2016-07-04 Handel med värdepapper i aktiebolag – kapitalförvaltning eller värdepappersrörelse?

4.1.1 Kriterier vid bedömning av handelns karaktär

När ett bolag handlar med värdepapper krävs att handeln sker yrkesmässigt för att den ska utgöra värdepappersrörelse. Vid denna bedömning har syftet med verksamheten betydelse och bör kunna vara en utgångspunkt för gränsdragningen. Syftet måste dock avspeglas i faktiska omständigheter och objektiva fakta, och då bör de kriterier som slagits fast av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beaktas (RÅ 1986 ref. 53, RÅ 1988 ref. 45, RÅ 1988 not. 270 och 273–276). De viktigaste kriterierna är omsättningshastigheten på värdepappersinnehavet, handelns omsättning, antal transaktioner och kontinuiteten.1 I RÅ 1988 ref. 45 I, där HFD inte ändrade Kammarrättens dom, uttalas följande:

”Kammarrätten konstaterar att aktiebolagets omsättning har varit betydande och hastig, att antalet aktietransaktioner varit stort och handeln regelbunden. Verksamheten framstår därför inte som förvaltning av ägarens förmögenhet utan fastmer som en genom kortfristiga aktieaffärer självständigt yrkesmässigt bedriven värdepappershandel. Vid angivna förhållanden skall värdepappershanteringen beskattas enligt reglerna för rörelse.”

De kriterier som beaktats i praxis är i princip fortfarande aktuella. Skatteverket anser att den viktigaste omständigheten är omsättningshastigheten på värdepappersinnehavet, eftersom den tydligast indikerar bolagets avsikt att hastigt omsätta sitt innehav (se även KRNG 2007-11-02 mål nr 6713-6715-06 och KRNS 2007-07-03 mål nr 3942-06). Innehavets omsättningshastighet kan beräknas till omsättningen dividerad med genomsnittligt värde på innehavet. Med genomsnittligt värde på innehavet avses summan av ingående och utgående värde på innehavet dividerat med två (se RÅ 2002 ref. 52 och KRS 2016-03-07 mål nr 895-15).

Skatteverkets uppfattning är att det finns en presumtion för att verksamheten är att bedöma som värdepappersrörelse om:

• omsättningshastigheten uppgår till tre gånger eller mer,2

• omsättningen uppgår till minst sju miljoner kronor,

• antal transaktioner uppgår till minst 50,

• verksamheten har en viss kontinuitet.

I HFDs domar från 1980-talet har en omsättning på som lägst cirka tre miljoner kronor godtagits. Skatteverket uttalade dock redan 2003 att en justering av nivån på omsättningen från tre miljoner kronor till cirka sex miljoner kronor var befogad med hänsyn till förändringen av penningvärdet. Det uppräknade värdet har använts i den praktiska tillämpningen sedan dess, se Skatteverkets rättsfallskommentar till Kammarrätten i Göteborgs dom 2006-12-13, mål nr 2829-05. Enligt Skatteverkets uppfattning bör en ny uppräkning nu göras av nivån på omsättningen med hänsyn till förändringen i penningvärdet och på grund av den allmänna utvecklingen av handeln med värdepapper. De lägstanivåer på omsättning som framgår av HFDs domar från 1980-talet kan i dagens penningvärde anses motsvara en omsättning på cirka sju miljoner kronor, efter omräkning utifrån förändringen i konsumentprisindex (www.scb.se). Stöd för en uppräkning av nivån på omsättningen finns också i doktrin och i avgöranden från kammarrätterna.3

Skatteverkets tolkning av vilken omfattning handeln måste ha för att vara värdepappersrörelse och principerna för bedömning och beräkning har i stor utsträckning delats av kammarrätterna.4

Det måste framhållas att de bedömningsgrunder som redovisas ovan endast är tumregler. Om kriterierna är uppfyllda finns en presumtion för att handeln är att bedöma som rörelse. I det enskilda fallet kan avvikelser däremot förekomma.

Hur bolaget har behandlat värdepapperen i redovisningen kan vara en omständighet att beakta vid helhetsbedömningen (KRNS 2004-12-07 mål nr 214-04). Klassificeringen av tillgångarna som anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar i redovisningen är dock inte avgörande vid den skattemässiga bedömningen av karaktären på handeln (prop. 1989/90:110 s. 545).

4.1.2 När fonder och obligationer m.m. ingår i handeln

Om en verksamhet enbart består av handel med fonder och obligationer bör presumtionen vara att den utgör förvaltning. Transaktioner med sådana obligationer som kännetecknas av låg risk indikerar att det är fråga om förvaltning av kapital. Vidare brukar i normalfallet handel med dessa typer av värdepapper inte vara tillräckligt inriktad på kortsiktiga affärer för att kunna anses vara yrkesmässig.

