2017-09-08 Husbåtar

3.1 Begreppet byggnad

Det finns ingen definition av begreppet byggnad i skattelagstiftningen. Vid fastighetstaxeringen får ledning istället sökas i den civilrättsliga definitionen av byggnad.

Av 2 kap. 1 § jordabalken (1970:994), JB, framgår bl.a. att till fastighet hör byggnad, ledning, stängsel eller annan anläggning som anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk.

Bestämmelsen förutsätter att byggnaderna ska vara uppförda på fastigheten. Härigenom undantas t.ex. sådana transportabla skjul och kojor som vid utförande av vissa arbeten flyttas från en plats till en annan. Däremot är det inte är nödvändigt för lagrummets tillämpning att en byggnad blivit sammanfogad med marken. Till byggnad räknas därför t.ex. oljecisterner av plåt, som inte är fästade vid marken utan kvarhålls endast genom sin tyngd.

Av 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att med byggnad avses en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. I förarbetena till PBL anges att det är rimligt som utgångspunkt att en byggnad bör vara konstruerad så att avsikten är att människor ska kunna vistas i den för att konstruktionen ska kunna betraktas som en byggnad i lagens mening. För att täcka in fast förankrade husbåtar bör det av definitionen framgå att konstruktionen också kan vara varaktigt placerad i vatten, prop. 2009/10:170 s. 144.

Av Skatteverkets Rättslig vägledning framgår att en byggnad måste bestå av någon form av byggnadskonstruktion även om den inte behöver utgöras av en husbyggnad. En annan anläggning än byggnad saknar sådana särdrag men ska i vart fall avse något som tillförts fastigheten och som i princip kan bortföras igen, t.ex. asfalterad parkeringsplats. Anordningar som har en grundläggning och byggnadsstomme men som saknar väggar och tak är att hänföra till byggnadskonstruktion. Hit hör t.ex. oljeraffinaderi och vindkraftverk som därför indelas som byggnad. En sådan byggnadskonstruktion är således alltid en byggnad. En förutsättning är dock att byggnadskonstruktionen som sådan inte är självständigt rörlig utifrån sin egen sammansättning. I ett sådant fall betraktas konstruktionen som en maskin och ska istället anses som ett industritillbehör om den har tillförts fastigheten.

Brygga utgör ytterligare exempel på konstruktion som bedömts som byggnad utan att ha karaktär av ”hus”, se RÅ 1949 ref. 40. Vidare har flottledsränna, RÅ 1935 not 492 och järnväg, RÅ 1943 ref. 40, hänförts till byggnad.

Då frågan gäller klassificering av husbåtar måste även bestämmelserna i sjölagen (1994:1009), SjöL, beröras något. Skälet är att en avgränsning måste göras mot vad som skulle kunna betraktas som fartyg. I lagen finns regler om bl.a. registrering av fartyg. Någon definition av begreppet fartyg ges inte. Tillbehörsreglerna i 1 kap. 3 § SjöL utgör dock en användbar utgångspunkt för att bestämma fartygsbegreppet. Där anges att till fartyg med dess skrov och styrinrättning hör fast inredning och annan till stadigvarande bruk för fartyget ägnad utrustning samt sådana reservdelar som varaktigt förvaras ombord. Viss ledning kan också hämtas från departementschefens uttalande i prop. 1973:42 s. 300: ”skrov – med eller utan mätbar dräktighet – och viss konstruktionsmässig manöverförmåga är nödvändiga förutsättningar för att fartyg ska föreligga”.

3.2 Stadigvarande bruk

Hur byggnader ska indelas vid fastighetstaxeringen regleras i 2 kap. 2 § FTL. Att dessa bestämmelser även gäller byggnader som är lös egendom framgår av 1 kap. 4 § FTL. Av 2 kap. 1 § FTL framgår att indelningen inte får ske på grundval av tillfällig användning. I Skatteverkets senaste allmänna råd om de allmänna grunderna för taxeringen och värdesättningen av småhusenheter, anges att med byggnad avsedd för stadigvarande bruk bör avses en byggnad som med någon grad av säkerhet kan bedömas stå på fastigheten minst fem år, eller en byggnad som har stått på fastigheten mer än fem år.

Vid bedömning av om stadigvarande bruk föreligger måste hänsyn tas till frågan om bygglov enligt PBL.

3.3 Bygglovsplikt

Av 9 kap. 2 § PBL framgår bl.a. att bygglov krävs för att uppföra byggnader. I praxis, som den har utvecklats under tidigare gällande plan- och byggnadslagstiftning, har i vissa fall fast förankrade husbåtar ansetts vara byggnader (RÅ 1970 C 126, RÅ 1974 ref. 36 och RÅ 1998 not 196).

I RÅ 1998 not 196 finner domstolen att ifrågavarande husbåts konstruktion medför att den är bygglovspliktig när fråga är om förankring under en längre tid, oavsett om den används som bostad eller för demonstration. Reglerna i SjöL föranleder inte annan bedömning. Av handlingarna i målet framgår att husbåten, av ägaren betecknad som fritids- och bostadsskepp, skall bestå av pontoner med en rektangulär överbyggnad med måtten ca 6 x 10 meter i två plan. Därutöver tillkommer ca två meter på längden för uteplats och ytterligare någon meter för pontonerna. Enligt ritningarna skall överbyggnaden inredas som ett mindre enbostadshus. I det nedre planet skall finnas kök om 16 kvm, vardagsrum om 39 kvm samt hall, klädkammare och dusch/WC. På det övre planet skall finnas tre sovrum, allrum och badrum. En förankring enligt ansökan kräver därför bygglov anser domstolen.