Ämnesområde: Punktskatt

Datum: 2007-12-18

Diarienummer: 131 767800-07/111

2024-02-15

Detta ställningstagande gäller för förhållanden som avser tid före den 13 februari 2023 då lagen (1994:1564) om tobaksskatt ersattes av lagen (2022:156) om alkoholskatt.

Från och med den 13 februari 2023 gäller ställningstagandet ”Användande av alkoholvaror enligt 10 kap. 1 § lagen om alkoholskatt när annat företag anlitas för arbete vid framställning m.m., 2024-01-30, dnr: 8-2732769. Den rättliga bedömningen är fortsatt densamma.

1 Sammanfattning

I de fall ett företag anlitar ett annat företag för att utföra visst arbete vid framställning av sådana produkter som anges i 7 § första stycket 2–6 lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS) (jfr. 32 § första stycket 7 a LAS) anser Skatteverket att alkoholvarorna används av det anlitande företaget i den mening som avses i 31 e § LAS. Om övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda får det anlitande företaget godkännas som skattebefriad förbrukare.

Motsvarande gäller när varorna används i en tillverkningsprocess och slutprodukten inte innehåller alkohol (jfr. 32 § första stycket 7 b LAS) och när varorna används för vetenskapligt ändamål (jfr. 32 § första stycket 7 c LAS).

2 Bakgrund och frågeställning

Företag A har tillstånd från Läkemedelsverket att köpa in alkohol för tillverkning av en produkt som är undantagen från alkoholskatt enligt 7 § LAS. Företaget har också tillstånd att sälja den färdiga produkten vidare. Företaget lägger ut tillverkningen på företag B (legotillverkning). Företag A äger hela tiden råvarorna och de färdiga slutprodukterna. Företag A tillhandahåller ”receptet” för tillverkningen. Företag B tillhandahåller maskiner och personal för att utföra tillverkningen. Alkoholen levereras direkt från en upplagshavare till företag B.

Frågan är om det under sådana förhållanden är företag A som använder alkoholvarorna i den mening som avses i 31 e § LAS och som därmed, under förutsättning att övriga kriterier är uppfyllda, kan godkännas som skattebefriad förbrukare.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 31 e § första stycket LAS får som skattebefriad förbrukare godkännas den som använder alkoholvaror för ändamål som anges i 32 § första stycket 7 om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.

Enligt 31 e § andra stycket LAS får ett godkännande förenas med villkor.

De ändamål som anges i 32 § första stycket 7 LAS är användning

  1. för framställning av sådana produkter som anges i 7 § första stycket 2–6,

  2. i en tillverkningsprocess förutsatt att slutprodukten inte innehåller alkohol, eller

  3. för vetenskapligt ändamål.

Enligt 8 § första stycket 7 LAS är den skyldig att betala skatt (skattskyldig) som använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten.

Enligt 17 § förordningen (1994:1614) om alkoholskatt (FAS) ska Skatteverket i ett beslut om godkännande av skattebefriad förbrukare enligt 31 e § LAS ange för vilka ändamål förbrukaren har rätt till inköp av alkoholvaror utan skatt och vilka villkor som gäller för godkännandet.

Av 15 § FAS framgår att skattebefriad förbrukare ska anmäla till Skatteverket bl.a. om det sker ändringar av förhållanden som angetts i samband med ansökan om godkännande.

4 Skatteverkets bedömning

Den situationen att ett företag köper skattepliktiga alkoholvaror och ger i uppdrag åt ett annat företag att hantera dem är inte särskilt reglerad i LAS. Inte heller i lagens förarbeten nämns sådana arrangemang.

Det ligger i sakens natur att även utomstående företag kommer i kontakt med varorna. Det torde förekomma att den skattebefriade förbrukaren hämtar varorna från upplagshavaren genom fristående transportföretag. Vidare kan det förekomma att varorna hos den skattebefriade förbrukaren hanteras av utomstående personer, exempelvis inhyrd personal från bemanningsföretag.

Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som använder alkoholvaror för vissa ändamål. Någon inskränkning avseende var en skattebefriad förbrukare får bedriva sin verksamhet görs inte. Enligt Skatteverkets uppfattning kan det förhållandet att visst arbete vid framställningen utförs av ett utomstående företag inte i sig medföra att det inte är det företag som köper in varorna som använder dem på sätt som avses i 31 e § LAS. En förutsättning är att företaget hela tiden äger varorna. Om äganderätten övergår är det inte längre det uppdragsgivande företaget som använder varorna. Vid en vidareförsäljning av varorna uppstår dessutom skattskyldighet enligt 8 § första stycket 7 LAS.

Skatteverkets uppfattning är att i de fall ett företag anlitar ett annat företag för att, i dennes lokaler och med dennes maskiner och personal, utföra visst arbete vid framställning av sådana produkter som anges i 7 § första stycket 2–6 LAS (jfr. 32 § första stycket7 aLAS) används alkoholvarorna av det anlitande företaget i den mening som avses i 31 e § LAS. Om övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda får det anlitande företaget godkännas som skattebefriad förbrukare.

Motsvarande gäller, enligt Skatteverkets uppfattning, när varorna används i en tillverkningsprocess och slutprodukten inte innehåller alkohol (jfr. 32 § första stycket 7 b LAS) och när varorna används för vetenskapligt ändamål (jfr. 32 § första stycket 7 c LAS).

Bedömning av vilka arrangemang som i det enskilda fallet är lämpliga ingår i den prövning som ska göras enligt 31 e § första stycket LAS. Det förhållandet att flera företag ska involveras i framställningen torde i vissa fall medföra att ett godkännande bör förenas med vissa villkor, jfr. 31 e § andra stycket LAS och 17 § FAS.