2009-09-08 Ska utgivet Marie Curie-stipendium tas upp till beskattning enligt 11 kap. 46 § IL

Område: Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Tjänst

Datum: 2009-09-08

Dnr/målnr/löpnr: 131 701853-09/111

2022-05-04

Sjunde ramprogrammet ersattes av programmet Horisont 2020 (2014–2020) och nu gällande program kallas Horisont Europa (2021–2027). Enligt Skatteverket är samtliga forskningsstipendier som ges ut från Horisont 2020 och Horisont Europa genom Marie Sklodrowska Curie Actions (MSCA) sådana som omfattas av regeln i 11 kap. 46 § IL.

1 Sammanfattning

Skatteverket anser numera att det enbart är de forskarstipendier som benämns Marie Curie-stipendier som omfattas av 11 kap. 46 § IL och därmed är skattepliktiga. Skatteverket anser således inte längre att skatteplikt gäller för de stipendier som betecknades som RTN-stipendier och betalades ut med anledning av femte ramprogrammet. RTN-stipendierna har i sjätte och sjunde ramprogrammen införlivats i Marie Curie-stipendierna.

2 Bakgrund och frågeställning

Skatteverket har i ett ställningstagande den 28 april 2006, jfr skrivelse med dnr 131 266360-06/111, behandlat de skattemässiga frågeställningarna rörande stipendier inom aktiviteter kopplade till Marie Curie Training Site och till Research Training Network (RTN). Skatteverket gjorde sammanfattningsvis bedömningen att stipendierna var skattepliktiga.

Kammarrätten i Stockholm har dock i dom den 29 juni 2009 i mål nr 1495-09 delat den bedömning som länsrätten gjort, vilket inneburit att RTN-stipendierna inte ansetts skattepliktiga. Några arbetsgivaravgifter har därmed inte påförts den svenske utbetalaren. Länsrätten har bl.a. uttalat att utformningen av 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som behandlar beskattning av forskarstipendium, inte kan uppfattas som annat än en avgränsning till Marie Curie-stipendier. RTN-stipendierna betalades ut inom ramen för EU:s femte ramprogram (1998-2002). Länsrätten har i sina domskäl även hänvisat till Rådets beslut av den 22 december 1998 nr 182/1999/EG och Rådets beslut av den 25 januari 1999 nr 1991/173/EG. Länsrättens slutsats med anledning av dessa beslut var att Marie Curie-stipendier och RTN-stipendier är olika insatser.

Skatteverket överklagar inte Kammarrättens dom.

Eventuell skatte- och avgiftsplikt avseende stipendierna som var kopplade till Marie Curie Training Site var inte uppe till prövning.

Fråga har ställts om Skatteverkets inställning efter domen som meddelats av Kammarrätten i Stockholm i mål nr 1495-09.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Lagstiftning

Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning och inte utbetalas periodiskt.

Enligt 11 kap. 46 § IL ska forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen tas upp till beskattning.

3.2 Förarbeten

Av prop. 1996/97:173 s.47 f . framgår att regeringen föreslår följande.

”Forskarstipendium som utges av Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-stipendium) skall, till skillnad från vad som normalt gäller för stipendium, inte undantas från beskattning. Stipendiet skall tas upp som intäkt av tjänst. Beloppet skall ingå i underlaget för uttag av socialavgifter och görs pensionsgrundande för mottagaren.”

Av skälen för regeringens förslag framgår följande, jfr s.48 f .

”Enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) skall stipendium för mottagarens utbildning inte tas upp som intäkt. Inte heller skall stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning, tas upp som intäkt. Om stipendium utgår under längre tid än två år har det i praxis ansetts vara periodiskt och därmed skattepliktigt.

