Områden: Förvaltningsrätt & förfarande
Dnr: 131 102169-16/111
1 Sammanfattning
Det är den byggverksamhet som ska utföras som avgör byggarbetsplatsens geografiska utbredning. Man måste vid avgränsning av uttrycket byggarbetsplats göra en samlad bedömning av samtliga de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Skatteverkets möjlighet att överblicka en byggarbetsplats vid kontrollbesök är en viktig faktor. Även tidsmässiga aspekter liksom åtgärdernas art kan ha betydelse.
Formerna för slutande av avtal med eventuella entreprenörer är i princip inte av betydelse för att avgränsa vad som utgör en byggarbetsplats. Byggverksamhet som utförs på olika platser ska inte hänföras till samma byggarbetsplats. Med uttrycket olika platser avser Skatteverket här platser som är så åtskilda från varandra geografiskt att verket vid ett kontrollbesök inte kan överblicka om byggverksamhet faktiskt pågår.
Det kan finnas förutsättningar för att hänföra byggverksamhet som pågår kontinuerligt inom ett begränsat område till en (1) byggarbetsplats.
Byggarbetsplatser i den mening uttrycket har i 39 kap. 2 § första stycket SFL kan överlappa varandra geografiskt.
2 Frågeställning
Skatteverket har i ett ställningstagande den 1 juli 2015 (Vad är byggverksamhet och när föreligger en byggarbetsplats?, dnr: 131 361964 -15/111) behandlat frågan om avgränsning av uttrycket byggarbetsplats i 39 kap. 2 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Skatteverket har där något berört fall där arbeten utförs enligt ram- och serviceavtal.
Skatteverket utvecklar i detta ställningstagande ytterligare sin uppfattning om hur uttrycket ”byggarbetsplats” ska tolkas.
2.1 En eller flera byggarbetsplatser?
En frekvent frågetyp är frågor som rör avtal som avser utförande av arbete som kan komma att aktualiseras under en längre tidsperiod (ramavtal, serviceavtal, drift- och underhållsavtal och andra avtal med liknande innehåll). Det handlar alltså om avtal för situationer som än inte inträffat men som kan, eller förväntas, inträffa under avtalsperioden, som ofta sträcker sig över flera år och över ett stort geografiskt område.
En annan vanlig typ av fråga avser fall där byggherren erfarenhetsmässigt vet att byggverksamhet pågår mer eller mindre kontinuerligt på olika ställen, exempelvis inom ett avgränsat industriområde eller på en annan större fastighet.
I båda de nämnda frågetyperna är problemet om byggverksamhet som pågår eller kan förväntas komma att startas inom ett område anses vara knuten till en byggarbetsplats eller om olika delprojekt ska behandlas som flera projekt och ge upphov till flera byggarbetsplatser. Lagstiftaren har inte närmare beskrivit hur avgränsningen i tid och rum av byggarbetsplatsen ska göras i sådana situationer.
2.2 Flera byggarbetsplatser på samma geografiska område?
En byggarbetsplats har alltid en viss geografisk utbredning. Det kan i praktiken uppkomma situationer där flera byggprojekt bedrivs samtidigt inom samma område. Ett exempel på detta kan vara att en byggherres anläggning av en elektrisk ledning samordnas med anläggning av en väg då de båda projekten korsar varandra. En annan situation kan vara att byggherren samtidigt bedriver två projekt, där arbete till någon del utförs på samma område.
En fråga i sammanhanget är om flera byggarbetsplatser till någon del kan omfatta samma geografiska område. Frågan är inte uttryckligen reglerad och är inte heller belyst i prop. 2014/15:6, Minskat svartarbete i byggbranschen, nedan kallad propositionen.
3 Gällande rätt m.m.
Den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan byggverksamheten på byggarbetsplatsen påbörjas (7 kap. 2 a § första stycket SFL).
Anmälan ska innehålla uppgift om när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas (7 kap. 2 a § andra stycket SFL). Platsen för byggarbetsplatsen kan enligt propositionen ”t.ex. anges som en adress om sådan finns, eller genom att ange longitud och latitud för projektets placering” (s. 90).
Den som registreras enligt 7 kap. 2 a § SFL ska tilldelas ett identifikationsnummer för byggarbetsplatsen (2 kap. 2 a § första stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261), SFF).
Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade (7 kap. 4 § SFL). Ändringsskyldigheten innebär enligt propositionen ”bl.a. att när byggverksamheten har avslutats ... ska byggherren underrätta Skatteverket om det” (s. 90).
Byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs (39 kap. 2 § första stycket SFL). Begreppet byggverksamhet definieras i nyssnämnda lagrum som näringsverksamhet som avser om-, till- och nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av skyldighet att i restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet föra personalliggare.
Byggherren, liksom den som bedriver byggverksamhet, ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen (39 kap. 12 § andra stycket SFL).
Skatteverket får genomföra kontrollbesök på byggarbetsplatser, dock inte i lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad (42 kap. 8 § andra stycket SFL).
4 Bedömning
4.1 En eller flera byggarbetsplatser
Skatteverket lämnar här sin syn på vilka faktorer som främst ska beaktas vid avgränsningen av vad som är en byggarbetsplats. Verket utvecklar också sin uppfattning om avgränsningen vid ram- och serviceavtal m.m. samt vid kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett område.
Grunder för avgränsningen av uttrycket byggarbetsplats
En fastighetsägare med exempelvis ett större fastighetsbestånd kan tänkas konstatera att många av fastigheterna är i behov av underhåll och reparationer och att behovet kommer att öka i framtiden. Fastighetsägaren kan tänkas välja
att utföra arbetena i egen regi,
att anlita olika entreprenörer allt eftersom behov uppkommer eller
att utifrån ett ramavtal anlita en eller flera entreprenörer som sedan utför arbetena.
Eftersom en anmälan ska göras för varje byggarbetsplats är det i första hand byggherren som i ett konkret fall har att bedöma om det är fråga om en eller flera byggarbetsplatser. Enligt Skatteverkets mening finns det, förutom kontrollaspekter, såväl rumsliga som tidsmässiga perspektiv att ta hänsyn till vid en sådan bedömning. Det kan även finnas skäl att beakta sammanhangen i övrigt. Skatteverket anser att den bedömning som ska göras ska grundas på samma omständigheter i samtliga tre ovan beskrivna situationer; nämligen sådana omständigheter som tar sikte på de faktiska arbeten som utförs och som kan förväntas bli utförda. Formerna för slutande av avtal med eventuella entreprenörer är däremot principiellt inte av någon betydelse för avgränsningen av uttrycket byggarbetsplats.
Av propositionen framgår följande: ”Om ett byggnadsprojekt (byggprojekt sägs på s. 42 i stället för byggnadsprojekt) uppges bestå av flera olika projekt ska det ändå i detta sammanhang behandlas som ett och samma projekt om det vid en samlad bedömning framstår som mest sannolikt att så är fallet. De olika projekten ska då bedömas som en byggarbetsplats vid tillämpningen av personalliggarbestämmelserna för byggbranschen.” (s. 42 och s. 91). Skatteverket anser att motsvarande synsätt bör tillämpas också vid bedömning av om inte en uppgiven byggarbetsplats i stället ska anses bestå av flera.
Det rumsliga perspektivet betonas i propositionens allmänmotivering genom ett uttalande som avser byggverksamhet i en annan näringsidkares lokaler, där denne samtidigt bedriver sin verksamhet, och där byggarbetsplatsen då sägs utgöras ”av det område i verksamhetslokalen som byggverksamheten bedrivs på” (s. 42).
Beträffande det rumsliga perspektivet sägs i propositionen att en ”byggarbetsplats måste ha någon form av geografisk utbredning. En virtuell arbetsplats utgör inte en byggarbetsplats i detta avseende. Den geografiska utbredningen kan dock förskjutas under tiden. För t.ex. ett anläggningsarbete kan detta ske dag för dag. Under ett sådant arbete ska byggarbetsplatsen anses vara densamma men med olika geografisk utbredning vid olika tidpunkter.” (s. 41 och s. 91).
Skatteverket uppfattar detta uttalande som att det förhållandet, att en byggarbetsplats utvidgas geografiskt på grund av att ett visst projekt – exempelvis vägbygge, rördragning eller kanalgrävning – fortskrider inte ska anses medföra att nya byggarbetsplatser uppstår. Något stöd för att anse uttalandet omfatta även olika arbeten som kan komma att utföras med utgångspunkt i ramavtal anser verket inte finns. Till skillnad mot vad som normalt torde gälla vid ramavtal finns det beträffande propositionens exempel i förväg definierade byggprojekt där platsen för arbetena i dessa projekt förskjuts geografiskt i takt med att arbetet fortskrider.
