Ämnesområde: Inkomstskatt – Kapital
Datum: 2007-03-26
Diarienummer: 131 175287-07/111
1 Sammanfattning
I fall en försäljning leder till en kapitalförlust, men förlustens storlek är osäker beroende på en eventuellt tillkommande köpeskilling vars storlek är okänd, får inte någon del av förlusten dras av förrän storleken av tillkommande belopp kan beräknas.
Om tilläggsköpeskillingen är maximerad till ett visst belopp får så stor del av förlusten dras av för avyttringsåret som motsvarar vad som med säkerhet kommer att utgöra förlust. Återstoden av förlusten kvittas mot tilläggsköpeskillingen för det år då denna bestäms.
2 Bakgrund och frågeställning
Under beredningen av inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tog dåvarande Riksskatteverket i fråga om regleringen av beskattning av kapitalvinst/–förlust upp frågan enligt vilka regler resultatet ska beräknas om det vid avyttring uppkommit en förlust men det avtalats om tillkommande köpeskilling. Regeringen anförde i prop. 1999/2000:2 (s. 539) att man avsåg att återkomma med ett förslag i frågan efter det att IL införts. Denna fråga har ännu inte fått någon reglering i lag. Den ovan beskrivna situationen är vanligt förekommande. I avvaktan på lagstiftning väljer Skatteverket att utfärda en styrsignal i frågan.
3 Gällande rätt m.m.
Enligt 44 kap. 26 § 2 st. IL ska kapitalförluster inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv.
Enligt 44 kap. 28 § IL gäller följande. Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan beräknas.
I rättsfallet RÅ 1998 ref. 25 kunde en definitiv kapitalförlust bestämmas redan när bolaget trädde i likvidation. Normalt anses förlusten definitiv först när likvidationen avslutas. Regeringsrätten fann att avdrag för förlusten skulle medges redan vid den tidigare tidpunkten.
4 Skatteverkets bedömning
I fall då en försäljning leder till en kapitalförlust men förlustens storlek är osäker beroende på en eventuellt tillkommande köpeskilling vars storlek är okänd, får, enligt 44 kap. 26 § 2 st. och 28 § IL, ingen del av förlusten dras av förrän det är klart hur stor tilläggsköpeskillingen blir.
I fall då en kapitalförlust med säkerhet kan räknas fram för avyttringsåret, men vad förlusten slutligen kommer att uppgå till beror på en eventuellt tillkommande köpeskilling som är maximerad till ett visst belopp, anser Skatteverket att rätten till förlustavdrag ska bedömas enligt följande.
En definitiv kapitalförlust kan beräknas redan för avyttringsåret. Avdrag medges då för denna förlust, dvs. den förlust som kan beräknas inklusive den ännu inte utbetalda köpeskillingen.
När sedan tilläggsköpeskillingen ett senare år betalas kan det slutliga resultatet beräknas. Resultatet blir beroende av om det maximala tillkommande beloppet betalas ut, eller endast en mindre summa. Betalas maximal tilläggsköpeskilling ut blir resultatet +/– 0. Betalas ett mindre belopp ut blir det slutliga resultatet en förlust för vilken avdrag kan yrkas.
Exempel:
Andelar som anskaffats för 10 mkr säljs för 4 mkr plus en eventuell köpeskilling året efter om 2 mkr. För avyttringsåret uppkommer då en förlust om (4–10 =) 6 mkr. Av dessa får emellertid inte 2 mkr dras av direkt eftersom den delen av förlusten eventuellt ska kvittas mot tilläggsköpeskillingen. Avyttringsårets avdragsgilla förlust blir därför endast 4 mkr.
Om säljaren får 2 mkr året därpå blir resultatet det året 0. