Område: Inkomstskatt (Näringsverksamhet)
Datum: 2015-08-25
Dnr: 131 438091-15/111
Sammanfattning
Ställningstagandet skiljer på om en förvärvad tillgång eller tjänst som används i enskild näringsverksamhet bokförs i verksamheten eller inte. Om förvärvet bokförs så medges avdrag för hela anskaffningsutgiften samtidigt som den privata användningen uttagsbeskattas. Om förvärvet inte bokförs i näringsverksamheten så föreligger i stället rätt till skäligt avdrag.
Uttagsbeskattning av privat användning
En näringsidkare som förvärvar en tillgång (t.ex. dator eller mobiltelefon) av mindre värde och bokför den i en enskild näringsverksamhet medges omedelbart avdrag för hela anskaffningsutgiften med stöd i 16 kap. 1 § IL och 18 kap. 4 § IL även om det förutsätts att det finns en viss privat användning. Den privata användningen uttagsbeskattas under nyttjandeperioden med stöd i 22 kap. 2, 4 och 7 §§ IL samt 61 kap. 2 § IL.
Om en löpande utgift för bredbandsuppkoppling och mobiltelefonabonnemang är hänförlig till en tillgång i näringsverksamheten såsom dator eller mobiltelefon så medges avdrag enligt 16 kap. 1 § IL. Den privata användningen uttagsbeskattas.
Om datorns eller mobiltelefonens användning och utnyttjande (privat respektive i näringsverksamheten) fördelat sig lika över hela den ekonomiska livslängden, har hälften av utgiften för anskaffningen fördelat över den ekonomiska nyttjandeperioden ansetts kunna ligga till grund för uttagsbeskattningen. Motsvarande gäller för abonnemangsutgift för mobiltelefon och bredbandsuppkoppling.
Skäligt avdrag för privata tillgångar
En näringsidkare som privat förvärvar en tillgång (t.ex. dator eller mobiltelefon) som används i näringsverksamheten medges avdrag för skälig del av utgiften, fördelat på nyttjandeperioden, i enlighet med 16 kap. 1 § IL.
Om privata tillgångar såsom dator och mobiltelefon används i näringsverksamheten medges även skäligt avdrag enligt 16 kap. 1 § IL för den del av den löpande utgiften för bredbandsuppkoppling och mobiltelefonabonnemang som används i näringsverksamheten.
Om datorns eller mobiltelefonens användning och utnyttjande (privat respektive i näringsverksamheten) fördelat sig lika över hela den ekonomiska livslängden, har hälften av utgiften för anskaffningen fördelat över den ekonomiska nyttjandeperioden ansetts kunna ligga till grund för avdraget. Motsvarande gäller för abonnemangsutgifter för mobiltelefon och bredbandsuppkoppling.
Utgifter för fast telefoni i en bostad
Fasta utgifter hänförliga till ett fast anslutet telefonabonnemang kopplat till bostaden utgör privata levnadskostnader enligt 9 kap. 2 § IL och är inte avdragsgilla. Rörliga samtalskostnader i näringsverksamheten är däremot avdragsgilla.
Installation av bredband och telefoni i en privatbostad
Avdrag medges inte för installationer och kabeldragningar av bredband eller telefoni i en privatbostad eftersom utgiften utgör en privat levnadskostnad enligt 9 kap. 2 § IL. Detta gäller oavsett var i bostaden som anslutningspunkten är placerad. Tillkommande installationer och kabeldragningar inom en bostad är däremot avdragsgilla om utgifterna avser en särskilt inrättad del av bostaden där näringsidkaren bedriver verksamhet, se Skatteverkets ställningstagande 2005-04-20, ”Enskild näring – lokal i privatbostads-fastighet”, dnr 130 227116-05/111. Motsvarande gäller för bostadsrättslägenhet eller en ägarlägenhet som utgör en privatbostad.
Frågeställning
En person bedriver en enskild näringsverksamhet. Näringsidkaren har behov av en dator med bredbandsuppkoppling och en mobiltelefon i näringsverksamheten. Näringsidkaren har för avsikt att köpa en dator för 8 000 kr exklusive mervärdesskatt och en mobiltelefon för 4 000 kr exklusive mervärdesskatt.
