Område: –
Datum: 2015-03-16
Dnr/målnr/löpnr: 161 151279-15/111
1 Sammanfattning
Om de skatter och avgifter som omfattas av en konkursansökan är lämnade för indrivning ska en inbetalning till skattekontot i första hand räknas av mot de skatter och avgifter som inte har lämnats för indrivning.
Om de skatter och avgifter som omfattas av konkursansökan inte har lämnats för indrivning ska inbetalningen anses ske mot dessa.
Sker inbetalning till det särskilda konto som Skatteverket anvisar vid en konkursansökan avräknas alltid inbetalningen mot de skulder som omfattas av konkursansökan, oavsett om skatten eller avgiften är lämnad för indrivning.
En inbetalning som sker i samband med en konkursansökan påverkar möjligheten att ansöka om företrädaransvar endast i de fall där de skatter och avgifter som omfattas av konkursansökan ännu inte har lämnats för indrivning. I dessa fall innebär en inbetalning att det inte är möjligt att ansöka om företrädaransvar för den del av fordringarna som anses bli betalda.
2 Frågeställning
Ska en inbetalning till skattekontot som sker i samband med en konkursansökan alltid anses kreditera de skulder som omfattas av konkursansökan? Vilken betydelse har en inbetalning i samband med en konkursansökan för om Skatteverket kan ansöka om företrädaransvar för de skatter och avgifter som omfattas av konkursansökan?
3 Gällande rätt m.m.
På skattekontot ska Skatteverket registrera inbetalningar (61 kap. 1 § punkten 3 skatteförfarandelagen, SFL). På skattekontot gäller som huvudregel att en inbetalning ska räknas av i första hand mot de skatter och avgifter som inte har lämnats för indrivning och i andra hand mot de skatter och avgifter som lämnats för indrivning (62 kap. 11 § SFL).
Avräkningsordningen mellan de skatter och avgifter som inte har lämnats för indrivning är följande (62 kap. 15 § första stycket SFL).
Skatter och avgifter som registrerats på skattekontot under innevarande period.
Skatter och avgifter som registrerats på tidigare perioder, men ännu ej lämnats för indrivning.
Avräkningen sker proportionellt. En delinbetalning räknas därför av med proportionerlig andel mot de skatter och avgifter som registrerats under den aktuella avstämningsperioden (62 kap. 15 § första stycket SFL). Anstånd och nedsättning av skatt eller avgift som tillgodoräknas på kontot ska endast beaktas om beloppet avser skatt eller avgift som betalats i en tidigare period.
Exempel
Den skattskyldige har totalt 200 000 kr i obetalda skatter och avgifter, varav 100 000 kr fördelat på två poster om 50 000 kr som registrerats under innevarande period. Resterande skatter och avgifter har registrerats under en tidigare period men har ännu inte lämnats för indrivning. En inbetalning om 50 000 kr som sker under innevarande period skulle då minska båda posterna om 50 000 kr med 25 000 kr vardera. De obetalda skatter och avgifter som registrerats under en tidigare period påverkas inte.
Denna likafördelningsmetod har dock några undantag (62 kap. 15 § andra stycket SFL).
Om det är fråga om en inbetalning som följer av att betalaren är betalningsansvarig för någon annans skatter eller avgifter enligt 59 kap. SFL ska inbetalningen i första hand räknas av från den egna skulden. Om betalaren begär det ska inbetalningen i stället räknas av mot den skuld som avser någon annans skatter eller avgifter (62 kap. 12 § SFL).
Är inbetalaren betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter enligt 5 kap. SFL får betalaren själv bestämma om en inbetalning ska räknas av mot den egna skulden eller från den skuld som avser någon annans skatter och avgifter (62 kap. 13 § SFL).
Om en skatt eller avgift som omfattas av ett villkor om avräkning i ett beslut om ackord sätts ned, ska det tillgodoräknade beloppet i första hand räknas av mot de skatter och avgifter som ackordet avsåg (62 kap. 14 § SFL).
Om något annat framgår av annan lag ska avräkningen ske i enlighet med den lagen. Ett sådant exempel är att en gäldenär har rätt att välja vilken skuld som betalas när gäldenären har flera skulder till samma borgenär (9 kap. 5 § handelsbalken, HB).
4 Bedömning
En inbetalning till skattekontot ska alltid i första hand räknas av från skatt och avgift som inte är lämnad för indrivning (62 kap. 11 § SFL). Från denna regel finns det inga undantag. I och med att de allra flesta konkursansökningar omfattar skatter och avgifter som har lämnats för indrivning innebär detta att en konkursansökan normalt inte kommer påverka hur avräkningen av en inbetalning till skattekontot ska hanteras.
Omfattar konkursansökan skatter och avgifter som inte har lämnats för indrivning blir saken annorlunda. Regeln i 62 kap. 15 § andra stycket SFL är ett undantag från huvudregeln enligt 62 kap. 15 § första stycket SFL. Bestämmelsen i 62 kap. 15 § andra stycket gör det möjligt att tillämpa en annan avräkningsordning för de skatter som inte har lämnats för indrivning i några specifika situationer (62 kap. 12–14 §§ SFL) eller om annat följer av annan lag.
Bestämmelsen i 9 kap. 5 § HB har i rättspraxis ansetts innebära inte bara en valmöjlighet för gäldenären att destinera en betalning utan också en skyldighet för borgenären att räkna av en betalning mot den skuld som har särskilt betungande rättsföljder för gäldenären (NJA 2013 s. 1190). Skatteverket anser att en skatt eller avgift som omfattas av en konkursansökan är förenad med en särskilt betungande rättsföljd, i och med att underlåten betalning kan leda till att gäldenären kan försättas i konkurs. Skatteverket ska därför räkna av en inbetalning mot skatt eller avgift som omfattas av konkursansökan om inte inbetalaren anger annat i samband med inbetalningen. Detta gäller dock inte om den fordran som konkursansökan avser är lämnad för indrivning.
Detta innebär även att Skatteverket är förhindrat att vid ett senare tillfälle ansöka om företrädaransvar för de fordringar som ansetts bli betalda av inbetalningen.
I samband med att Skatteverket ansöker om konkurs så anvisar Skatteverket att betalning av konkursfordran ska ske till ett särskilt konto som inte utgör en del av skattekontot. Detta konto regleras inte med stöd av avräkningsreglerna i 62 kap. SFL och en betalning till detta konto räknas alltid av från de skatter och avgifter som omfattas av konkursansökan.