Datum: 2017-06-14
Områden: Mervärdesskatt
Dnr: 131 101175-17/111
En ny mervärdesskattelag (2023:200) trädde i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet är inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Du hittar jämförelsetabeller mellan gamla mervärdesskattelagen och nya mervärdesskattelagen (paragrafnyckel) i jämförelsetabeller mervärdesskattelagen.
1 Sammanfattning
I detta ställningstagande har Skatteverket samlat ett antal tidigare behandlade frågor om de allmänna förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. I ställningstagandet behandlas också frågor om bokföring, redovisning och fakturering av tillhandahållanden enligt dessa bestämmelser.
Skatteverket har med anledning av det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegrepp som trädde i kraft den 1 januari 2017 sett över tidigare ställningstaganden med frågor och svar om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.
De svar som Skatteverket tidigare lämnat på frågor om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har nu, efter viss omarbetning, samlats i ställningstagandena
Frågor och svar (A) – allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101175-17/111,
Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader, den 14 juni 2017, dnr 131 101180-17/111,
Frågor och svar (C) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete och uppförande på mark, den 14 juni 2017, dnr 131 101225-17/111 och
Frågor och svar (D) – bedömning av om vissa tjänster omfattas av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101266-17/111.
Följande skrivelser och ställningstaganden upphävs härmed:
Skrivelse nr 1 med frågor och svar i anledning av nya regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 26 juni 2007, dnr 131 409261-07/111,
Skrivelse nr 3 med frågor och svar i anledning av nya regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 26 juni 2007, dnr 131 409443-07/111,
Sammanställning nr 5 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 19 november 2007, dnr 131 691311-07/111,
Sammanställning nr 6 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 29 februari 2008, dnr 131 134268-08/111 och
Sammanställning nr 7 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 1 september 2014, dnr 131 379302-14/111.
Omarbetningen av de tidigare lämnade svaren innebär ingen ändring av hur själva bedömningen ska göras vid prövningen av om ett tillhandahållande omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. En prövning i det enskilda fallet kan dock innebära en annan tillämpning än tidigare av dessa regler, eftersom tolkningen av vad som utgör fastighet enligt det EU-rättsliga fastighetsbegreppet i vissa fall kan bli en annan. I ställningstagandena ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet”, den 22 december 2016, dnr 131 558080-16/111, och ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111, redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas.
2 Frågeställning
Skatteverket har tidigare i ställningstaganden lämnat svar på ett antal frågor om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Den 1 januari 2017 infördes ett nytt fastighetsbegrepp genom en hänvisning till den EU-rättsliga definitionen av fast egendom. Skatteverket har med anledning av de ändrade bestämmelserna sett över tidigare ställningstaganden med frågor och svar om reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.
De svar som Skatteverket tidigare lämnat på frågor om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn har nu, efter viss omarbetning, samlats i ställningstagandena
Frågor och svar (A) – allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101175-17/111,
Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader, den 14 juni 2017, dnr 131 101180-17/111,
Frågor och svar (C) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete och uppförande på mark, den 14 juni 2017, dnr 131 101225-17/111 och
Frågor och svar (D) – bedömning av om vissa tjänster omfattas av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 14 juni 2017, dnr 131 101266-17/111.
Följande skrivelser och ställningstaganden upphävs:
Skrivelse nr 1 med frågor och svar i anledning av nya regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 26 juni 2007, dnr 131 409261-07/111,
Skrivelse nr 3 med frågor och svar i anledning av nya regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 26 juni 2007, dnr 131 409443-07/111,
Sammanställning nr 5 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 19 november 2007, dnr 131 691311-07/111,
Sammanställning nr 6 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 29 februari 2008, dnr 131 134268-08/111 och
Sammanställning nr 7 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, den 1 september 2014, dnr 131 379302-14/111.
Till följd av översynen har följande ändringar gjorts.
Frågorna 7, 9 och 12, som gäller införandet av reglerna om omvänd skattskyldighet år 2007, i ovan nämnda Skrivelse nr 1, har tagits bort med anledning av att Skatteverket bedömer att de inte längre är aktuella.
Avsnitt 4.3 om buskröjning i ovan nämnda Sammanställning nr 5, har tagits bort eftersom frågan omfattas av avsnitt 4.2.6 om trädgårdsskötsel i det ovan nämnda ställningstagandet Frågor och svar (D).
