Område: Skattebetalning & borgenärsarbete
Datum: 2015-05-22
Dnr: 131 289661-15/111
Sammanfattning
Om en arbetsgivare, i enlighet med ett löneutmätningsbeslut, har innehållit medel för betalning av allmänt mål men gått i konkurs innan pengarna redovisats till Kronofogden ska Skatteverket bevaka fordran i arbetsgivarens konkurs. Skatteverket ska åberopa samma förmånsrätt som gäldenären skulle ha haft för sin lönefordran.
Om gäldenärens betalningsskyldighet för skulden har upphört enligt 7 kap. 23 § UB ska en eventuell utdelning i arbetsgivarens konkurs inte avräknas mot gäldenärens skuld.
Frågeställning
För en gäldenär med skulder i allmänt mål har Kronofogden beslutat om utmätning i lön. Arbetsgivaren har innehållit beloppet från gäldenärens lön, men har inte redovisat pengarna till Kronofogden. Arbetsgivaren har därefter gått i konkurs.
Ska fordran bevakas i arbetsgivarens konkurs och vilken förmånsrätt ska i så fall göras gällande?
Ska fordran tas med i en fordringsanmälan eller är det endast vid ett bevakningsförfarande som det blir aktuellt att bevaka fordran?
Vad händer med gäldenärens skuld?
Gällande rätt m.m.
När en arbetsgivare med anledning av ett beslut om utmätning i lön innehåller medel utan att redovisa dem till Kronofogden kan beloppet utsökas hos arbetsgivaren (7 kap. 21 § UB). Om arbetsgivaren har försatts i konkurs kan utmätningsborgenären bevaka beloppet i arbetsgivarens konkurs. Om en utmätning skett för allmänt mål är det Skatteverket som ska bevaka statens fordran i arbetsgivarens konkurs (7 § BorgL). Om utmätningen avser enskilt mål är det sökanden själv som får bevaka fordran i konkursen (se Walin, Gregow, Löfmarck, Millqvist och Persson, Utsökningsbalken, kommentaren till 7 kap. 21 §).
En arbetstagare har under vissa förutsättningar förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av sin anställning (12 § FRL). Förmånsrätten gäller även om en fordran överlåts, tas i anspråk genom utmätning eller på annat sätt övergår till annan (3 § FRL). Detta innebär att utmätningsborgenären i ett fall som det här aktuella har samma förmånsrätt som gäldenären skulle ha haft mot arbetsgivaren (NJA 1931 s 386 samt Walin & Gregow, Förmånsrättslagen, Lönegarantilagen m.m., kommentaren till 3 § FRL).
Det finns två typer av konkurser, konkurs med bevakningsförfarande och konkurs utan bevakningsförfarande. Tingsrätten beslutar om ett bevakningsförfarande efter en framställan av konkursförvaltaren. Ett bevakningsförfarande bör äga rum om fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning i konkursen (9 kap. 1 § KonkL).
I de fall fordran omfattas av 2 § IndrL eller om fordran avser ett underhållsbidrag som tillkommer Försäkringskassan är gäldenären inte längre betalningsskyldig för beloppet, trots att betalning inte kan erhållas från arbetsgivaren (7 kap. 23 § UB). I dessa fall ska beloppet omgående krediteras hos gäldenären (se Kronofogdens handbok om utmätning, 2011, s. 160).
Bedömning
Om en arbetsgivare, i enlighet med ett löneutmätningsbeslut, har innehållit medel för betalning av allmänt mål men har gått i konkurs innan pengarna redovisats till Kronofogden ska Skatteverket bevaka fordran i arbetsgivarens konkurs. Om arbetstagarens fordran på lön varit förenad med förmånsrätt ska Skatteverket bevaka fordran med motsvarande förmånsrätt i arbetsgivarens konkurs.
Bevakning av statens fordran ska ske genom en fodringsanmälan eller en bevakningsinlaga beroende på om det är en bevakningskonkurs eller inte. Eftersom en fordran i dessa fall kan vara förenad med förmånsrätt är det viktigt att fordran anmäls även om det inte ser ut att bli någon utdelning till oprioriterade borgenärer.
I de fall utmätningen har skett för fler fordringar måste Kronofogden meddela hur det belopp arbetsgivaren innehållit ska fördelas mellan fordringarna för att utmätningsborgenären ska kunna bevaka rätt belopp i konkursen.
Om gäldenären inte längre är betalningsskyldig för den del av skulden som innehållits av arbetsgivaren krediterar Kronofogden beloppet. En eventuell utdelning i arbetsgivarens konkurs ska i dessa fall inte avräknas mot gäldenärens skulder eftersom det skulle innebära att gäldenären tillgodoräknas beloppet två gånger.