2009-03-05 Underlag för schablonintäkt då investeringsfond är part i vissa options-, termins- eller blankningstransaktioner

Område: Inkomstskatt – Näring

Datum: 2009-03-05

Dnr/målnr/löpnr: 131 218848-09/111

1 Sammanfattning

Vid beräkning av underlaget för schablonintäkt i investeringsfond ska hänsyn tas till såväl negativa som positiva värden i options- och terminskontrakt med aktier och aktieindex som underliggande tillgång. Skuld avseende blankad (inlånad) aktie ska inte ingå i underlaget. Blankad (inlånad) aktie samt fordran på utlånad aktie ska däremot ingå i underlaget.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om hur underlaget för schablonintäkt ska påverkas om en investeringsfond är part i en options- eller terminstransaktion med aktier eller aktieindex som underliggande tillgång alternativt är part i en blankningstransaktion med aktier.

3 Gällande rätt m.m.

För investeringsfonder och investmentföretag gäller enligt 39 kap. 14 § IL utöver vad som följer i övrigt i IL vissa särskilda regler.

Enligt 39 kap. 14 § första stycket 1 IL ska kapitalvinster på delägarrätter inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter inte dras av.

Enligt 39 kap. 14 § första stycket 2 IL ska ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång tas upp.

Enligt 39 kap. 14 § första stycket 3 IL ska utdelning som investeringsfonden lämnar dras av.

I 48 kap. 2 §1 st . IL anges vad som avses med delägarrätt. Med delägarrätt avses aktie, rätt på grund av teckning av aktie, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i investeringsfond, andel i ekonomisk förening samt annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.

Enligt 48 kap. 2 §2 st . IL ska bestämmelserna om delägarrätter även tillämpas på vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis i svenska kronor, konvertibel i svenska kronor, inlösen och säljrätt som avser aktier, terminer och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.

I 44 kap. 9 § IL anges att som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning.

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Optioner och terminer avseende aktier eller aktieindex

Enligt 39 kap. 14 § första stycket 1 IL gäller för investeringsfonder (och investmentföretag) att kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter inte ska tas upp eller dras av. Av 48 kap. 2 § andra stycket IL framgår bl.a. att bestämmelserna om delägarrätter även ska tillämpas på option och termin vars underliggande tillgångar består av aktier eller aktieindex. Eftersom en sådan termin eller option ska behandlas på samma sätt som gäller för delägarrätter ska en kapitalvinst eller kapitalförlust till följd av sådana avtal inte beskattas hos en investeringsfond (eller investmentföretag).

Enligt 39 kap. 14 § första stycket 2 IL ska en schablonintäkt om 1,5 % av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång tas upp. En konsekvens av att vissa terminer och optioner ska behandlas som delägarrätter och därmed undantas från kapitalvinstbeskattning bör vara att värdet på dessa ingår i underlaget för beräkning av schablonintäkt. Här kan noteras att det för ett investmentföretag särskilt anges att optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgång består i egna aktier uttryckligen undantagits (39 kap. 14 § 2 IL) från att ingå i underlaget. Utgångspunkten bör därför vara att derivat avseende aktier ska ingå i underlaget om inget annat stadgas.

Beroende på värdeutvecklingen på underliggande aktie eller aktieindex kan en termin utgöra en tillgång eller förpliktelse. För en köpare av en option begränsas förlustrisken till den premie som erlagts för optionen. För utfärdaren enligt ett optionsavtal är situationen däremot det omvända, dvs. beroende på värdeutvecklingen på underliggande egendom kan ett negativt värde uppkomma p.g.a. förpliktelsen att köpa eller sälja underliggande egendom. Fråga blir då närmast om underlaget ska påverkas då värdet på ett termins- eller optionsavtal är negativt till följd av värdeutveckling på underliggande tillgång eller index.

Sedan 1990 års skattereform är investeringsfonder (tidigare värdepappersfonder) skattebefriade för såväl kapitalvinster som kapitalförluster på delägarrätter och delägarrättsrelaterade instrument. I förarbetena (prop. 1989/90:110, del 1, s. 564 ff.) har detta motiverats med att investeringsfonderna kan ses som en form av mellanhandsägare och att skattebelastningen inte ska bli större än vid direkt ägande. Det innebär att fonderna kan göra omplaceringar av delägarrätter utan skattebelastning. För att det inte skulle bli förmånligare med ett indirekt ägande än ett direkt ägande, genom den s.k. sparbösseeffekt som därför kan sägas uppkomma, infördes en schablonbeskattning baserad på värdet av delägarrätter vid beskattningsårets ingång. En skatt på 0,5 procent av aktiernas marknadsvärdet ansågs mildra denna effekt. För att underlätta beräkningen av skattepliktig inkomst utformades skatten som en schablonintäkt på 1.5 % eftersom den dåvarande skattesatsen var 30 %. Som en följd av att skatten på schablonintäkten kunde elimineras genom utdelningsavdrag anförde departementschefen följande (prop. 1989/90:110, del 1, s. 565): ”Detta medför emellertid att avkastningen för den slutlige ägaren reduceras genom att en del av reavinsterna på de indirekt ägda aktierna blir föremål för omedelbar utdelningsbeskattning hos honom. Om reavinster svarande mot 1,5 % av aktievärdet delas ut ”flyttas” förmögenhetsbeskattningen på 0,5 % till den slutlige ägaren genom att utdelningar beskattas med 30 %. Härigenom uppnås neutralitet med direktägande.”