Skatteverkets svar på frågorna om lackering av köksluckor, i avsnitt 4.6 i ovan nämnda Sammanställning nr 5, om försäljning av badkar samt försäljning och montering av tak- och bassängliftar i avsnitt 4.2 i ovan nämnda Sammanställning nr 7 och om försäljning och installation av övervakningskamera i avsnitt 4.3 i Sammanställning nr 7, har delvis ändrats på grund av Skatteverkets tolkning av det EU-rättsliga fastighetsbegreppet. Dessa frågor tas nu upp i det ovan nämnda ställningstagandet Frågor och svar (B), i avsnitten 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.8.
Avsnitt 4.14 om installation av utrustning som blir verksamhetstillbehör och avsnitt 4.15 om installation både för industriell verksamhet och för byggnadens allmänna bruk, i ovan nämnda Sammanställning nr 6, har tagits bort med anledning av att det nya fastighetsbegreppet inte använder definitionerna byggnadstillbehör, verksamhetstillbehör och industritillbehör, se Skatteverkets ställningstaganden ”Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid tillhandahållande av tjänst avseende montering/installation av utrustning och maskiner”, den 22 december 2016, dnr 131 554069-16/111, och ”Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid tillhandahållande av tjänst avseende reparation eller underhåll av fastighet”, den 22 december 2016, dnr 131 554071-16/111.
Avsnitt 4.9 om persienner och diverse solskyddsprodukter, i ovan nämnda Sammanställning nr 7, har tagits bort med anledning av det tidigare svaret inte överensstämmer med Skatteverkets tolkning av det nya fastighetsbegreppet, se ställningstagandet ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111.
Omarbetningen av de tidigare lämnade svaren innebär ingen ändring av hur själva bedömningen ska göras vid prövningen av om ett tillhandahållande omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. En prövning i det enskilda fallet kan dock innebära en annan tillämpning än tidigare av dessa regler, eftersom tolkningen av vad som utgör fastighet enligt det EU-rättsliga fastighetsbegreppet i vissa fall kan bli en annan. I ställningstagandena ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet”, den 22 december 2016, dnr 131 558080-16/111”, och ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111, redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas.
3 Gällande rätt m.m.
Den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket är skyldig att betala mervärdesskatten (skattskyldig) om denne är
en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i första strecksatsen sådana tjänster (1 kap. 2 § första stycket 4 b mervärdesskattelagen [1994:200], ML).
De tjänster som ska omfattas av bestämmelsen är
sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till
mark- och grundarbeten,
bygg- och anläggningsarbeten,
bygginstallationer,
slutbehandling av byggnader, eller
uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,
byggstädning, och
uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2 (1 kap. 2 § andra stycket ML).
Med fastighet avses följande (punkt a–punkt d)
varje bestämd del av jorden, på eller under dess yta, som det är möjligt att äga eller besitta,
varje byggnad eller konstruktion som har fästs vid eller i marken, ovan eller under havsnivån, och som varken kan monteras ned eller flyttas med lätthet,
varje föremål som har installerats och ingår som en integrerad del av en byggnad eller konstruktion och utan vilken byggnaden eller konstruktionen är ofullständig,
varje föremål, utrustning eller maskin som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras (1 kap. 11 § ML och artikel 13b i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt).
Av uttalanden i förarbetena framgår att vilka tjänster som ska omfattas av den omvända skattskyldigheten ska avgöras utifrån ett allmänt perspektiv. Standard för svensk näringsgrensindelning 2002, SNI 2002, kan tjäna som vägledning vid bestämmande av om en tjänst ska omfattas av den omvända skattskyldigheten (prop. 2007/08:25, s. 215–216). I SNI 2002 finns en uppräkning av aktiviteter som är hänförliga till ”byggverksamhet” i avdelning F, huvudgrupp 45.
4 Bedömning
I detta ställningstagande har Skatteverket samlat tidigare behandlade frågor om de allmänna förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. I ställningstagandet behandlas också frågor om bokföring, redovisning och fakturering av tillhandahållanden enligt dessa bestämmelser.
4.1 Allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
4.1.1 Ingen omvänd skattskyldighet för förvärvare som inte själv tillhandahåller byggtjänster
Fråga: Vi äger ett antal fastigheter i Sverige och är frivilligt skattskyldiga till mervärdesskatt för uthyrning av en del lokaler. Vi köper ofta olika typer av byggtjänster från andra beskattningsbara personer, men utför inte själva några sådana tjänster och vidaresäljer inte heller några inköpta byggtjänster. Vi kommer nu att låta utföra en större renovering i en av våra fastigheter. Ett svenskt aktiebolag kommer att vara totalentreprenör. Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på de tjänster som vi köper av detta bolag?
