Ämnesområde: Sekretess, IT-rätt och PuL
Datum: 2007-04-03
Diarienummer: 131 199983-07/111
1 Sammanfattning
Den sekretessbrytande bestämmelsen i 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL) ska, till den del den avser punkterna 3–8, tillämpas på det sättet att uppgift endast kan lämnas om att en namngiven enskild är registrerad eller inte.
I huvudsak avser de nämnda punkterna uppgifter om huruvida en namngiven enskild är registrerad till moms, arbetsgivareavgifter eller har särskilt registrerings- eller redovisningsnummer. Även uppgift på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en namngiven fysisk person eller vad för slag av näringsverksamhet som en namngiven enskild bedriver ingår bland punkterna.
Det ovanstående innebär att skattesekretessen hindrar Skatteverket att lämna ut sammanställningar som visar vilka enskilda som är registrerade i ovan angivna avseenden inom t.ex. ett visst geografiskt område.
2 Bakgrund och frågeställning
Det förekommer att allmänheten begär att Skatteverket ska tillhandahålla sammanställningar av uppgifter ur beskattningsdatabasen av det slag som anges i punkterna 3–8 i 2 kap.5 § SdbL. Det kan exempelvis gälla sammanställningar som visar vilka juridiska personer som är registrerade till moms inom ett visst geografiskt område.
Att uppgifter av det slag som anges i det ovan angivna lagrummet får lämnas ut beträffande namngiven enskild framgår tydligt av lagtexten.
En fråga som ofta återkommer är dock om det från rättslig synvinkel är någon skillnad på att lämna ut en uppgift om att en viss enskild är registrerad till moms jämfört med att det lämnas ut en sammanställning som visar vilka enskilda som är momsregistrerade.
Problemställningen är densamma oavsett vilken av punkterna i det ovan nämnda lagrummet som sammanställningen avser.
3 Gällande rätt m.m.
I 2 kap. 5 § andra stycket SdbL finns en uppräkning av vilken typ av uppgifter i beskattningsdatabasen som får lämnas ut om enskilda.
Enligt uppräkningen får – med i förekommande fall tillämpning av det skaderekvisit som anges i lagrummets första stycke – nedanstående uppgifter lämnas ut till en enskild.
namn och personnummer,
organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 22 kap. 1 b skattebetalningslagen (1997:483)
registrering enligt skattebetalningslagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer
på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person
registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter
slag av näringsverksamhet
beslut om likvidation eller konkurs, och
huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt.
Bestämmelsen reglerar primärt behandling av uppgifter. Den är dock även av sekretessbrytande karaktär och har när det gäller vissa av punkterna överförts till SdbL från andra lagstiftningsprodukter.
Den sekretessbrytande bestämmelsen angående momsregistrering infördes ursprungligen i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML). Av propositionen som låg till grund för införandet av bestämmelsen (prop. 1981/82:59 s. 29) framgår att bestämmelsen infördes för att enskilda skulle kunna få ”uppgift huruvida någon är registrerad som redovisningsskyldig till mervärdeskatt eller ej”.
Genom ändringar i dåvarande skatteregisterlagen (SRL) infördes där motsvarande reglering som i 21 § ML. I propositionen som låg till grund för denna ändring (prop. 1982/83:83 s. 17) markeras att denna bestämmelse och den tidigare regleringen i skatteregisterlagen om utlämnande av bl.a. namn och personnummer utgör ”undantag från det absoluta sekretesskydd som i princip råder inom skatteverksamheten”. Regleringen kom till uttryck i dåvarande 12 § SRL.
Samtidigt infördes i dåvarande 12 § SRL en reglering om att utlämnande kunde ske av uppgift om organisationsnummer och uppgift om beslut om konkurs eller likvidation. Vidare infördes i samma lagrum möjligheten att få upplysningar om vilket slag av preliminär skatt som en fysisk person ska betala samt uppgift om vilket slag av näringsverksamhet som en registrerad bedriver.
Fr.o.m. den 1 januari 1995 kom 12 § SRL genom SFS 1994:1905 att betecknas 16 §. I samband med att Sdbl trädde ikraft den 1 oktober 2001 upphörde SRL att gälla. Bestämmelsen i 2 kap. 5 § SdbL motsvarar i huvudsak 16 § SRL.
4 Skatteverkets bedömning
Avsikten med regleringen i 2 kap. 5 § SdbL är att uppgifter om en namngiven enskild ska kunna lämnas ut utan hinder av skattesekretessen. I lagrummets första stycke finns dock en begränsning som tar sikte på uppgifter hänförliga till fysiska personer och kommenteras inte närmare i detta dokument.
Av förarbeten till de under avsnitt 3 kommenterade ändringarna av SRL framgår tydligt att avsikten varit att vissa kontroller ska kunna göras av namngivna enskilda med avseende på vissa eljest sekretesskyddade registreringsuppgifter.
I samband med att regleringen i 16 § SRL överfördes till 2 kap. 15 § SdbL har avsikten inte varit att det skulle ske en utvidgning av utlämnandemöjligheterna jämfört med tidigare.
Konsekvensen av det ovanstående är att den sekretessbrytande regleringen i 2 kap. 5 § SdbL endast avser uppgifter av de slag som anges i lagrummet och att ett utlämnande endast kan ske av uppgifter beträffande namngivna enskilda. Innebörden härav är att det på grund av skattesekretessen (9 kap. 1 § sekretesslagen) saknas rättsliga förutsättningar att lämna ut en förteckning över vilka enskilda som är registrerade till exempelvis moms.