Område: Inkomstskatt (Näringsverksamhet), Skattebetalning & borgenärsarbete
Datum: 2015-07-24
Dnr: 131 410417-15/111
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande 2015-03-06, Företrädaransvarets förenlighet med reglerna i skatteflyktslagen
Sammanfattning
Skatteverket anser att det inte, utom i mycket speciella undantagsfall, går att tillämpa reglerna om företrädaransvar i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, när underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt fastställts enligt reglerna i lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen.
För att reglerna om företrädaransvar i SFL ska kunna tillämpas krävs att en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte betalat skatt eller avgift senast på den ursprungliga förfallodagen. Om reglerna om företrädaransvar ska kunna tillämpas när underlag för att ta ut skatt fastställts enligt skatteflyktslagen, betyder det att företrädaren redan på den ursprungliga förfallodagen har förstått eller borde ha förstått att det skattemässiga upplägget inte skulle komma att godkännas av domstol. Enligt Skatteverkets uppfattning är det i det närmaste omöjligt att visa detta.
Detta gör att reglerna om företrädaransvar inte bör tillämpas när underlag för att ta ut kommunal eller statlig inkomstskatt fastställts med tillämpning av reglerna i skatteflyktlagen.
Frågeställning
Går det att hävda att en företrädare för en juridisk person, av uppsåt eller av grov oaktsamhet, underlåtit att betala skatter och avgifter på den ursprungliga förfallodagen, när underlaget för att ta ut skatten har fastställts med tillämpning av skatteflyktslagen?
Gällande rätt m.m.
Av 1 § skatteflyktslagen framgår att lagen gäller vid fastställande av underlag för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt. I 2 § samma lag regleras förutsättningarna för att kunna tillämpa lagen. Här framgår följande.
Vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till en rättshandling, om
rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Skatteflyktslagen är tänkt att tillämpas på förfaranden där en skattskyldig genomför en transaktion främst i syfte att uppnå eller undvika en beskattningseffekt, t.ex. då avdrag yrkas för konstlade förluster. Om den skattskyldige har något eller några andra godtagbara skäl för sitt handlande som tillsammans är av större betydelse än skatteförmånen ska skatteflyktslagen inte tillämpas (prop. 1982/83:84 s. 12 f).
Av 59 kap. 13 § första och andra stycket SFL följer att om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgifterna. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.
Bedömning
Frågan är om det går att tillämpa reglerna om företrädaransvar i 59 kap. 13 § SFL när underlag för att ta ut kommunal och statlig skatt har fastställts med tillämpning av skatteflyktslagen. Skatteverket måste i ett sådant fall kunna visa att företrädaren för den juridiska personen antingen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala skatten senast på den ursprungliga förfallodagen. Det betyder att företrädaren redan på den ursprungliga förfallodagen har förstått eller borde ha förstått att det skattemässiga upplägget inte skulle komma att godkännas av domstol enligt reglerna i skatteflyktslagen. Enligt Skatteverkets uppfattning är det i det närmaste omöjligt att visa detta.
Skatteverket anser därför att reglerna om företrädaransvar inte, utom i mycket speciella undantagsfall, bör tillämpas när underlag för att ta ut skatt har fastställts enligt reglerna i skatteflyktslagen.