Svar: Nej, eftersom ni inte själva säljer sådana byggtjänster som omfattas av bestämmelserna kommer omvänd skattskyldighet inte att gälla när ni köper byggtjänster från totalentreprenören, utan denna ska debitera mervärdesskatt på vanligt sätt.
4.1.2 Avdragsrätt vid omvänd skattskyldighet
Fråga: En underentreprenör som säljer en byggtjänst till ett byggföretag är inte skattskyldig till mervärdesskatt för denna försäljning och ska inte fakturera någon mervärdesskatt eftersom omvänd skattskyldighet gäller. Får underentreprenören ändå dra av den ingående skatten på sina inköp?
Svar: I dessa fall finns rätt till återbetalning av ingående skatt på kostnader för att utföra tjänsten. Begäran om återbetalningen görs på så sätt att beloppet noteras i skattedeklarationen i ruta 48 ”Ingående moms att dra av” (10 kap. 11 e § ML).
Om underentreprenören är en utländsk företagare har denna rätt till återbetalning av den ingående skatten på de inköp som kan hänföras till de tillhandahållna byggtjänsterna. En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land ska under vissa förutsättningar ansöka om återbetalning genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål. En utländsk beskattningsbar person som inte är etablerad inom EU ska istället ansöka om återbetalning hos Skatteverket på en särskild blankett (19 kap. 1 § ML och 19 kap. 25 § ML).
4.1.3 Byggtjänster utförda av underentreprenör i privat villa
Fråga: Vi brukar utföra snickeriarbeten, framför allt åt privatpersoner. Bland våra planerade arbeten finns ett större uppdrag att renovera en privat villa. Vi kommer att anlita en underentreprenör för de VVS-arbeten som krävs. Ska omvänd skattskyldighet gälla när underentreprenören fakturerar oss för dessa VVS-arbeten?
Svar: Rörledningar för vatten och avlopp i en villa är fastighet i mervärdesskattehänseende.1 VVS-arbete är en sådan tjänst som är byggverksamhet enligt SNI 2002 och är enligt Skatteverkets uppfattning byggverksamhet också ur ett mer allmänt perspektiv. Det är därför fråga om en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt. Eftersom ni i er verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller tjänster inom byggsektorn som omfattas av bestämmelserna kommer omvänd skattskyldighet att gälla när ni köper sådana tjänster från en annan beskattningsbar person.
Skatteverkets ställningstagande ”Det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet”, den 22 december 2016, dnr 131 558080-16/111.
4.1.4 Utländska byggföretag
Fråga: Gäller reglerna om omvänd skattskyldighet även för utländska byggföretag?
Svar: Omvänd skattskyldighet gäller oavsett om köparen är ett svenskt eller ett utländskt företag, förutsatt att villkoren om tjänstens art och beställarens karaktär är uppfyllda. Om ett utländskt byggföretag anlitar en underentreprenör för arbeten på en fastighet i Sverige, måste det utländska företaget registrera sig till mervärdesskatt i Sverige och redovisa utgående mervärdesskatt på sitt förvärv. Om förvärvet görs för en verksamhet som medför skattskyldighet till, eller rätt till återbetalning av, mervärdesskatt kan byggföretaget dra av motsvarande belopp som en ingående skatt.
4.1.5 Olika underleverantörer
Fråga: Vi bedriver byggverksamhet och kommer att påbörja en större entreprenad som innefattar uppförande av ett antal bostadshus i norra Sverige. Vi kommer att anlita ett stort antal underentreprenörer varav några är utländska företagare. Underentreprenörerna kommer i sin tur att anlita såväl svenska som utländska företag för att utföra vissa arbeten. I vilka fall kommer omvänd skattskyldighet att gälla?