Enligt verkets uppfattning bör lagstiftningen tolkas som att värden på options- och terminsavtal som ska behandlas som delägarrätter ska ingå i underlaget för schablonintäkt. I detta bör ligga att hänsyn inte bara tas till värden som innebär latenta kapitalvinster utan även värden som innebär latenta kapitalförluster, dvs. minskade värden. Sådana värden kan vara negativa till följd av förpliktelser enligt options- och terminsavtal. Som en konsekvens av detta bör enligt verkets uppfattning hänsyn även tas till negativa värden (förpliktelser) vid beräkning av underlaget i den mån förpliktelsen p.g.a. termins- eller optionsavtal ska behandlas som delägarrätt vid kapitalvinstbeskattningen.

4.2 Blankning avseende aktier

4.2.1 Inlånade aktier vid blankning

Den skattemässiga innebörden av en blankningsaffär är att inlånad delägarrätt avyttras och att kapitalvinstbeskattning ska ske (44 kap. 29 § IL).

Eftersom blankningen avser en delägarrätt kommer någon kapitalvinstbeskattning inte att ske hos fonden. Inlånade aktier ska enligt verkets uppfattning därför ingå i underlaget för schablonintäkt i den mån de innehafts vid beskattningsårets ingång.

4.2.2 Skuld avseende inlånade aktier vid blankning

Det är svårt att kategorisera en skuld avseende blankade aktier som en delägarrätt eller ett sådant instrument som enligt 48 kap. 2 §2 st . IL ska behandlas som en delägarrätt. Detta talar för att aktieskulden inte ska ingå i underlaget.

Kännetecknande för en sådan skuld är dessutom att värdeförändringar på skulden (förpliktelsen) i sig inte är föremål för kapitalvinstbeskattning. Inte heller ingår värdeförändringar på skulden som en komponent i kapitalvinstbeskattningen av en blankningstransaktion. Detta får anses utgöra en konsekvens av att en utlåning av aktier för blankning inte ses som en avyttring av aktierna. Skattemässigt uppkommer därför inte heller en skuld eller förpliktelse som kan sägas ha betydelse för kapitalvinstbeskattningen av delägarrätter. Även detta talar enligt verkets uppfattning för att aktieskulden inte ska ingå i underlaget.

Verket anser däremot att de kostnader i form av utlåningspremie etc. som blankaren kan ha för en sådan skuld ska dras av som en löpande kostnad vid inkomstbeskattningen och därför minska beskattningsunderlaget för fonden.

På så sätt kan blankaren (fonden) i skattehänseende sägas bli kompenserad på samma sätt som gäller för räntekostnader på en vanlig räntebärande skuld. Detta oavsett om blankningsskulden finns eller inte finns vid beskattningsårets ingång. Sammanfattningsvis anser verket att en skuld avseende blankade aktier inte ska ingå i underlaget för schablonintäkt.

4.2.3 Fordran avseende utlånade aktier vid blankning

För utlånarens del gäller vid kapitalvinstbeskattningen (44 kap. 9 § IL) att aktierna inte anses avyttrade. Enligt verkets uppfattning motiverar detta att utlånade aktier enligt ett blankningsavtal ska ingå i underlaget. Dessutom bör den fordran som fonden har att återfå de utlånade aktierna kunna rymmas inom definition av delägarrätt eller annan tillgång som ska behandlas som delägarrätt (48 kap. 2 §2 st . IL). Sammanfattningsvis anser verket därför att värdet på utlånade aktier för blankning ska ingå i underlaget.

Skatteverkets tillämpningsinformation

Tillämpningsinformation för Skatteverket: Styrsignal 2009-03-05 om ” Underlag för schablonintäkt då investeringsfond är part i vissa options-, termins- eller blankningstransaktioner” under punkt 4.2.2

Vid kontroll bör Skatteverkets åtgärder, som föranleds av punkt 4.2.2 i nämnda styrsignal, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket avseende skuld vid blankning ska därför tillämpas först från och med 2010 års taxering. Övriga delar av styrsignalen ska tillämpas även för tidigare taxeringsår.