Område: Inkomstskatt – Kapital
Datum: 2008-07-10
Dnr/målnr/löpnr: 131 295054-08/111
1 Sammanfattning
Kommunal fastighetsavgift utgör för närvarande 6 000 kr för varje småhus med tillhörande tomtmark dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Om en taxeringsenhet består av flera uppförda småhus ska jämförelsen ske för varje småhus med tillhörande tomtmark. Beloppet 6 000 kr jämförs således med ett belopp motsvarande 0,75 procent av småhusets byggnadsvärde och tomtmarksvärde.
Om tomtmarken är gemensam för flera småhus och inget av dem har nedsatt fastighetsavgift på grund av nyproduktion, ska hela tomtmarksvärdet hänföras till det småhus som har det högsta byggnadsvärdet. Motsvarande ska gälla om tomtmarken är gemensam för flera småhus som på grund av nyproduktion har halverad avgift.
2 Bakgrund och frågeställning
Från och med den 1 januari 2008 ska kommunal fastighetsavgift betalas för bostäder. För varje värderingsenhet uppfört småhus med tillhörande värderingsenhet tomtmark på småhusenhet eller lantbruksenhet är avgiften 6 000 kr för år 2008. Avgiften får dock högst uppgå till 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter.
Från år 2009 sker en årlig justering av avgiften 6 000 kr med hänsyn till förändringen i inkomstbasbeloppet, 3 § lag om kommunal fastighetsavgift (FAvL).
Första frågan gäller vad som är underlag för begränsningen till 0,75 procent när det inom samma taxeringsenhet finns flera småhus med tillhörande tomtmark. Avser hänvisningen till ”taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter” hela småhusenhetens taxeringsvärde, eller endast den del av taxeringsvärdet som avser varje småhus med tillhörande tomtmark? Samma frågeställning uppkommer för lantbruksenheter eftersom bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet inkluderar värdet av samtliga småhus med tillhörande tomtmark.
Den andra frågan som uppkommer är besläktad med föregående fråga och gäller hur värdet av tomtmarken ska behandlas i de fall det på samma tomtmark finns flera uppförda småhus. Ska markvärdet fördelas mellan de olika småhusen eller i sin helhet hänföras till ett av dem?
Motsvarande frågeställning uppkommer också om tomtmarken är gemensam för flera småhus som på grund av nyproduktion har halverad fastighetsavgift.
3 Gällande rätt m.m.
Den 1 januari 2008 avskaffades fastighetsskatten på uppförda bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift enligt FAvL.
För sådan del av småhusenhet som avser värderingsenhet för uppfört småhus samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet, är avgiften 6 000 kr per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter, 3 § a) FAvL.
En bestämmelse av motsvarande innebörd finns även för småhus på lantbruksenhet, 3 § b) FAvL
För vissa situationer finns särskilda bestämmelser var gemensam tomtmark ska hänföras.
Den ena situationen är när det på en och samma värderingsenhet tomtmark finns värderingsenheter för både uppförda småhus och småhus som är under uppförande, 5 § FAvL. Bestämmelsen innebär att tomtmarken ska hänföras till det eller de småhus som är uppförda.
Den andra situationen är när det på samma värderingsenhet tomtmark finns flera värderingsenheter småhus varav något, eller några, eller samtliga, har någon grad av minskad avgift p.g.a. nyproduktion, 6 § andra stycket FAvL. Bestämmelsen innebär att tomtmarken ska hänföras till det småhus som inte har någon minskad avgift. Om samtliga småhus har minskning på grund av nyproduktion ska tomtmarken hänföras till det eller de småhus som har lägst grad av minskning.
Varken 5 eller 6 §§ FAvL anger dock hur tomtmarken ska behandlas om det finns flera småhus i samma kategori på en gemensam tomtmark.