Svar: Omvänd skattskyldighet gäller både vid transaktioner mellan olika underentreprenörer och när en general- eller totalentreprenör förvärvar tjänster, under förutsättning att de tjänster som tillhandahålls är sådana som omfattas av bestämmelserna. Reglerna om omvänd skattskyldighet gäller även när utländska företag säljer eller köper den aktuella typen av tjänster. När en utländsk underleverantör säljer sådana tjänster till någon som själv säljer byggtjänster ska omvänd skattskyldighet gälla. Säljaren har rätt till återbetalning av svensk mervärdesskatt på sina kostnader för tillhandahållandet, se fråga 4.1.2. ovan. Om någon av de utländska underentreprenörerna köper sådana tjänster som omfattas av bestämmelsen måste denna vara registrerad för redovisning av mervärdesskatt i Sverige och redovisa svensk mervärdesskatt på sitt inköp. Normalt kan underentreprenören dra av motsvarande belopp som en ingående skatt.
4.1.6 Byggtjänster som vidaresäljs av ”mellanman”
Fråga: Ett företag som normalt inte säljer byggtjänster kommer att vidaresälja ett måleriarbete avseende en kontorsbyggnad till ett byggföretag. Därefter kommer företaget, i samband med renovering av företagets egna kontorslokaler, att förvärva ett antal byggtjänster som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet. Dessa byggtjänster kommer inte att vidaresäljas. Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på de tjänster som företaget förvärvar i samband med renoveringen av de egna kontorslokalerna?
Svar: Omvänd skattskyldighet ska gälla om förvärvaren är
- en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller
- en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i första strecksatsen sådana tjänster.
Den andra strecksatsen har tillkommit för att det inte ska vara möjligt att undvika omvänd skattskyldighet genom att sätta in ett icke-byggföretag i en entreprenadkedja. En mellanman blir skattskyldig för förvärv av sådana tjänster som mellanmannen vidaresäljer till ett ”byggföretag”. Enligt Skatteverkets uppfattning blir en sådan ”mellanman” däremot inte skattskyldig för mervärdesskatten på byggtjänster som denna inte vidaresäljer till ett byggföretag. Det har inte någon betydelse om förvärven sker under samma räkenskapsår.
I detta sammanhang bör dock noteras att om företaget mer än tillfälligt vidaresäljer byggtjänster blir det en sådan beskattningsbar person som omfattas av första strecksatsen. Omvänd skattskyldighet kommer då att gälla för mervärdesskatten på företagets förvärv av sådana byggtjänster som omfattas av bestämmelsen. Detta gäller även om byggtjänsten inte vidaresäljs.
4.1.7 Företagets SNI-kod
Fråga: Vårt transportföretag utför huvudsakligen vägtransporter av gods med egna lastbilar. Vi har även några grävmaskiner som vi hyr ut med förare mot ersättning per tid. Vårt bolag har åsatts en SNI-kod som visar att bolaget utför transporttjänster, men bolaget har inte åsatts någon SNI-kod för byggtjänster. Innebär det att omvänd skattskyldighet inte kommer att bli tillämplig om vi köper byggtjänster t.ex. avseende våra garage?
Svar: Avgörande för om omvänd skattskyldighet ska tillämpas är tjänstens art och om köparen är en sådan beskattningsbar person som avses i bestämmelserna. Den SNI-kod som köparen har åsatts påverkar inte bedömningen av om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Eftersom ni i er verksamhet hyr ut grävmaskiner med förare per tid och detta är en sådan tjänst som omfattas av reglerna kommer omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt att gälla när ni köper byggtjänster från en annan beskattningsbar person.
4.1.8 Material tillhandahålls i samband med en byggtjänst
Fråga: Jag bedriver verksamhet inom byggbranschen och har många uppdrag som underentreprenör till större byggföretag. I vissa fall tillhandahåller jag själv det byggmaterial som behövs för att utföra uppdraget. Jag brukar utfärda en separat faktura på materialet redan i början av den period då arbetena utförs. Arbetena faktureras först när dessa är slutförda och i förekommande fall godkända. Ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på den totala ersättningen eller bara för den del som avser de utförda arbetena?
Svar: Ett tillhandahållande som bara avser leverans av byggmaterial är omsättning av varor. Reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn är inte tillämpliga på ett sådant tillhandahållande. För att reglerna ska bli tillämpliga krävs att tillhandahållandet avser en tjänst som anges i 1 kap. 2 § andra stycket ML. En sådan tjänst kan även innefatta material och andra varor som tillhandahålls i samband med tjänsten. Om ni har ingått ett avtal som innebär att ni ska utföra en byggtjänst till ett byggföretag och i samband med det också tillhandahålla byggmaterialet ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på hela ersättningen. Att varor och tjänster faktureras separat på det sätt som beskrivits i frågan påverkar inte denna bedömning.
