanL respektive 49 § FSksanL).
Vissa uppkomna fordringar ska eller får undantas från en skuldsanering eller en F-skuldsanering. Bland annat får det bestämmas att en fordran som inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning inte ska omfattas av förfarandet (32 § NSksanL respektive 34 § FSksanL). En sådan undantagen fordran prekluderas inte utan ska betalas i vanlig ordning.
Möjligheten att undanta fordringar som inte har förfallit till betalning tillämpas regelmässigt beträffande fordringar på studielån som inte har förfallit till betalning. I förarbetena har det förutsatts att sådana fordringar i de flesta fall ska undantas (se regeringens proposition Skuldsaneringslag [prop. 1993/94:123 s. 12], se även NJA 1997 s. 717). Vid tillkomsten av skuldsaneringssystemet år 1994 gjordes även ett uttalande om att det kunde tänkas bli aktuellt att undanta skattefordringar som inte är fastställda eller förfallna till betalning vid tidpunkten för skuldsaneringens inledande (prop. 1993/94:123 s. 201). När det gäller ”vanlig” skuldsanering har det dock hittills i den praktiska tillämpningen inte kommit att göras några särskilda undantag för skatte- och avgiftsfordringar som inte har fastställts eller förfallit till betalning. Detta kan förklaras av ambitionen att ha ett skuldsaneringssystem som är så generellt som möjligt och som syftar till en totalreglering av gäldenärens ekonomiska problem (se prop. 1993/94:123 s. 118). Följaktligen anger Kronofogdemyndigheten i handboken Skuldsanering (dnr 831 23246-16/121) att även sådana skatteskulder som varken har ett fastställt belopp eller är förfallna till betalning regelmässigt bör ingå i skuldsaneringen (avsnitt 4.3).
När det gäller F-skuldsanering anges i förarbetena att bestämmelsen i 34 § FSksanL kan tänkas bli aktuell när det gäller skattefordringar som inte har förfallit till betalning vid tidpunkten för inledandebeslutet eller inte är fastställda till beloppet (se regeringens proposition Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt, prop. 2015/16:125 s. 257–258). Som exempel på fordringar som kan undantas nämns icke förfallna skattefordringar som löpande uppkommer i gäldenärens pågående verksamhet, t.ex. mervärdesskatt eller punktskatt. När det gäller fordringar som ännu inte fastställts anges det att Skatteverket vid F-skuldsanering för en aktiv företagare kan behöva utreda om det finns en skattefordran mot gäldenären och i så fall reservationsvis anmäla den, för att undvika preklusion. Om fordringen ännu inte är fastställd när Kronofogdemyndigheten ska besluta om F-skuldsanering så kan Kronofogdemyndigheten antingen undanta fordringen eller låta den omfattas av F-skuldsaneringen, varvid fordringsbeloppet får uppskattas. Vidare anges att det många gånger är olämpligt att undanta en fordran eftersom F-skuldsaneringens rehabiliterande effekt äventyras om gäldenären under F-skuldsaneringen riskerar att få ett högt betalningskrav.
Kronofogdemyndigheten anger i sin handbok Skuldsanering för företagare (dnr 840 8307-17/121) att skatteskulder som har uppkommit före inledandebeslutet men som varken har ett fastställt belopp eller är förfallna till betalning bör undantas, om de löper på företagarens aktiva enskilda näringsverksamhet (avsnitt 4.3).
4 Bedömning
Vid F-skuldsanering för aktiva företagare med en pågående näringsverksamhet är förhållandena speciella. I dessa fall gäller nämligen som grundförutsättning att F-skuldsanering får beviljas endast om de skulder som uppkommer i näringsverksamhet kan betalas eller om oförmågan att betala dessa skulder endast är tillfällig (6 § 2 FSksanL). Med andra ord ska verksamheten vara solvent. En F-skuldsanering ska alltså utgöra en ekonomisk rehabilitering av företagarens privatekonomi och inte av företagets verksamhet. Näringsverksamheten ska kunna betala sina skulder allteftersom de förfaller och normalt sett ska det inte finnas några obetalda och förfallna skulder i verksamheten när gäldenären ansöker om F-skuldsanering (se prop. 2015/16:125 s. 109 och 242). Genom kravet på att en pågående näringsverksamheten ska vara välfungerande så förutsätts det att en aktiv företagare främst kommer att ha skulder som inte har anknytning till den pågående verksamheten (a prop. s. 110).
Enligt Skatteverkets uppfattning bör denna grundförutsättning, dvs. en solvent näringsverksamhet som kan betala sina skulder, vara styrande även vid tillämpningen av 34 § FSksanL. Vid F-skuldsanering för en aktiv näringsidkare måste utgångspunkten vara att samtliga skatte- och avgiftsfordringar som hänför sig till näringsverksamheten ska kunna betalas fullt ut. Detta gäller även sådana fordringar som fastställts eller förfallit till betalning efter det att förfarandet inletts. Även om förarbetsuttalandena är något motsägelsefulla så bör alltså sådana skatte- och avgiftsfordringar som uppkommit före inledandet men som fastställs eller förfaller till betalning först därefter undantas från F-skuldsaneringen med stöd av 34 § FSksanL. En sådan ordning överensstämmer också med vad Kronofogdemyndigheten anger i sin handbok om skuldsanering för företagare.
Sammantaget är det Skatteverkets uppfattning att skatte- och avgiftsskulder som är hänförliga till näringsverksamheten och som fastställs eller förfaller till betalning efter inledandebeslutet ska undantas från F-skuldsaneringen. Skatteverket kommer i förekommande fall att yrka på att sådant undantag görs.