4 Skatteverkets bedömning
Taxeringsenheten har flera småhus med tillhörande tomtmark
Frågan gäller vad som utgör underlag för begränsningen till 0,75 procent när det på samma småhusenhet eller lantbruksenhet finns flera småhus med tillhörande tomtmark. Alternativen är följande;
Jämförelse och eventuell begränsning sker för varje värderingsenhet uppfört småhus med tillhörande tomtmark. Beloppet 6 000 kr jämförs således med ett belopp motsvarande 0,75 procent av småhusets byggnadsvärde och tomtmarksvärde.
Jämförelse och eventuell begränsning sker utifrån taxeringsvärdet för taxeringsenhetens samtliga uppförda småhus med tillhörande tomtmark. Det innebär att 6 000 kr x antalet småhus jämförs med ett belopp motsvarande 0,75 procent av taxeringsvärdet för taxeringsenhetens samtliga småhus med tillhörande tomtmark.
Följande exempel visar skillnaderna mellan de båda alternativen.
På en småhusenhet med ett totalt taxeringsvärde på 2,0 mnkr finns två värderingsenheter småhus med tillhörande tomtmarker. Taxeringsvärdet är fördelat på småhus A med 1,5 mnkr och småhus B med 500 000 kr.
Alternativ 1 innebär att för småhus A betalas fastighetsavgift med 6 000 kr och för småhus B betalas 3 750 kr (500 000 x 0,75%), dvs. sammanlagt 9 750 kr.
Alternativ 2 innebär att för varje småhus betalas 6 000 kr dock högst sammanlagt 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet på 2,0 mnkr. Fastighetsavgiften blir 12 000 kr eftersom begränsningsregeln (0,75 % av 2,0 miljoner = 15 000) inte leder till en lägre avgift.
Bestämmelsen i 3 § a) FAvL anger att för sådan del av småhusenhet som är värderingsenhet för uppfört småhus samt tillhörande värderingsenhet för tomtmark är avgiften 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter. När bestämmelsen för begränsningen till 0,75 procent i sista meningen hänvisar tillbaka till taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter bör detta tolkas som att därmed avses de i inledningen av bestämmelsen angivna värderingsenheterna för respektive småhus med tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet.
Bestämmelsen i 3 § b) FAvL anger att för värderingsenhet för uppfört småhus på lantbruk samt värderingsenhet för tillhörande tomt är avgiften 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet. När det i sista meningen anges att avgiften begränsas till 0,75 procent av bostadsbyggnads- och tomtvärdet, bör detta tolkas på samma sätt som vad som i föregående stycke anges för småhus på småhusenhet. Underlaget för jämförelse och eventuell begränsning är den del av taxeringsvärdet som avser respektive småhus med tillhörande tomt.
Skatteverket anser således att bestämmelserna i 3 § a) och b) ska tolkas som så att begränsningen av avgiften till 0,75 procent sker för varje småhus med tillhörande tomtmark. Bestämmelserna ska således tillämpas enligt vad som framgår av alternativ 1.
Taxeringsenheten har flera småhus med gemensam tomtmark
Nästa fråga gäller hur värdet av tomtmarken ska behandlas vid beräkning av kommunal fastighetsavgift när det på samma värderingsenhet tomtmark finns flera värderingsenheter för uppförda småhus. Motsvarande frågeställning uppkommer också när värdet av tomtmarken hänförts till flera småhus som på grund av nyproduktion har samma grad av minskning av avgiften.
Systematiken i 5–6 §§ FAvL anger en inriktning från lagstiftaren att inom samma taxeringsenhet undvika en uppdelning av tomtmarksvärdet eftersom tomtvärdet i första hand i sin helhet hänförs till en viss kategori småhus.
Med hänsyn härtill anser Skatteverket följande.
När det finns flera värderingsenheter småhus på samma värderingsenhet tomtmark ska tomtvärdet vid tillämpningen av 3 § och 5–6 §§ FAvL hänföras till det uppförda småhus som har det högsta byggnadsvärdet.
Samma princip ska gälla om samtliga uppförda småhus har halverad avgift på grund av nyproduktion. Tomtmarken ska vid tillämpningen av 6 § andra stycket FAvL hänföras till det småhus som har det högsta byggnadsvärdet.