4.1.9 När omfattas köparen av reglerna om omvänd skattskyldighet?
Fråga: Om mitt byggföretag utför en byggtjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet åt ett städbolag, ska jag då ta ut mervärdesskatt på fakturan?
Svar: Om städbolaget i sin verksamhet ”inte endast tillfälligt” tillhandahåller tjänster som omfattas av reglerna (t.ex. byggstädning) gäller omvänd skattskyldighet och mervärdesskatt ska inte tas ut. I annat fall ska mervärdesskatt tas ut på fakturan.2
Motsvarande bedömning måste göras om köparen bedriver en annan typ av verksamhet som kan tänkas innefatta att tillhandahålla tjänster som omfattas av reglerna. Som exempel kan nämnas företag som hyr ut maskiner med förare, företag som säljer byggmaterial och tillhandahåller egna snickare, samt bemanningsföretag. Även företag som bedriver helt andra typer av verksamheter omfattas av bestämmelserna om de mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster. Om du som säljer byggtjänster är osäker på om din köpare är en sådan förvärvare som omfattas av bestämmelserna eller inte bör du därför fråga köparen.
Se vidare Skatteverkets ställningstagande ”Uttrycket inte endast tillfälligt vid omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn”, den 9 december 2008, dnr 131 704433-08/111.
4.1.10 Ändrings- och tilläggsarbeten
Fråga: Ska omvänd skattskyldighet tillämpas på ändrings- och tilläggsarbeten?
Svar: Ändrings- och tilläggsarbeten ingår normalt i en avtalad entreprenad. Om arbetena har ett sådant samband med entreprenaden att de kan anses ingå i den ska samma metod användas som tillämpats för entreprenaden i övrigt. Om det däremot är fråga om ett åtagande som är skiljt från entreprenaden i övrigt ska frågan om omvänd skattskyldighet gäller bedömas utifrån vad det är för tjänster som utförs.
4.1.11 Åtgärder som omfattas av garantiåtagande
Fråga: Ska omvänd skattskyldighet gälla när åtgärder utförs enligt ett garantiåtagande?
Svar: Ja, om ersättning betalas för åtgärderna och det är fråga om en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet, samt köparen är en sådan beskattningsbar person som i sin verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster eller en ”mellanman” som vidaresäljer den aktuella tjänsten till ett byggföretag.
4.1.12 Arbeten på byggföretagares egen villa
Fråga: Jag bedriver enskild näringsverksamhet och min huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla olika typer av byggtjänster. Omvänd skattskyldighet kommer därför att gälla om jag t.ex. anlitar en snickare som underleverantör. Jag kommer att låta utföra vissa renoveringsarbeten i min privata villa. Kommer omvänd skattskyldighet att gälla även för dessa förvärv, förutsatt att det rör sig om sådana tjänster som omfattas av reglerna?
Svar: Nej, reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn gäller, enligt Skatteverkets uppfattning, bara om köparen i sin ekonomiska verksamhet förvärvar sådana tjänster som omfattas av reglerna. Om förvärven avser exempelvis en villafastighet som i sin helhet används av ägaren eller någon närstående för permanent- eller fritidsboende och som inte utgör en tillgång i verksamheten, kommer omvänd skattskyldighet inte att gälla. Det byggföretag som säljer tjänsterna ska i dessa fall debitera mervärdesskatt på vanligt sätt.
4.1.13 Beskattningsbar person som i sin verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller ”byggtjänster”
Fråga: En lantbrukare har i sin verksamhet en traktorgrävare. Lantbrukaren åtar sig ibland att utföra grävningsarbeten som omfattas av kod 45110 i SNI 2002. Dessa arbeten utgör en mycket liten del av verksamheten, men förkommer regelbundet under vissa delar av året. Lantbrukaren kommer att anlita en snickare för att utföra reparationer på en av stallbyggnaderna. Stallbyggnaden används endast i jordbruksverksamheten. Kommer omvänd skattskyldighet att gälla för de utförda tjänsterna?
Svar: Enligt bestämmelsen om omvänd skattskyldighet är den som köper en sådan byggtjänst som anges i bestämmelsen skyldig att betala mervärdesskatten (skattskyldig) för den inköpta tjänsten, bl.a. om köparen är en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster.
