2012-06-20 Allmänna undervisningsverk – avgränsning med anledning av nya skollagen

Inkomstskattelagen

Av 7 kap. 16 § IL framgår att allmänna undervisningsverk bara är skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Av lagtexten framgår inte närmare vad som avses med ett allmänt undervisningsverk.

Regleringen av de gamla anstaltsformerna, där de allmänna undervisningsverken ingår, går tillbaka på en mycket gammal lagstiftning. Stiftelse- och förenings-skattekommittén skriver om dessa i SOU 2009:65 s. 245;

”Mycket tidigt intog sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningarna en skatterättslig särställning. 1936 års skattekommitté konstaterade att det rör sig om privata inrättningar som har ett sådant ändamål som omfattar viktiga samhällsfunktioner vilka stat och kommun lika gärna kunnat ta om hand. Institutionerna skulle kunna betecknas som anstalter och något vinstsyfte fick inte finnas (SOU 1939:47 s. 49 samt prop. 1942:134 s. 20). Vidare tar kommittén i betänkandet upp förutsättningarna för skattebefrielse och anför följande (SOU 1939:47 s.54 f .):

Den verksamhet, som utövas av akademier, allmänna undervisningsverk samt sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar, torde utan gensägelse få anses vara av en högt kvalificerade art, att en särställning för dem i beskattningshänseende är befogad. Enligt kommitténs förslag utgöra dessa inrättningar en kärna, omkring vilken skattefriheten i övrigt uppbyggts.”

Högsta Förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2004 ref. 77 gjort en avgränsning av vad som kan anses hänförligt till sådan undervisning och utbildning som kan omfattas av begreppet allmänt undervisningsverk.

” Som skolverksamhet får anses vad som motsvarar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, vilket enligt 1 kap. 1 § andra stycket skollagen vid den aktuella tiden omfattade grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Det förhållandet att förskola och skolbarnsomsorg numera (SFS 1997:1212, som trätt i kraft den 1 januari 1998) regleras i denna lag har inte medfört annan utvidgning av vad som ingår i det offentliga skolväsendet än att förskoleklassen förts dit.”

När det gäller omfattningen av den bedrivna verksamheten, dvs. utrymmet för annan verksamhet än den som avser undervisning och utbildning, har Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 1997 ref.64 funnit att denna verksamhet endast i ringa omfattning får avse annan verksamhet.

Skollagen

Enligt den skollag som gäller från den 1 augusti 2011 omfattar skolväsendet, förutom i äldre lag angivna skolformer, även förskolan. I lagen anges också att fritidshem som kompletterar utbildningen innefattas (1 kap. 1 § NSL).

Den nya skollagen innehåller gemensamma definitioner och allmänna principer för de olika skolformerna samt för fritidshemsverksamheten i det första kapitlet. Här framgår vad som avses med begreppen utbildning respektive undervisning. Exempelvis framgår att barn i förskola inte betraktas som elev i skollagen (1 kap. 3§ NSL).

I propositionen har regeringen uttalat att begreppet utbildning är en övergripande term, dvs. ett vidare begrepp än undervisning. För förskolans del sägs det; ”I förskolan har utbildningsbegreppet ett brett pedagogiskt perspektiv där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”. Om begreppet undervisning, som enligt nya skollagen förekommer även i förskolan och fritidshem, sägs i förarbetena att begreppet i detta sammanhang får ges en vidsträckt innebörd (prop. 2009/10:165 s.217 f .). Att förskola och fritidshem omfattas av begreppet undervisning ska inte förändra verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.

Skollagen anger när det gäller förskolan att den ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Man ska också förbereda barnet för fortsatt utbildning (8 kap. 2 § NSL). Barn från ett års ålder ska erbjudas plats i förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, om barnet har ett eget behov eller på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5-7 §§ NSL).

Ett fritidshem ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola m.fl. skolformer och ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (14 kap. 2 § NSL). Även för fritidshemmet gäller att plats ska erbjudas i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete, studier, barnets eget behov eller på grund av familjens situation i övrigt (14 kap. 4-6 §§ NSL).

Att rätten till grundläggande utbildning i allmän skola är avgiftsfri har sin grund i 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen och omfattar alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten. Detta framgår också av nya skollagen, där det anges att såväl grundskola och motsvarande utbildningar ska vara avgiftsfri. Samma gäller för förskoleklass (7 kap. 3 § och 9 kap. 8 §) . När det gäller förskolan och fritidshem får avgifter tas ut för den verksamhet som bedrivs där (8 kap. 16 § och 14 kap. 12 § NSL).