2015-07-09 Kupongskatt ska inte betalas på utdelning till ett Aktiengesellschaft i Liechtenstein

3.1.1 Kupongskattelagen

Kupongskatt ska inte tas ut på utdelning till ett utländskt bolag enligt 2 kap. 5 a § IL som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 § 14 IL om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 14 § första stycket 1 eller 2 IL (4 § sjätte stycket KupL).

Som förutsättning för att skattskyldighet för kupongskatt inte ska föreligga enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet enligt 24 kap. 1722 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ IL, om det utländska bolaget hade varit ett svenskt företag (4 § sjunde stycket KupL).

3.1.2 Inkomstskattelagen

Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag (2 kap. 5 a § IL).

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat som Sverige har ett skatteavtal med, som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalet och har hemvist i den utländska staten enligt avtalet (2 kap. 5 a § andra stycket IL).

I 24 kap. IL finns bestämmelser om att utdelning i vissa fall kan vara skattefri under förutsättning att andelarna i det utdelande bolaget är näringsbetingade.

Enligt 24 kap. 13 § IL är en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening näringsbetingad om den uppfyller kraven i 24 kap. 14 § IL och ägs av en juridisk person (ägarföretaget) som är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4.

De termer och uttryck som används i IL omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses (2 kap. 2 § IL).

Enligt 24 kap. 14 § ska andelen vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:

1. Andelen är inte marknadsnoterad.

2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

3.4.1 Förarbeten till kupongskattelagen

I förarbetena anges att det är angeläget att utländska företags investeringar inte missgynnas skattemässigt när vinstmedel delas ut från Sverige. Därför föreslås att kupongskatten på utdelning till utländskt bolag som innehar minst 25 procent av andelskapitalet i ett svenskt bolag avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2000. Man skriver vidare att en förutsättning för skattefrihet är att mottagaren av utdelningen är ett utländskt bolag (prop. 1999/2000:1, del 1 s. 200).

3.4.2 Förarbeten till bestämmelserna om utländska bolag

Med likartad beskattning avses en något lägre utländsk beskattning än uttrycket ”jämförlig beskattning” som tidigare fanns i den numera upphävda bestämmelsen i 24 kap. 20 § IL (prop. 1989/90:47 s. 70 f.).

En skatt på 15 procent på ett underlag beräknat enligt svenska regler anses som jämförlig (prop. 1990/91:107 s. 29).

Att beskattningen i hemviststaten ska vara likartad innebär bl.a. att det ska vara fråga om en direkt skatt på bolagets inkomst som inte bör vara avsevärt mycket förmånligare än den svenska. Avgörande är det faktiska skatteuttaget, inte den nominella skattesatsen. Angående kraven på beskattningens utformning i övrigt, se prop. 1989/90:47 s. 17 f.

I förarbetena anges att kravet på beskattning när det gäller rekvisitet ”likartad beskattning” är relativt lågt. Kriteriet ”likartad beskattning” är uppfyllt om den utländska juridiska personen belastas med en skatt på i vart fall 10 procent beräknat på ett motsvarande underlag som gäller för svenska aktiebolag (prop. 2000/01:22, s. 62).

Vidare anges att kravet på likartad beskattning torde vara uppfyllt i de flesta fall när det gäller utländska juridiska personer som hör hemma inom EES. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att utvidga förslaget till sådana utländska juridiska personer som inte är utländska bolag. Regeringen anför vidare att därtill hör att Sverige har skatteavtal med de flesta stater inom EES förutom Portugal och Liechtenstein (prop. 2000/01:22 s. 62).

3.4.3 Förarbeten till reglerna om näringsbetingade andelar

När det gäller frågan vilka utländska företag som kan tänkas motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening har lagstiftaren uttalat att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomisk förening inte alltid har en identisk motsvarighet i utländska stater. Det krävs därför inte att det föreligger absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att det utländska företaget kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 22 samt prop. 2002/03:96, s. 105).

Ett krav när det gäller den civilrättsliga jämförelsen är att det utländska företaget ska ha rättskapacitet. Associationen måste således kunna förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, kunna föra talan inför domstolar m.m. Denna prövning görs utifrån de associationsrättsliga bestämmelserna i det utländska företagets hemland.

När det gäller den skatterättsliga bedömningen krävdes tidigare att den utländska juridiska personen skulle vara jämförligt beskattad med ett svenskt aktiebolag. Kravet på jämförlig beskattning i 24 kap. 15 § IL infördes i avvaktan på att de nya CFC-reglerna skulle träda i kraft. I och med införandet av effektivare CFC-regler från och med 2004 slopades kravet på jämförlig beskattning (prop. 2003/04:10, s. 124). När det gäller den skatterättsliga jämförelsen anges endast, utöver förekomsten av effektiva CFC-regler, att det inte får vara fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person (prop. 2002/03:96, s. 104-106 samt s. 110-112 om övervägandena avseende andelar i svenska handelsbolag).

Av förarbetena till reglerna om näringsbetingade andelar framgår att ett av de främsta syftena med dessa regler är att motverka oönskad kedjebeskattning i bolagssektorn (prop. 2002/03:96 s. 1).