I bestämmelsen finns inte någon begränsning som innebär att omvänd skattskyldighet ska gälla bara i de fall då en sådan beskattningsbar person vidaresäljer den förvärvade tjänsten. Inte heller ska, enligt Skatteverkets uppfattning, bestämmelsen tolkas så att omvänd skattskyldighet bara blir tillämplig på de förvärv som avser den del av en verksamhet där den beskattningsbara personen utför sådana tjänster som anges i bestämmelsen.
Lantbrukaren utför grävningsarbeten i sin verksamhet. Tjänsterna är sådana mark- och grundarbeten som omfattas av bestämmelsen. Eftersom dessa uppdrag utförs med viss regelbundenhet är lantbrukaren en sådan beskattningsbar person som i sin verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster som omfattas av bestämmelsen. Omvänd skattskyldighet kommer därför att gälla när lantbrukaren i sin verksamhet köper sådana tjänster från ett annat företag. Detta gäller även om förvärven avser t.ex. en stallbyggnad som endast används i jordbruksverksamheten.
4.1.14 Tillhandahållande genom ekonomisk förening
Fråga: En ekonomisk förening för grävmaskinsföretag fakturerar kunderna för de grävningsarbeten som utförts av medlemsföretagen. Därefter sker en avräkning mellan den ekonomiska föreningen och respektive medlemsföretag. Grävningsarbetena omfattas av kod 45110 i SNI 2002. Kommer omvänd skattskyldighet att bli tillämplig för mervärdesskatten på de belopp som faktureras kunderna respektive på avräkningarna mellan föreningen och medlemsföretagen?
Svar: Vid bedömningen av om omvänd skattskyldighet ska tillämpas måste först konstateras om den ekonomiska föreningen säljer tjänsterna i eget namn eller fakturerar för grävmaskinsföretagens räkning.
Om föreningen säljer tjänsterna i eget namn, innebär varje försäljning att det sker två omsättningar enligt ML, en omsättning mellan grävmaskinsföretaget och föreningen och en omsättning mellan föreningen och kunden. I så fall kommer omvänd skattskyldighet att gälla för mervärdesskatten på omsättningen mellan grävmaskinsföretaget och föreningen. Omvänd skattskyldighet gäller för mervärdesskatten på omsättningen mellan föreningen och kunden om kunden är en sådan köpare som omfattas av reglerna.
Om den ekonomiska föreningen i stället förmedlar tjänsterna i medlemmarnas namn och för deras räkning kommer förmedlingstjänsten inte att vara en sådan tjänst som omfattas av bestämmelsen om omvänd skattskyldighet. Om omvänd skattskyldighet kommer att gälla för mervärdesskatten på grävmaskinsföretagets försäljning till kunden beror på om kunden är en sådan köpare som omfattas av reglerna eller inte.
4.1.15 Ersättning från försäkringsbolag
Fråga: En snickare kommer att utföra reparationer på en sådan byggnad som är fastighet i mervärdesskattehänseende och som ägs av ett byggföretag. Byggföretaget har drabbats av en skada som täcks av deras försäkring. Snickaren ska därför fakturera ett försäkringsbolag som ska stå för kostnaderna. Kommer omvänd skattskyldighet att bli tillämpligt på snickarens tillhandahållande?
Svar: Huruvida omvänd skattskyldighet kan bli tillämpligt på ett tillhandahållande av en byggtjänst som betalas av ett försäkringsbolag beror på om försäkringsbolaget köper tjänsten i eget namn, dvs. om avtalet om att utföra tjänster har ingåtts mellan det säljande byggföretaget och försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget i sin verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster som omfattas av reglerna, eller vidaresäljer den aktuella byggtjänsten till en sådan beskattningsbar person, blir omvänd skattskyldighet tillämplig när snickaren tillhandahåller byggtjänster till försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte brukar sälja byggtjänster (och inte heller vidaresäljer den aktuella tjänsten till ett byggföretag) gäller däremot inte omvänd skattskyldighet i de fall då försäkringsbolaget köper tjänsten i eget namn.
Om det är ett byggföretag som är skadelidande eller skadevållande och detta bolag köper en byggtjänst för att åtgärda skadan kommer däremot omvänd skattskyldighet att gälla för mervärdesskatten på tjänsten. Detta gäller även om fakturan skickas till försäkringsbolaget på grund av att det är försäkringsbolaget som ska stå för kostnaden. Eftersom det är byggföretaget som är köpare av tjänsten ska dock fakturan vara utställd på byggföretaget. Byggföretagets registreringsnummer till mervärdesskatt ska anges i fakturan och det ska framgå att omvänd skattskyldighet gäller för tillhandahållandet. Det bör också noteras att för att köparen ska kunna fullgöra sin skyldighet att redovisa utgående skatt och i förekommande fall kunna göra avdrag för ingående skatt måste köparen få ett korrekt underlag.