När fonder och obligationer utgör en viss del av handeln med värdepapper bör dessa beaktas vid helhetsbedömningen av om en verksamhet utgör värdepappersrörelse eller förvaltning (KRNG 2008-04-23 mål nr 6711-06, KRNS 2016-03-07 mål nr 895-15). Hänsyn bör då tas till att ett fåtal transaktioner med låg risk kan få stort genomslag vid beräkning av omsättning och omsättningshastighet (KRNJ 2007-02-28 mål nr 3226-06).

4.1.3 När optioner och terminer m.m. ingår i handeln

För optioner, terminer, och andra derivatinstrument får en helhetsbedömning göras för att bedöma om handeln utgör värdepappersrörelse. De kriterier som redovisas i avsnitt 4.1.1 bör användas med försiktighet då de inte ger samma vägledning som vid handel med aktier, fonder och liknande värdepapper. Exempelvis går det i många fall inte att göra en beräkning av genomsnittligt lager och omsättningshastighet så att det går att lägga dessa siffror till grund för bedömningen. Det beror bland annat på att värderingen av derivatinstrument kan leda till att en förpliktelse ska redovisas istället för en tillgång beroende på värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Vid beräkning av omsättningens storlek bör värdet av den underliggande egendomen normalt inte ingå, om inte avsikten är att faktiskt förvärva eller avyttra egendomen. Vid en helhetsbedömning kan istället hänsyn tas till att denna typ av handel ofta är mer inriktad på kortsiktiga affärer med inslag av spekulation och därför indikerar att det kan vara fråga om en yrkesmässig verksamhet snarare än förvaltning av kapital. Detta måste dock vägas samman med omfattningen på verksamheten och övriga omständigheter.

4.1.4 Bolag som bedriver blandad verksamhet

De tidigare beskrivna kriterierna för gränsdragning gäller även bolag som förutom handel med värdepapper har annan verksamhet. I de fall där blandad verksamhet bedrivs är det ännu viktigare att se till syftet med handeln med värdepapper och förhållandena i det enskilda fallet, vilket framgår av RÅ 2003 ref. 49.

I det målet gjorde bolaget gällande att man inte hade något syfte att bedriva värdepappersrörelse utan att syftet i stället var att tillfälligt placera överlikviditeten för få en bra avkastning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det bör finnas ett vitt utrymme för ett företag att placera vad som kan bedömas som en rimlig likviditetsreserv i aktier och andra värdepapper och att aktivt förvalta dessa medel i syfte att få så god avkastning som möjligt utan att företaget för den skull anses bedriva värdepappersrörelse. Bedömningen av när en sådan förvaltning övergår till att vara värdepappersrörelse får enligt Högsta förvaltningsdomstolen ske med utgångspunkt i det enskilda fallet.

Av domen framgår att omständigheter som påverkar bedömningen bland annat är handelns omfattning i förhållande till företagets storlek och verksamhetsinriktning samt hur handeln organiseras och genomförs. Utgången i målet blev att bolaget i enlighet med sitt yrkande ansågs ha bedrivit förvaltning av värdepapper.

I ett bolag med blandad verksamhet kan omfattningen av handeln därmed många gånger vara stor utan att det finns en avsikt att bedriva värdepappersrörelse.

4.1.5 Krav på viss kontinuitet i handeln

För att värdepappersrörelse ska föreligga bör det finnas en viss kontinuitet i handeln och avsikten bör vara att bedriva verksamheten under flera år. Vid helhetsbedömningen av handelns karaktär är det lämpligt att göra en bedömning av förhållandena över flera beskattningsår. Exempelvis kan ett bolag ha för avsikt att börja bedriva värdepappersrörelse år 1, men på grund av att verksamheten startat i slutet av året uppfylls inte samtliga förutsättningar fullt ut förrän år 2. Vid bedömningen av handelns omfattning och kontinuitet år 1 kan uppgifter om verksamheten senare år vägas in, s.k. eftersyn (KRNG 2008-04-03 mål nr 1040–1041-07, se förvaltningsrättens domskäl. Se även KRNS 2004-12-09 mål nr 6613-03).

Handeln bör även ske med viss kontinuitet under varje enskilt år. Om handel bara bedrivits under en begränsad tidsperiod under året föreligger i normalfallet förvaltning, men en helhetsbedömning måste göras. I en dom från Kammarrätten i Göteborg, 2008-04-23 mål nr 6711-06, beaktades i motiveringen att huvudparten av handeln ägt rum under två av räkenskapsårets månader och att den därför inte kunde betraktas som regelbunden (se även KRNS 2004-12-07 mål nr 214-04).

Exempel: bokfört värde avviker från omkostnadsbeloppet

I ett bolag finns aktier med ett omkostnadsbelopp på 100 och tidigare år har nedskrivning gjorts i räkenskaperna med 20. Bokfört värde är därmed 80. Den tidigare nedskrivningen har bolaget inte fått skattemässigt avdrag för. Vid utgången av beskattningsåret då karaktärsbyte sker är aktiernas verkliga värde 70. I räkenskaperna uppkommer då en kostnad med 10 när lagervärdet 70 bokförs. För att få avdrag för den tidigare gjorda nedskrivningen måste avdrag göras med ytterligare 20 genom en skattemässig justering.

Om bolaget vid övergången har outnyttjade kapitalförluster i den s.k. aktiefållan (48 kap. 26 § IL) får de förlusterna inte kvittas mot vinster på lagertillgångar i värdepappersrörelsen. Förlusterna blir kvar i den s.k. aktiefållan.

6.2.1 Organisatoriska innehav ingår inte i rörelsen

Organisatoriska innehav av värdepapper anses inte ingå i en värdepappersrörelse. Det innebär att exempelvis innehav i dotterbolag och intresseföretag normalt ligger utanför en värdepappersrörelse. Det förutsätter dock att innehavet är långsiktigt6 eller är betingat av den rörelse som bolaget bedriver. Vad som avses med dotterföretag och intresseföretag framgår av 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL och 1 kap. 4–6 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL.

Ett innehav i ett dotterbolag eller intressebolag ligger utanför en värdepappersrörelse om det av omständigheterna framgår att avsikten med ägandet är att skapa en ändamålsenlig organisation av koncernen på längre sikt. En rimlig utgångspunkt vid bedömningen är att ju större ägarandelen är desto starkare indikerar det att innehavet är avsett att vara organisatoriskt och långsiktigt. De faktiska omständigheterna måste dock alltid beaktas.

Även små innehav kan ligga utanför värdepappersrörelsen om det kan anses vara ett organisatoriskt innehav och det finns en tydlig koppling till annan verksamhet som bolaget bedriver. Vid den bedömningen kan ledning hämtas från praxis gällande den s.k. utredningsregeln för näringsbetingade andelar (24 kap. 13–14 §§ IL). I tidiga förarbeten finns exempel på innehav som betingas av rörelse. Exempelvis nämns förvärv som skett för att trygga tillförsel av råvaror, som ett led i avsättningen av produkter eller för att samordna rörelser eller rörelsegrenar hos flera företag (prop. 1960:162 s. 31). Läs mer i Rättslig vägledning om när innehav kan anses betingat av en rörelse som bedrivs.7

Klassificeringen av innehav som inte avsåg aktier i koncernbolag har prövats av HFD i RÅ 2007 not 162. I Skatterättsnämndens förhandsbesked, som fastställdes av HFD, hade SE-banken ett särskilt affärsområde med tillhandahållande av riskkapital till utvecklingsföretag. Aktierna, som var onoterade, ägdes mellan 2 och 10 år och ägarandelen var mellan 10 % och 40 %. Banken utövade ett aktivt ägande och lämnade rådgivning till bolagen. Skatterättsnämnden ansåg att aktierna inte var ett sådant innehav som typiskt sett ingår i bankens lager av finansiella tillgångar. Aktierna fick istället anses hänförliga till en särskild verksamhetsgren av annat slag och bedömdes inte tillhöra bankens handelslager.

6.2.2 Exempel: innehav som inte bedömts vara organisatoriska

Det finns situationer där innehav av aktier i dotterbolag inte anses vara organisatoriska och därför kan ingå i rörelsen och bli skattepliktiga lageraktier istället för skattefria näringsbetingade andelar. Ett exempel är om en fysisk person inför en extern försäljning först gör en intern aktieöverlåtelse till ett bolag som bedriver värdepappersrörelse och aktierna sedan inom relativt kort tid säljs vidare. I ett fall som prövats av Kammarrätten i Sundsvall 2010-04-22, mål nr 337-09, avyttrade ett aktiebolag ett rörelsedrivande dotterbolag som man förvärvat femton dagar tidigare. Det framgick av omständigheterna att det fanns en tydlig avsikt att dotterbolaget skulle ägas tillfälligt och att handel med värdepapper i fortsättningen skulle bedrivas med det kapital som genererades vid försäljningen av dotterbolaget. Kammarrätten bedömde att handeln med värdepapper var yrkesmässig och att även den första transaktionen med kortsiktigt innehav i dotterbolag skulle anses ingå i värdepappersrörelsen. Den omständigheten att aktierna i det rörelsedrivande dotterbolaget var föremål för hembudsskyldighet föranledde ingen annan bedömning. Av domen kan utläsas att värdepappersrörelsen får anses ha bedrivits under bolagets hela beskattningsår. Det går alltså inte att dela upp transaktioner under beskattningsåret så att handeln under en del av året är förvaltning och under resten av året värdepappersrörelse.

