Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning
Datum: 2009-09-25
Dnr/målnr/löpnr: 131 728586-09/111
2021-12-06
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2021-12-01, dnr. 8-1336515.
2019-06-28
Från och med den 1 juli 2019 medges skattereduktion för gåva (SFS 2019:454). Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning (67 kap. 2 § inkomstskattelagen).
2019-06-28
Från och med den 1 april 2019 medges inte längre skattereduktion för fackföreningsavgift (SFS 2019:128).
2018-11-12
Från och med den 1 juli 2018 (SFS 2018:626) gäller enligt 67 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL, att skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, underskott av kapital, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning. Jobbskatteavdrag och skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning ska bara minska den kommunala inkomstskatten.
Bestämmelserna om skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes i 67 kap. 9 a-d §§ IL den 1 januari 2018 (SFS 2017:1212). I samband med införandet av denna skattereduktion ändrades även lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL (SFS 2017:1203). Enligt den nya lydelsen av 2 kap. 10 § andra stycket AvrL ska jobbskatteavdrag och skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. Vid proportionering av skattereduktioner hanteras därför skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning på samma sätt som jobbskatteavdraget.
1 Sammanfattning
När spärrbeloppet ska beräknas vid avräkning av utländsk skatt ska skattereduktionerna fördelas på följande sätt. Först ska skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) minska den kommunala inkomstskatten. Sedan proportioneras övriga skattereduktioner enligt 67 kap. inkomstskattelagen mot den kommunala inkomstskatt som därefter återstår, statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.
2 Bakgrund och frågeställning
När spärrbeloppet ska beräknas vid avräkning av utländsk skatt ska skattereduktion för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital och hushållsarbete fördelas på kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt kommunal fastighetsavgift. Enligt de nya reglerna som trädde i kraft 1 januari 2009 ska jobbskatteavdraget dock bara minska den kommunala inkomstskatten. Hur ska fördelningen ske? Finns någon särskild turordning?
3 Gällande rätt m.m.
Bestämmelser om skattereduktion finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Enligt 67 kap. 2 § IL ska skattereduktion göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital och hushållsarbete i nu nämnd ordning. Skattereduktion räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Jobbskatteavdraget räknas dock bara av mot kommunal inkomstskatt.
Vid avräkning av utländsk skatt ska ett s.k. spärrbelopp beräknas. Vid spärrbeloppsberäkningen ska beaktas om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. IL. Enligt 2 kap. 10 § andra stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt anses skattereduktion ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5-9 §§ IL (jobbskatteavdrag) ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
4 Skatteverkets bedömning
Spärrbeloppet syftar till att räkna fram hur mycket svensk skatt som tas ut på den utländska inkomsten. Om spärrbeloppet understiger den utländska skatten medges avräkning högst med ett belopp som motsvarar spärrbeloppet.
Skattereduktioner enligt IL minskar den svenska skatt som ska betalas. Det är därför viktigt att vid spärrbeloppsberäkningen fördela ut skattereduktionerna på de olika svenska skatterna så att dessa skatter minskas. Beaktas inte skattereduktionerna kommer de skatter som ingår i spärrbeloppsberäkningen att uppgå till för höga belopp. Detta kan medföra att avräkning medges med så stort belopp att skattereduktionerna inte kan utnyttjas. Beaktas skattereduktionerna vid spärrbeloppsberäkningen kommer dessa däremot att utnyttjas fullt ut och den utländska skatt som inte kan avräknas det aktuella året kan avräknas under något av de kommande fem åren (carry forward). Om skattereduktionerna inte utnyttjas fullt ut därför att avräkning medges med för högt belopp bortfaller möjligheten till carry forward och det sammanlagda skatteuttaget kan bli för högt.
Vid spärrbeloppsberäkningen ska jobbskatteavdraget minska den kommunala inkomstskatten medan övriga skattereduktioner fördelas på samtliga angivna skatter. Om beräkningen görs på den totala kommunalskatten innan jobbskatteavdraget dragits av kan kommunalskatten i vissa fall bli negativ när samtliga skattereduktioner fördelats ut. Övriga skatter kommer då också att uppgå till för höga belopp.
Skatteverket anser inte att fördelningen ska göras på ett sådant sätt så att man räknar fram en negativ kommunalskatt. Skatteverket anser i stället att beräkningen ska gå till på följande sätt.
Först dras jobbskatteavdraget bort från den kommunala inkomstskatten. Sedan proportioneras övriga skattereduktioner mot den kommunala inkomstskatt som därefter återstår, statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Då uppkommer inte möjligheten att räkna fram en negativ kommunalskatt.