4.2 Bokföring, redovisning och fakturering
4.2.1 Bokslutsmetoden
Fråga: Jag har en årsomsättning på strax under 3 000 000 kr. Jag kommer att bli skattskyldig för mervärdesskatten på planerade inköp av byggtjänster. Kommer detta att påverka mina möjligheter att tillämpa bokslutsmetoden framöver?
Svar: Företag med en årsomsättning om högst 3 000 000 kr får använda bokslutsmetoden (13 kap. 8 § första stycket ML). Ett byggföretags försäljning räknas som omsättning hos säljaren även om omvänd skattskyldighet kommer att gälla för mervärdesskatten på transaktionen. Det betyder att möjligheten att tillämpa bokslutsmetoden inte påverkas av reglerna om omvänd skattskyldighet.
4.2.2 Uppgifter i fakturan
Fråga: Ska fakturan innehålla några särskilda uppgifter när omvänd skattskyldighet gäller?
Svar: När omvänd skattskyldighet gäller ska köparens registreringsnummer till mervärdesskatt anges på fakturan. Det ska också framgå att omvänd skattskyldighet gäller. Detta kan anges genom en hänvisning till 1 kap. 2 § 4 b ML, till artikel 199 i mervärdesskattedirektivet eller genom en annan uppgift om att omvänd skattskyldighet gäller, t.ex. ”omvänd betalningsskyldighet” eller ”omvänd skattskyldighet för byggtjänster ska tillämpas” (11 kap. 8 § 4 ML och 11 kap. 8 § 13 ML).
4.2.3 Faktura med felaktigt debiterad mervärdesskatt
Fråga: Hur bör jag agera om en underentreprenör som jag har anlitat fakturerar med mervärdesskatt trots att omvänd skattskyldighet ska gälla?
Svar: Som köpare är du skyldig att redovisa utgående skatt i din skattedeklaration på förvärv av en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt. Du har som köpare inte någon avdragsrätt för felaktigt debiterad mervärdesskatt. Du får däremot dra av samma belopp som du redovisat som utgående skatt på förvärvet, under förutsättning att du har full avdragsrätt för ingående skatt (ruta 48 ”Ingående moms att dra av”). Kontakta därför underentreprenören och be denna att ställa ut en kreditnota på hela beloppet samt en ny faktura utan mervärdesskatt. Av den nya fakturan ska framgå att omvänd skattskyldighet gäller för omsättningen (se 11 kap. 8 § 13 ML).
4.2.4 Tjänster som omfattas, respektive inte omfattas, av omvänd skattskyldighet i samma faktura
Fråga: Om ett företag enligt samma avtal utfört både en tjänst som omfattas av reglerna för omvänd skattskyldighet och en tjänst som inte omfattas av reglerna, kan företaget då fakturera allt i samma faktura och göra en uppdelning i fakturan eller ska separata fakturor utfärdas för respektive tjänst? Som exempel kan nämnas ett företag som hyr ut ett antal grävmaskiner med förare och några ”vanliga” lastbilar med förare.
Svar: Det finns inte några bestämmelser som hindrar att tjänsterna faktureras i en och samma faktura. Det är dock viktigt att det tydligt framgår vilka delar som omfattas respektive inte omfattas av omvänd skattskyldighet. Fakturan måste också innehålla alla de uppgifter som krävs enligt 11 kap. ML.
4.2.5 Factoring
Fråga: Det förekommer att byggföretag överlåter sina fordringar till factoringbolag. Påverkar detta bedömningen av om omvänd skattskyldighet ska tillämpas?
Svar: Byggföretaget fakturerar sin beställare. Om tillhandahållandet avser en sådan byggtjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet och köparen är en beskattningsbar person som i sin verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller en mellanman som vidaresäljer den aktuella tjänsten till ett byggföretag, gäller omvänd skattskyldighet. Att byggföretaget sedan överlåter sin fordran enligt fakturan på annan, påverkar inte bedömningen av om omvänd skattskyldighet ska gälla för mervärdesskatten på byggtjänsten.