Näringsidkaren tecknar abonnemang för mobiltelefon och bredband som innebär obegränsad användning till en fast månadskostnad. Datorns, mobiltelefonens och abonnemangens prestanda svarar mot de behov som finns i näringsverksamheten. Datorn kommer att placeras i bostaden där verksamheten bedrivs och administreras. Näringsidkaren avser att använda datorn och mobiltelefonen både privat och i näringsverksamheten. Användningen fördelar sig tidsmässigt lika, dvs. det kan förutsättas att telefonen, datorn och abonnemangen tidsmässigt kommer att användas och disponeras i lika stor utsträckning privat som i näringsverksamheten. Det kan förutsättas att tillgångarna kommer att användas i verksamheten under hela den ekonomiska livslängden. Datorns ekonomiska livslängd uppgår till fyra år och telefonens till två år. Utgifterna för varje tillgång understiger ett halvt prisbasbelopp exklusive mervärdesskatt.
Näringsidkaren har följande frågor;
Vilka blir konsekvenserna om mobiltelefonen och datorn förvärvas och bokförs i näringsverksamheten? Hur ska de löpande fasta utgifterna (fast månadsavgift) för abonnemang (mobiltelefon och bredbandsuppkoppling) hanteras? Som förutsättning för frågeställningen gäller att avdrag för ingående mervärdesskatt medgetts vid tidpunkten för förvärvet motsvarande hälften av den mervärdesskatt som belöper på anskaffningsutgiften.
Vilka konsekvenser blir det om mobiltelefonen och datorn förvärvas privat och används i näringsverksamheten? Hur ska de löpande fasta utgifterna (fast månadsavgift) för abonnemang (mobiltelefon och bredbandsuppkoppling) hanteras? Som förutsättning för frågeställningen gäller att avdrag för ingående mervärdesskatt inte medgetts (se Skatteverkets ställningstagande 2010-12-21, dnr 131 818436-10/111 för olika alternativ).
Vad gäller för fast telefonabonnemang i bostaden?
Får utgifter för installation av bredband (t.ex. via dragning av fiber) och telefoni i en privatbostad dras av i näringsverksamheten?
Gällande rätt m.m.
Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av (9 kap. 2 § första stycket IL).
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad (16 kap. 1 § första stycket IL).
För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får hela utgiften dras av omedelbart (18 kap. 4 § första stycket IL).
Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp (18 kap. 4 § andra stycket IL).
Med uttag avses bl.a. att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk (22 kap. 2 § IL).
Bestämmelserna om uttag av en tillgång i bl.a. 2 § tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa (22 kap. 4 § IL).
Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning), (22 kap. 7 § första stycket IL).
Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning (61 kap. 2 § första och andra stycket IL).
Bedömning
Bokförs förvärv av en tillgång (t.ex. dator eller mobiltelefon) medges avdrag samtidigt som det privata nyttjandet uttagsbeskattas. Om förvärvet inte bokförs föreligger det rätt till skäligt avdrag.
Uttagsbeskattning av privat användning (fråga 1)
Om en tillgång som dator eller en mobiltelefon förvärvas och bokförs i näringsverksamheten medges avdrag för anskaffningsutgiften med stöd i 16 kap. 1 § IL. Den privata användningen uttagsbeskattas med stöd i 22 kap. 2, 4 och 7 §§ IL.
Även utgifter för löpande fasta avgifter för abonnemang ska bokföras som kostnad i näringsverksamheten om de hänför sig till en dator eller mobiltelefon som utgör en tillgång i näringsverksamheten. Avdrag för sådana utgifter medges enligt 16 kap. 1 § IL. Den privata delen uttagsbeskattas.
I det aktuella fallet får hela utgiften för dator och mobiltelefon dras av som kostnad omedelbart enligt 18 kap. 4 § IL eftersom det är fråga om inventarier i näringsverksamheten av mindre värde (anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt understigande ett halvt prisbasbelopp). För mobiltelefonen gäller dessutom att den ekonomiska livslängden understiger tre år.
Uttagsbeskattning ska ske till marknadsvärde i de fall den skattskyldige tillgodogör sig en tjänst från näringsverksamheten för privat bruk om värdet av tjänsten är mer än ringa (22 kap. 2, 4 och 7 §§ IL jämfört med 61 kap. 2 § IL). Uttagsbeskattning sker för respektive år. Detta synsätt är i linje med BFNAR 2006:1 p. 3.17 jämfört med p. 7.5.