Förhållandena på byggarbetsplatserna skiftar på många olika sätt. Skatteverket finner det inte möjligt att ange den exakta innebörden av uttrycken ”plats” och ”projekt”. Man måste vid avgränsning av uttrycket byggarbetsplats göra en samlad bedömning av samtliga de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Skatteverket anser att en faktor av stor betydelse vid den bedömningen är inverkan på Skatteverkets möjligheter att genomföra effektiva kontroller. Verket ska utifrån de uppgifter som lämnats i anmälan avseende en byggarbetsplats och eventuella ändringsuppgifter få en bild av var och när byggverksamheten pågår. Uppgifterna behövs för planering och genomförande av oanmälda kontrollbesök.
Åtgärder som avser byggverksamhet kan vidare vara av mycket skiftande slag. Skatteverket drar den slutsatsen av uttalanden i propositionen om projekt och samlad bedömning (s. 42 och s. 91) att en viktig faktor när det gäller att bestämma vad som är att hänföra till en (1) byggarbetsplats är om de olika åtgärderna hänger samman exempelvis i rum och tid samt funktionellt (jfr Exempel 2: ramavtal). Den funktionella aspekten har naturligen mindre betydelse vid exempelvis nybyggnation. Att asfaltering av en gångväg där inte har direkt samband med uppförande av taklaget på det hus som byggs hindrar givetvis inte att båda arbetena ska anses utförda på samma byggarbetsplats.
Utformningen av uttrycket byggarbetsplats innebär som Skatteverket ser det att arbeten som utförs på olika platser inte ska hänföras till samma byggarbetsplats. Verket avser här med uttrycket olika platser, platser som är så åtskilda från varandra geografiskt att Skatteverket vid oanmält kontrollbesök inte kan överblicka om byggverksamhet faktiskt pågår. Verket ska ju med ledning av uppgifter i anmälan kunna veta var och när byggverksamhet faktiskt bedrivs.
Med hänsyn till att propositionen (s. 41) särskilt säger att byggarbetsplatsen inte ska påverkas av om den geografiska utbredningen förskjuts under tiden blir det i sådana fall inte fråga om olika platser. I sammanhanget finns anledning att notera att uttalandet avser byggprojekt som enligt plan rör sig utefter en angiven sträckning.
Det är inte bara större byggnationer eller anläggningsarbeten som i här avsedd mening ska anses utgöra ett byggprojekt. Att exempelvis som isolerad åtgärd ersätta en krossad glasruta med en ny ska i detta sammanhang också ses som ett projekt som kan ge upphov till en byggarbetsplats. Att en sådan byggarbetsplats med hänsyn till kostnaden för arbetena ofta inte behöver anmälas till Skatteverket är en annan sak.
Särskilt om ram-, serviceavtal m.m.
Ram-, service-, drift- och underhållsavtal m.m. har ofta det gemensamt att det inte är känt vid avtalets ingående när inom avtalstiden olika åtgärder ska vidtas och inte heller närmare vilka. Vid ramavtal styrs detta av avrop från byggherren. Det kan också vara så att den som enligt avtalet ska bedriva byggverksamheten vidtar åtgärder allt eftersom behov uppkommer utan egentliga ”avrop” från byggherren. Angående sistnämnda typ av avtal, se nedan Exempel 2: ramavtal (skadad grind).
Utgångspunkten i fråga om avtal av denna karaktär bör, enligt Skatteverket, vara att de i sig inte ger upphov till någon byggarbetsplats. Ett sådant avtal innebär inte att någon faktisk byggverksamhet bedrivs och därmed finns inte någon byggarbetsplats. Anmälan till Skatteverket ska avse den byggarbetsplats som kommer att uppkomma när byggverksamheten faktiskt påbörjas, förutsatt att inte någon undantagsbestämmelse är tillämplig.
Skatteverket anser att både vad som konkret överenskommits i ett ramavtal om åtgärder som utgör byggverksamhet och innebörden i de enskilda avrop som sedan följer ska beaktas vid byggherrens bedömning av vad som utgör en byggarbetsplats. Det är alltså inte i sig så att all byggverksamhet som utförs under ett ramavtal bedrivs på en och samma byggarbetsplats. Det är å andra sidan inte heller så att en särskild byggarbetsplats alltid ska anses kopplad till endast den byggverksamhet som utförs enligt det enskilda avropet. Ett avrop styr inte i sig omfattningen av en byggarbetsplats även om innebörden av det har betydelse – en byggherre kan ju göra flera avrop med anknytning till ett område. Byggherren kan också, förutom att göra avrop, ingå avtal (som inte har grund i ramavtal eller liknande) med en eller flera entreprenörer om byggverksamhet som i princip ska utföras inom samma område och under samma tidsrymd. Ett avrop ger inte heller alltid upphov till en ny byggarbetsplats, se nedan Exempel 2: ramavtal och vad som där sägs om hängrännor och stuprör.
