2016-12-07 Sign on fee till idrottsmän bosatta i utlandet

Datum: 2016-12-07

Områden: Inkomstskatt (Tjänst)

Dnr: 131 473430-16/111

1 Sammanfattning

Ersättning som betalas ut till i utlandet bosatt (begränsat skattskyldig) idrottsman i samband med undertecknandet av ett avtal om anställning hos svensk arbetsgivare (klubb) ska, utom i undantagsfall, beskattas enligt A-SINK.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande 2006-03-28 (dnr.131 187591-06/111). Det innebär ingen ändring i den materiella bedömningen utan är enbart en uppdatering avseende ändring i SINK, att särskild inkomstskatt numera tas ut med 20 procent av skattepliktig inkomst mot tidigare 25 procent.

2 Frågeställning

Inom idrotten utgår ofta ersättning i samband med att en spelare undertecknar ett avtal med en ny arbetsgivare (klubb) om att börja spela för klubben ifråga. Ersättningen brukar kallas ”sign on fee” eller ”signing bonus”. Avtalet kan ibland efterföljas av ytterligare avtal eller i samma avtal innehålla andra mer allmänna löne- och anställningsvillkor.

Vad gäller om mottagaren vid undertecknandet av avtalet är begränsat skattskyldig, ska den bonusersättning som betalas ut i och med undertecknandet beskattas enligt SINK eller A-SINK?

3 Gällande rätt m.m.

Skattskyldiga är, enligt 3 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, fysiska personer som är bosatta utomlands och tar emot inkomst som är skattepliktig enligt SINK.

Skattepliktig inkomst är avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket (5 § 2 SINK).

Vid beskattning enligt SINK tas skatten ut med 20 procent av skattepliktig inkomst (7 § SINK).

I lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., A-SINK, definieras vissa begrepp. Där framgår bl.a. att med ”bosatt utomlands” avses om fysisk person att denne är begränsat skattskyldig och att med ”idrottslig verksamhet” menas personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagning. Med ”idrottsman” avses den som utövar idrottslig verksamhet (3 § A-SINK).

Av 7 § A-SINK framgår följande:

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant ersättning eller annat vederlag som uppbärs från Sverige för artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Som kontant ersättning eller annat vederlag anses också förskott på sådant vederlag.

Särskild inkomstskatt tas ut, enligt 9 § A-SINK, med 15 procent av den skattepliktiga inkomsten.

I artistbeskattningskommitténs betänkande, SOU 1989:9 s 87 f, räknas upp olika tävlingsgrenar, såväl individuella som lagsporter. Man säger där att det saknas anledning att vid beskattningen göra åtskillnad mellan lagsport och individuell sportutövning, att all ekonomisk ersättning, som inte motsvaras av kostnaderna, bör beskattas. I de fall där t.ex. prispengar och liknande betalas, ska beskattning ske av dessa.

I prop. 1990/91:159 s 22 ff. uttalas bl.a. följande: ”Artister som tillfälligt vistas här uppbär i allmänhet ersättning som är av annat slag och som är avsedda att täcka en rad direkta och indirekta kostnader som en löntagare i normalfallet inte har. Av det skälet är också skattesatsen lägre vid beskattning av utomlands bosatta artister.” Vidare framhålls att likformighetsskäl talar för att beskatta utländska idrottsmän på samma sätt som utländska artister och att när man i propositionen talar om artister, artistisk verksamhet och liknande avses även idrottsmän och idrottslig verksamhet. Lagstiftaren påtalar också att det ibland förekommer blandad verksamhet t.ex. då en artist under ett engagemang både undervisar och ger en konsert. Den del av ersättningen som avser konsertdelen ska i sådant fall beskattas enligt A-SINK men däremot inte den del som avser undervisning. Man framhåller att fördelningen ibland måste göras efter skälighet.

I vissa fall måste bedömningen också ske utifrån vad som framstår som det huvudsakliga syftet med föreställningen eller vad som är den framträdandes yrke eller normala sysselsättning.

4 Bedömning

Vid utbetalning av den aktuella ersättningen utgår man ifrån att det kommer att bedrivas en idrottslig verksamhet i Sverige. Utgångspunkten är att spelaren kommer att få alla nödvändiga tillstånd för att senare, då dessa erhållits, kunna fullfölja sina åtaganden, dvs. spela i Sverige. Huvudsyftet med ett sign on avtal är bl.a. att knyta spelaren till den nya svenska klubben och att denne härefter ska genomföra sina ”framträdanden” i Sverige dvs. de kommande matcherna inför publik. Ersättningen kan därför i sin helhet inte ses som något annat än en ersättning för den kommande idrottsliga verksamheten i Sverige. Tillämplig lag får därför anses vara A-SINK. Detta stöds av 7 § A-SINK av vilken det framgår att som skattepliktig inkomst också räknas förskott på kontant ersättning eller annan betalning.

I fall då det klart framgår att ersättningen utgår för en blandad verksamhet, dvs. dels ersättning för den framtida idrottsprestationen i Sverige dels för arbete som t.ex. tränare ska den del som avser tränarersättning beskattas enligt reglerna i SINK och övrig del enligt bestämmelserna i A-SINK.