I det aktuella fallet har förvärvet av dator och mobiltelefon ägt rum för att uppfylla två syften, dels privat användning, dels användning i näringsverksamheten. Med hänsyn till användningen i näringsverksamheten är det privata nyttjandet inskränkt tidsmässigt. Detta gäller även möjligheten att låta närstående nyttja tillgången. Till saken hör även att slitaget kan anses högre än vid normalt privat nyttjande och att förhållandena kommer att bestå över en längre period. Med hänsyn till omständigheterna är det svårt att fastställa ett marknadsvärde i den meningen som avses i 61 kap. 2 § IL. Under sådana förhållanden bör kostnaden för att tillhandahålla en förmån kunna ligga till grund för värderingen (prop. 1989/90:110 s. 319–321).
Uttagsbeskattningen bör enligt Skatteverket i dessa fall utgå ifrån de utgifter som kan anses belöpa på ett privat tillhandahållande. Utgifterna får anses motsvara ett marknadsvärde. Utgifterna bör fördelas efter skälig grund. Exempel på tänkbara fördelningsgrunder kan vara den faktiska förbrukningen eller användningen över tiden. Av förutsättningarna för frågeställningen framgår att användningen och utnyttjandet över tiden är lika i näringsverksamheten respektive privat. Det föreligger även hinder att nyttja tillgången privat när tillgången används och utnyttjas i näringsverksamheten.
För en dator med en ekonomisk livslängd om fyra år och där utgiften för dator och tillbehör inklusive mervärdesskatt uppgår till 10 000 kr bör hälften av utgiften fördelas ut över perioden för nyttjandet med 1 250 kr per år. Den privata användningen varje år motsvaras därmed av halva utgiften exklusive mervärdesskatten (1 000 kr) med tillägg för den del av mervärdesskatten som inte dragits av och som belöper på den privata användningen (250 kr/år). Uttagsbeskattning bör ske årligen med 1 250 kr. Detta innebär att marknadsvärdet respektive år får anses motsvara hälften av en fjärdedel av utgiften inklusive mervärdesskatt.
En mobiltelefon med en ekonomisk livslängd på två år, som anskaffats för 5 000 kr inklusive mervärdesskatt och som nyttjas till hälften privat, bör på motsvarande sätt uttagsbeskattas med 1 250 kr årligen. En sådan syn överensstämmer även med de abonnemang där en förhöjd månadsavgift tas ut över 24 månader. Den förhöjda avgiften under bindningstiden utgör i själva verket en avbetalning på telefonen. Ett till hälften privat nyttjande skulle därmed innebära att belopp motsvarande halva utgiften uttagsbeskattas.
Om ett abonnemang som löper med fast avgift är hänförligt till tillgångar i näringsverksamheten bör en proportionering ske i förhållande till faktisk utnyttjandegrad och användning. Belopp motsvarande den privata användningen ska uttagsbeskattas. I det aktuella fallet ska hälften av de löpande avgifterna uttagsbeskattas motsvarande den privata användningen. (Har löpande avdrag medgetts för viss del av mervärdesskatten motsvarande användningen i verksamheten så framgår av exemplet ovan gällande dator vilka effekterna blir vid inkomstbeskattningen).
Svaret förutsätter att näringsverksamheten har ett verkligt behov av den valda produkten. Om förhållandena är sådana att en exklusiv speldator förvärvats av rent privata skäl och att verksamhetens behov är mycket lågt ställda så bör uttagsbeskattning ske med ett högre belopp. Detsamma kan även anses gälla beträffande ett abonnemang, t.ex. om kapaciteten på en bredbandsuppkoppling inte är försvarbar med hänsyn till verksamhetens behov.
Skäligt avdrag för privata tillgångar (fråga 2)
Om privata tillgångar såsom dator eller mobiltelefon används i näringsverksamheten medges avdrag för skälig del av utgiften, fördelat på nyttjandeperioden. Detta gäller även den del av den löpande utgiften för bredbandsuppkoppling och mobiltelefonabonnemang som används i näringsverksamheten (16 kap. 1 § IL).