Det ovan anförda leder till slutsatsen att då byggherren avropar ett arbete med stöd av ett ramavtal eller liknande så är det de åtgärder som ska utföras enligt avropet som avgör byggarbetsplatsens geografiska utbredning. Även tidsmässiga aspekter ska beaktas. Ett avrop kan ge upphov till en eller flera byggarbetsplatser. Den samlade bedömning som en byggherre måste göra kan i något fall leda till att ett avrop har sådant samband med ett redan pågående byggprojekt att någon ny byggarbetsplats inte uppkommer med anledning av avropet (se Exempel 2: ramavtal).
Vad som sagts i föregående stycke hindrar inte att förhållandena i enstaka fall kan vara sådana att det är motiverat att hänföra olika åtgärder som har sitt ursprung i ett ram- eller serviceavtal till en (1) byggarbetsplats. Det förutsätter att den geografiska utbredningen är begränsad och att arbeten pågår löpande så att Skatteverkets kontroll oavsett tidpunkt fyller en funktion (se Exempel 3: ramavtal).
Man måste vid avgränsning av uttrycket byggarbetsplats göra en samlad bedömning av samtliga de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Som Skatteverket har anfört är verkets möjlighet att överblicka en byggarbetsplats vid kontrollbesök en viktig faktor.
Exempel 1: ramavtal
En kommun träffar ett treårigt ramavtal med en entreprenör om byggservicearbeten och mindre entreprenader avseende kommunens skolor. Skolorna ligger utspridda inom kommunen. Kommunen avropar omgående en tillbyggnad av en klassrumslänga på en skola. Kommunen uppskattar kostnaden till 500 000 kr exkl. mervärdesskatt. En vecka efter att entreprenören har satt igång tillbyggnadsarbetena avropar kommunen reparation av ett fönster för cirka 2 000 kr i annan skola. Båda skolorna ligger inom tätorten men på ett avstånd från varandra om cirka en kilometer.
De olika arbetenas inbördes geografiska belägenhet och inbördes samband har stor betydelse för om de ska hänföras till samma byggarbetsplats eller inte. Ett ramavtal ger i sig inte upphov till en byggarbetsplats. Varken kommunen som sådan eller kommunens skolor sammantagna kan enligt Skatteverket anses som en (1) byggarbetsplats för de arbeten som utförs med utgångspunkt i ramavtalet. Platserna är åtskilda och Skatteverket skulle sakna möjlighet att överblicka en sådan byggarbetsplats och inte kunna genomföra en effektiv kontroll.
Skatteverket ser inte heller något samband mellan tillbyggnaden och fönsterreparationen av betydelse för vad som utgör en byggarbetsplats. Arbetena utgör två olika projekt. Två olika byggarbetsplatser uppkommer. Att sedan, på grund av den ringa kostnaden för fönsterreparationen, någon anmälningsskyldighet för kommunen inte uppkommer för den byggarbetsplatsen är en annan sak.
Exempel 2: ramavtal
En fastighetsägare ger med stöd av ram- och serviceavtal en entreprenör i uppdrag att byta ut det läckande yttertaket på ett hyreshus. Innan arbetena med yttertaket är avslutade avropar byggherren även montering av nya hängrännor och stuprör på huset.
Efter ytterligare tre veckor avropar fastighetsägaren ombyggnadsarbeten i en kontorsbyggnad som ligger utanför det bostadsområde där hyreshuset finns. Vid samma tidpunkt uppmärksammar entreprenören att en grind vid infarten till ett annat bostadsområde har körts ner. Entreprenören reparerar grinden på eget initiativ med stöd i serviceavtalet. Takreparationen på hyreshuset pågår fortfarande när de tillkommande projekten genomförs.