Inom Europeiska gemenskaperna finns flera olika program för utbildning och forskning. Bl.a. finns det forskarstipendier, också kallade Marie Curie-stipendier, vars huvudmål är att ge unga forskare, helst med doktorsexamen, möjlighet att genomföra ett forskningsprojekt i ett annat gemenskapsland. Forskarstipendiaterna får netto- och bruttobelopp i stipendium enligt gällande tillfälliga system. Systemet är utformat så att stipendiaterna skall ha samma levnadsvillkor som inhemska forskare på samma nivå. Beroende på den nationella lagstiftningen i värdlandet och forskarens nivå kan gemenskapsstipendiaten placeras in i en av kategorierna studenter, arbetstagare eller egenföretagare.”

”Sverige är ett av få länder som inte behandlar forskarstipendiaterna som arbetstagare och som inte beskattar stipendierna.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har framfört att dessa forskarstipendier bör beskattas i Sverige. Dels för att få en likartad behandling av stipendierna i Sverige som i de flesta andra EU-länder, dels för att stipendierna skall behandlas lika även om de utgår under längre tid än två år.

Regeringen anser att det finns skäl att ändra de svenska reglerna så att stipendierna, i likhet med vad som sker i en stor majoritet av de övriga länderna, beskattas i Sverige. För den enskilde stipendiaten innebär det ingen nackdel, eftersom stipendierna beräknas som nettobelopp.

Stipendierna bör vidare räknas som pensionsgrundande inkomst och sociala avgifter bör betalas på beloppen.”

3.3 EU:s ramprogram till stöd för utbildning och forskning, främst Marie Curie-stipendier

Gemenskapens stöd till forskning och teknisk utveckling har sedan 1984 genomförts i form av ramprogram som sträckt sig över angivna tidsperioder. För närvarande genomförs sjunde ramprogrammet (2007-2013). Respektive ramprogram antas separat.

Syftet med Marie Curie-stipendier är bl.a. att stödja utbildning genom forskning och forskarrörlighet. Deltagare är bl.a. stipendiater och deras värdinstitutioner. Stipendierna är främst avsedda för disputerade forskare men även för forskare med grundexamen från universitet och forskare med lång erfarenhet.

Stipendieformerna är bl.a. indelade i stipendier för enskilda (Individual Fellowships) och värdstipendier (Host Fellowships). I de förstnämnda ansöker forskaren själv medan värdinstitutionerna ansöker i de senare fallen. Utbetalningen kan komma direkt från gemenskapen eller gå via värdinstitution, exempelvis ett svenskt universitet.

3.3.1 Femte ramprogrammet

I Europarlamentets och Rådets beslut 1998 nr 182/1999/EG om femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002) kan bl.a. utläsas att insatsen ska omfatta följande, jfr bilaga 2 till beslutet, punkt 2 aförsta och andra strecksatsen.

”– bildande av nätverk för forskningsutbildning för högkvalitativa projekt, däribland på nya forskningsområden, inom ämnen som forskarna fritt väljer. Tonvikten skall ligga på utbildning och utveckling av unga forskare före och efter avlagd doktorsexamen,

– införandet av ett enhetligt system för Marie Curie stipendier, med tonvikt på individuella stipendier för unga högkvalificerade forskare med nödvändig forskningserfarenhet, för ämnen som valts av forskarna själva”.

I Rådets beslut av den 25 januari 1999/173/EG om att antaga ett särskild program för forskning och demonstration om förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen (1998-2002) framgår av bilaga 2 att åtgärderna i programmet kommer att genomföras på två sätt, nämligen genom ”nätverk för forskarutbilding” och genom ett samordnat system för Marie Curie-stipendier.

3.3.2 Sjätte ramprogrammet

Europaparlamentets och Rådets beslut av den 27 juni 2002 nr 1513/2002/EG om det sjätte ramprogram för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002-2006).

Av bl.a. bilaga 3 framgår att bildande av nätverk omfattas av insatserna.

3.3.3 Sjunde ramprogrammet

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

Av bl.a. bilaga I och III framgår att nätverksbyggande ingår i de verksamheter som ska bedrivas.