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad (16 kap. 1 § IL). Detta gäller även nyttjande av en privat tillgång i näringsverksamheten. Uppdelningen bör enligt Skatteverket ske utifrån skälig grund (jfr även vad som uttalas i BFNAR 2006:1 p. 3.19 – ”Skälig del av företagarens utgifter för tillgången eller om det finns ett av Skatteverket föreskrivet schablonvärde, detta värde”). Exempel på skälig del av kostnaderna har i praxis ansetts vara de merkostnader som uppkommer när en privat tillgång nyttjas i näringsverksamheten om inte förvärvet föranletts av verksamheten (jfr t.ex. beträffande 42 kap. 32 § IL). Exempel på andra tänkbara skäliga fördelningsgrunder kan vara den faktiska förbrukningen eller användningen över tiden. För löpande utgifter för el, värme m.m. har skälig del normalt ansetts utgå ifrån en proportionering (jfr 16 kap. 34 § IL). Detsamma om förvärvet föranletts av den bedrivna verksamheten. Om en dator eller en mobiltelefon har förvärvats för att till väsentlig del användas i näringsverksamheten bör uppdelningen ske utifrån en proportionering. Av förutsättningarna för frågeställningen framgår att användningen och utnyttjandet över tiden är lika. Det föreligger även hinder att nyttja tillgången privat när tillgången används och utnyttjas i näringsverksamheten.
En privat anskaffad dator med en ekonomisk livslängd om fyra år för 10 000 kr inklusive mervärdesskatt bör fördelas ut över perioden för nyttjandet med 2 500 kr per år. Eftersom mervärdesskatten inte dragits av i samband med förvärvet så utgör hela mervärdesskatten en kostnad. En privat användning motsvarande halva utgiften bör då i den aktuella frågeställningen medföra ett skäligt kostnadsavdrag om 1 250 kr per år. (I de fall mervärdesskatten till viss del varit avdragsgill i samband med förvärvet motsvarande den del som används i verksamheten [1 000 kr] så medges endast kostnadsavdrag för utgiften exklusive mervärdesskatt, i detta fall 1 000 kr per år.)
För en mobiltelefon med en ekonomisk livslängd på två år, som anskaffats för 5 000 kr inklusive mervärdesskatt, och som nyttjas till hälften privat bör ett skäligt avdrag på motsvarande sätt medges med 1 250 kr årligen (2 500 kr/2) i det fall att mervärdesskatten inte dragits av till någon del i samband med förvärvet. Ett till hälften privat nyttjande skulle därmed innebära att halva utgiften blir avdragsgill i näringsverksamheten som skäligt avdrag.
Ett abonnemang som löper med fast avgift hänförligt till privata tillgångar bör proportioneras i förhållande till faktisk utnyttjandegrad och användning. I det aktuella fallet är hälften av de löpande avgifterna avdragsgilla motsvarande användningen i näringsverksamheten.
Utgifter för fast telefoni i en bostad (fråga 3)
Fasta utgifter hänförliga till ett fast anslutet telefonabonnemang kopplat till bostaden utgör privata levnadskostnader och är inte avdragsgilla (9 kap. 2 § IL). Detta innebär t.ex. att ett fastprisabonnemang inte kan dras av. Rörliga samtalskostnader i näringsverksamheten är däremot avdragsgilla.
Installation av bredband och telefoni i en privatbostad (fråga 4)
Utgifter för kabeldragning och installation av bredband och telefoni i en privatbostad är inte avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom de enligt Skatteverkets uppfattning hänför sig till privata levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). Detta oavsett om näringsverksamheten har ett behov av denna typ av installationer eller var i bostaden som själva anslutningspunkten är placerad. Denna typ av installationer kan i stället komma att beaktas inom ramen för kapitalvinstberäkningen.
Avdrag medges däremot för tillkommande kabeldragning och installation inom bostaden under förutsättning att den tillkommande dragningen avser en särskilt inrättad del av bostaden där näringsidkaren bedriver verksamhet, se Skatteverkets ställningstagande 2005-04-20, ”Enskild näring – lokal i privatbostadsfastighet”, dnr 130 227116-05/111. Motsvarande gäller för bostadsrättslägenhet eller en ägarlägenhet som utgör en privatbostad.