I ett annat fall som prövades av Kammarrätten i Sundsvall 2011-05-27, mål nr 2710-10, bedrev ett bolag värdepappersrörelse samtidigt som man under en lång följd av år även hade haft verksamhet med riskkapitalplaceringar där avsikten med placeringarna var att medverka till att utveckla företaget till sådan storlek och lönsamhet att försäljning skulle kunna ske inom tre till fem år. De senare nämnda placeringarna redovisades som finansiella anläggningstillgångar. Den aktieavyttring som prövades var ett innehav på 4,5 % där ett erbjudande om uppköp accepterades cirka 1 år efter förvärvet av aktierna. De avyttrade aktierna ansågs ha ingått i lagret.

I en dom från Kammarrätten i Göteborg 2013-10-25, mål nr 39-13, var rättens bedömning att ett bolags innehav av onoterade andelar skulle ingå i värdepappersrörelsen. Innehavet uppgick till 12,5% och innehavstiden var cirka ett år. Bolaget hade yrkat att innehavet skulle ligga utanför rörelsen med hänvisning till att innehavet ansågs vara organisatoriskt och långsiktigt. Som skäl angavs bl.a. att aktierna var behäftade med en förfoganderättsinskränkning och att det fanns en anknytning till verksamheten där tjänster utfördes för det onoterade bolaget. Kammarrätten ansåg inte att omständigheterna kring innehavet var sådana att presumtionen hade brutits.

6.2.3 Säkring av poster i verksamheten

Värdepapper som används för att säkra poster hos bolag som inte bedriver värdepappersrörelse ska enligt praxis behandlas som kapitaltillgångar och beskattas enligt kapitalreglerna – trots att innehavet kan vara betingat av verksamheten som bedrivs (RÅ 1997 ref. 5 I och RÅ 2010 not 107). Som exempel kan här nämnas olika typer av terminskontrakt som används för säkring av priset på råvaror eller leveranser och fristående swap-avtal som ofta används för att säkra räntekostnader. Läs mer om värdepapper som används för att säkra poster i Rättslig vägledning.8 I de fall där bolaget har både värdepappersrörelse och annan verksamhet uppkommer frågan om säkringsinstrument ”smittas” av värdepappersrörelsen oavsett vilka poster det säkrar. Presumtionen att alla värdepapper ingår i värdepappersrörelsen är stark, men den kan brytas om den koppling säkringsinstrumentet har till den andra verksamheten är tillräckligt tydlig. Om värdepapperet anskaffas i syfte att säkra en post som ingår i annan verksamhet än värdepappersrörelsen anser Skatteverket att det kan finnas situationer där innehavet är betingat av den andra verksamheten och så starkt knutet till den verksamheten att värdepapperet kan hänföras dit istället för till värdepappersrörelsen. I sådant fall beskattas säkringsinstrumentet enligt kapitalreglerna.

Värdepapper som används för att säkra poster i värdepappersrörelsen bör enligt Skatteverkets uppfattning anses ingå i den rörelsen.

6.2.4 Värdepapper kopplade till incitamentsprogram m.m.

Värdepapper som har koppling till exempelvis incitamentsprogram för personal och säkring av dessa, har i praxis ansetts ligga utanför en bedriven värdepappersrörelse (SRN 2009-04-22 dnr 137-08/D). I ett fastställt förhandsbesked prövades hur syntetiska optioner utställda till anställda i dotterbolaget skulle behandlas (RÅ 2000 not 47). Den underliggande tillgången i optionerna var aktier i dotterbolaget och enligt förutsättningarna utgjorde optionerna utgivna värdepapper. En av frågorna i målet var hur de utställda optionerna skulle behandlas om de övertogs av dotterbolaget som bedrev yrkesmässig värdepappersrörelse. Av rättsfallet framgår att optionerna mot bakgrund av deras särskilda karaktär inte skulle anses ingå i lagret av värdepapper hos dotterbolaget utan beskattas enligt dåvarande regler om kapitalvinster och kapitalförluster.