Takreparationen ger upphov till en byggarbetsplats. Arbetena med att byta ut hängrännor och stuprör har sådant samband med takreparationen vad avser åtgärdernas art och syfte samt rum och tid, att även dessa arbeten kan hänföras till den redan existerande byggarbetsplatsen. Ombyggnadsarbetena och grindreparationen utförs visserligen samtidigt men saknar geografiskt samband, såväl med varandra som med arbetena på hyreshuset. Ombyggnadsarbetena och grindreparationen ger därför upphov till två nya byggarbetsplatser. Om byggherren ska anmäla dessa eller inte beror på den antagna kostnaden för ett vart av sistnämnda två projekt.
Särskilt om kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett industriområde eller annat avgränsat område
Det förekommer fall där en byggherre erfarenhetsmässigt vet att byggverksamhet pågår kontinuerligt inom ett avgränsat område. Det kan handla om ett industriområde eller något annat område såsom, exempelvis, en större fastighet.
Skatteverket anser att det kan finnas förutsättningar för att hänföra sådan byggverksamhet som pågår kontinuerligt inom ett begränsat område till en (1) byggarbetsplats.
Avgränsningen av byggarbetsplatsen ska göras på samma grunder som när det gäller olika åtgärder som utgör byggverksamhet och som utförs med stöd ytterst i ett ram-, serviceavtal eller liknande (jfr avsnitt 4.1.2).
Exempel 3: kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett avgränsat område
Ett aktiebolag bedriver industriverksamhet och anmäler industriområdet som byggarbetsplats. Bolaget upplyser i registreringsanmälan att byggverksamhet pågår mer eller mindre kontinuerligt inom området. Industriområdet har en yta på cirka 25 000 kvm. På området finns ett antal byggnader.
Skatteverket anser att det kan finnas förutsättningar för att hänföra sådan byggverksamhet som pågår kontinuerligt inom ett begränsat område till en (1) byggarbetsplats.
När det kommer till bedömningen av kontinuitet finner Skatteverket uttryck som ”mer eller mindre” kontinuerligt för vaga och oprecisa för att kunna läggas till grund för en bedömning av vad som ska gälla i ett enskilt fall. För att det ska vara sannolikt att byggverksamhet kan pågå kontinuerligt ska det aktuella området eller den aktuella fastigheten vara av en viss omfattning. Om byggverksamhet verkligen pågår, eller ska pågå, kontinuerligt tillämpas bestämmelserna om anmälan av byggarbetsplats och om ändring av anmälda uppgifter på samma sätt som gäller för andra anmälningar, dvs. byggarbetsplatsen ska anmälas och om kontinuiteten bryts så föreligger grund för att underrätta Skatteverket om ändringen.
Exempel 4: kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett avgränsat område
En kommun låter i stor utsträckning utföra byggprojekt genom att anlita utomstående entreprenadföretag. Det handlar främst om fall som avser nyuppförande, reparation och underhåll av byggnader. Sådana byggprojekt pågår enligt kommunen alltid på olika platser inom kommunens gränser.
Kommunen som sådan kan enligt Skatteverket inte ses som en (1) byggarbetsplats som kan omfatta olika byggprojekt som saknar samband med varandra både rumsligt och i tid. Skatteverket skulle sakna möjlighet att överblicka en sådan byggarbetsplats och inte kunna genomföra en effektiv kontroll. Bedömningen av till vilken eller vilka arbetsplatser olika arbeten ska hänföras får i takt med att de ska påbörjas göras med utgångspunkt i var och när de utförs och till vilket projekt de hör.
Exempel 5: kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett avgränsat område
Ett fastighetsbolag har ett betydande innehav av bebyggda fastigheter utspridda på olika platser i en kommun. Bolaget har även viss nybyggnation. Eftersom en tämligen stor del av byggnaderna är av äldre datum är behovet av underhåll och reparation stort. Bolaget hävdar att det område i kommunen som inrymmer fastighetsbeståndet ska ses som en (1) byggarbetsplats.
När det gäller att avgöra om de olika arbetena ska hänföras till samma byggarbetsplats eller inte är arbetenas inbördes geografiska belägenhet, art och sammanhang av stor betydelse. Området med fastigheterna kan enligt Skatteverket inte anses utgöra en (1) byggarbetsplats för den byggverksamhet som avses i exemplet. Fastigheterna har inte geografiskt samband, Skatteverket skulle sakna möjlighet att överblicka en sådan byggarbetsplats och skulle inte kunna genomföra en effektiv kontroll.
Exempel 6: kontinuerligt pågående byggverksamhet inom ett begränsat område
Väghållaren för en större väg har avtalat med en entreprenör om att denne på eget ansvar ska utföra löpande underhåll på vägsträckan mellan A och B. Åtagandet innebär att entreprenören bl.a. ska underhålla ytbeläggning, linjering, skyltar, räcken och utföra mindre reparationer. Mängden och arten av åtgärder som förutses gör att arbetet kan antas pågå kontinuerligt.
Skatteverket utgår från att vid kontinuerligt pågående vägunderhåll är – som mest – varje väg en byggarbetsplats. Då underhållsarbetet här ska utföras kontinuerligt på en avgränsad och sammanhängande vägsträcka anser Skatteverket att det ska hänföras till en (1) byggarbetsplats. Redan när målningsarbetena påbörjas kan det antas att kostnaden för underhållsarbetena överstiger 4 prisbasbelopp. Byggarbetsplatsen ska anmälas till Skatteverket innan målningsarbetena påbörjas. Det underhållsarbete som därefter utförs på vägsträckan är hänförligt till denna byggarbetsplats så länge arbetets kontinuitet inte bryts.
En annan väghållare ansvarar för en mindre väg som korsar vägsträckan mellan A och B. Väghållarna beslutar i samråd att göra korsningen planfri eftersom den varit olycksdrabbad. En bro ska byggas över den mindre vägen av väghållaren för den större vägen. Sträckningen av den mindre vägen ska ändras något och väghållaren för den mindre vägen låter utföra den ändringen.
Brobygget kan enligt Skatteverket inte hänföras till byggarbetsplatsen som avser underhållet av den större vägen utan leder till att en ny byggarbetsplats uppkommer för väghållaren för nämnda väg.
Ändringen av den mindre vägens sträckning för att anpassa den till brons placering ger upphov till en byggarbetsplats med väghållaren för den mindre vägen som byggherre. Även om de båda väghållarna skulle anlita samma entreprenör för brobygget och vägomläggningen så anser Skatteverket att det är två olika byggarbetsplatser. Dessa byggarbetsplatser överlappar delvis varandra.
4.2 Flera byggarbetsplatser kan finnas samtidigt på samma geografiska område
Bestämmelserna i 7 kap. SFL om registrering av den som är skyldig att tillhandahålla utrustning och i 2 kap. SFF om tilldelning av identifikationsnummer för byggarbetsplatsen medför att det finns en koppling mellan en viss byggarbetsplats och den som är byggherre eller som har tagit över dennes ansvar. Bedömningen av vad som är en (1) byggarbetsplats kan därför inte göras med utgångspunkt bara i att byggverksamhet bedrivs på en viss plats. Hänsyn måste också tas till om flera byggprojekt pågår samtidigt inom området och om möjligen flera byggherrar är inblandade. Detsamma gäller om en byggherre driver flera byggprojekt på åtminstone delvis samma plats.
Skatteverket anser att flera byggarbetsplatser i den mening uttrycket har i 39 kap. 2 § första stycket SFL kan överlappa varandra geografiskt. Det innebär att en person som bedriver byggverksamhet vid en viss tidpunkt kan befinna sig på ett område som är beläget inom två byggarbetsplatsers geografiska utbredning.
En entreprenör kan i ett givet ögonblick bedriva byggverksamhet på en viss plats i ett visst byggprojekt. Det är på den aktuelle byggherrens byggarbetsplats entreprenören då är verksam. Den byggarbetsplatsens samlade personalliggare, som byggherren enligt 39 kap. 12 § andra stycket SFL ska hålla tillgänglig för Skatteverket, utgörs av de enskilda liggare som förs av personer som bedriver byggverksamhet i just det byggprojektet på just den byggarbetsplatsen med dess unika identifikationsnummer.
En entreprenör kan övergå till att utföra arbete i ett annat byggprojekt inom samma område och är då verksam på en annan byggarbetsplats än tidigare. Om entreprenören bedriver byggverksamhet på två byggarbetsplatser, oavsett om det är samma eller olika byggherrar, ska han föra två personalliggare även när arbetena utförs på en för byggarbetsplatserna gemensam plats.
Den eller de byggherrar som ska tillhandahålla utrustning är ansvariga för att personalliggare kan föras på varje byggarbetsplats av dem som bedriver byggverksamhet på respektive byggarbetsplats. Om en entreprenör har personal verksam i två byggprojekt ska han också ha möjlighet att föra två personalliggare.