2017-01-13 Ingen generell befrielse vid ”kopierarfall” (identiska mervärdesskattedeklarationer för två perioder)

2.1 Bakgrund

Enligt ett ställningstagande är det oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg när en uppgiftsskyldig lämnat oriktig uppgift genom att i en skattedeklaration felaktigt redovisa exakt likadana uppgifter avseende mervärdesskatt för två på varandra följande perioder. I ett sådant fall ska skattetillägget sättas ned till en fjärdedel. Ställningstagandet publicerades första gången i Handledning Särskilda avgifter enligt skattebetalningslagen, 2008, s. 198 (SKV 241 utgåva 1). Numera finns motsvarande ställningstagande redovisat i 2016 års utgåva av Rättslig vägledning på vägledningssidan Mervärdesskattedeklaration under rubriken Kopierarfall. Trots att ställningstagandet delvis bygger på bestämmelserna om normalt tillgängligt kontrollmaterial har Skatteverket inte gjort någon ny bedömning med anledning av att begreppet normalt tillgängligt kontrollmaterial sedan den 1 januari 2016 har ersatts av det snävare begreppet avstämningsuppgifter.

Motsvarande ställningstagande om generell befrielse har inte funnits för identiska uppgifter i en arbetsgivardeklaration.

2.2 Frågor

• Ska Skatteverket även fortsättningsvis generellt befria ned till en fjärdedels skattetillägg när en uppgiftsskyldig lämnat oriktig uppgift genom att felaktigt lämna en mervärdesskattedeklaration som är identisk med den för perioden innan?

• Hur ska Skatteverket ta ut skattetillägg vid identiska arbetsgivardeklarationer?

3.1 Avstämningsuppgifter

Skatteverket får inte ta ut ett skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång (49 kap. 10 § 1 SFL).

Vad som avses med avstämningsuppgifter definieras i 49 kap. 10 d § SFL. Bestämmelserna om avstämningsuppgifter ska tillämpas på deklarationer som ska lämnas efter den 31 december 2015. Tidigare fanns begreppet normalt tillgängligt kontrollmaterial som kunde innebära att Skatteverket i vissa fall inte fick ta ut ett skattetillägg eller skulle ta ut ett skattetillägg med en lägre procentsats.

3.2 Befrielse från skattetillägg

Skatteverket ska helt eller delvis befria från ett skattetillägg om det är oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg (51 kap. 1 § SFL).

Om en oriktig uppgift framgår av kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär kan Skatteverket helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg eftersom kontrollmaterialet ökar risken för upptäckt (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).

4.1 Mervärdesskattedeklarationer

En mervärdesskattedeklaration, liksom övriga typer av skattedeklarationer, omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter. Eftersom innehållet i en sådan deklaration inte har någon direkt koppling till en efterföljande mervärdesskattedeklaration kan den inte anses ha karaktären av en avstämningsuppgift. Den är inte heller ett kontrollmaterial som ökar risken för upptäckt på ett sådant sätt som nämns i förarbetena. Att uppgifter i en mervärdesskattedeklaration används i Skatteverkets maskinella urvalsprogram för att ta fram granskningsvärda objekt kan inte anses innebära att det är oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

Skatteverket anser därför att det inte finns skäl att generellt delvis befria från ett fullt skattetillägg i kopierarfall, dvs. när en uppgiftsskyldig lämnat oriktig uppgift genom att felaktigt lämna en med föregående period identisk mervärdesskattedeklaration. Frågan om befrielse kan medges på annan grund får i vanlig ordning prövas i det enskilda fallet.

Skatteverket upphäver därför det ställningstagande som först kom till uttryck i Handledning Särskilda avgifter enligt skattebetalningslagen, 2008, s. 198 vid kantrubrik ”Kopierarfall” (SKV 241 utgåva 1).

Detta ställningstagande ska tillämpas på mervärdesskattedeklarationer som ska lämnas efter 2016 års utgång. För mervärdesskattedeklarationer som skulle ha lämnats tidigare ska delvis befrielse medges i enlighet med det upphävda ställningstagandet.

4.2 Arbetsgivardeklarationer

Syftet med Skatteverkets ställningstagande var inte att det skulle tillämpas på identiska arbetsgivardeklarationer. Någon generell befrielse ska därför inte ges vid identiska arbetsgivardeklarationer oavsett när deklarationen ska ha lämnats.