2009-11-27 Allmänt avdrag för konstnärer

Område: Inkomstskatt – Näring

Datum: 2009-11-27

Dnr/målnr/löpnr: 131 805757-09/111

1 Sammanfattning

Med inte obetydliga intäkter av verksamheten avses genomsnittliga intäkter under vart och ett av de fyra senaste beskattningsåren som uppgår till ett halvt inkomstbasbelopp. Hur intäkterna fördelar sig under denna period saknar således betydelse. Det inkomstbasbelopp som avses är inkomstbasbeloppet för respektive beskattningsår.

Med inte obetydliga intäkter avses, om näringsverksamheten bedrivits under kortare tid än fyra beskattningsår, intäkter under perioden på sammanlagt två inkomstbasbelopp för beskattningsåret.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit vad som menas med att man har haft ”inte obetydliga intäkter” av verksamheten, vilket är ett krav för att konstnärer m.fl. ska kunna erhålla allmänt avdrag enligt 62 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 62 kap. 3 § IL får allmänt avdrag göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Vissa begränsningar finns.

Enligt 62 kap. 4 § IL får allmänt avdrag för underskott göras för näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott. Avdrag får göras bara om man under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas.

Med uteslutande eller så gott som uteslutande avses 90–95 procent upp till 100 procent (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504).

Med inkomstbasbelopp avses detsamma som i 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Regeringen fastställer för varje år detta inkomstbasbelopp.

4 Skatteverkets bedömning

I Kammarrättens i Göteborg domar 2006-06-12, mål nr 4564-04 och 4565-04, ansågs sammanräknade intäkter något överstigande ett halvt basbelopp under de aktuella åren inte nå upp till gränsen för att vara ”inte obetydliga intäkter”.

I Kammarrättens i Stockholm dom 2005-08-24, mål nr 3302-03, ansågs en genomsnittlig årlig intäkt i verksamheten under fyraårsperioden som översteg ett halvt basbelopp uppfylla kravet på ”inte obetydliga intäkter”.

Dåvarande Riksskatteverket har tidigare i handledningar som sin uppfattning angivit att gränsen för rätt till allmänt avdrag skulle gå vid intäkter som uppgår till minst ett halvt basbelopp. Skrivningen har uppfattats på olika sätt, antingen som en gräns för hela fyraårsperioden eller för varje år.

I angivna kammarrättsdomar har ett halvt basbelopp i genomsnitt per år under fyraårsperioden bedömts vara tillräckligt, medan sammanlagt ett halvt basbelopp inte nått upp till gränsen. Skatteverket ansluter sig till dessa bedömningar.

Skatteverket anser att med inte obetydliga intäkter av verksamheten bör avses genomsnittliga intäkter under vart och ett av de fyra senaste beskattningsåren som uppgår till ett halvt inkomstbasbelopp. Hur intäkterna fördelar sig under denna period saknar således betydelse. Det inkomstbasbelopp som avses är inkomstbasbeloppet för respektive beskattningsår.

Reglerna i 62 kap. 3 § IL, som dock gäller endast de fem första beskattningsåren, är typiskt sett förmånligare än reglerna i 62 kap. 4 § IL. I vissa fall tillämpas reglerna i 62 kap. 4 § IL även de första verksamhetsåren på grund av avdragsbegränsningarna i 62 kap. 3 § IL.

Skatteverket anser att med inte obetydliga intäkter avses, om näringsverksamheten bedrivits under kortare tid än fyra beskattningsår, intäkter under perioden på sammanlagt två inkomstbasbelopp för beskattningsåret.

Skatteverkets ställningstagande kan illustreras med följande exempel.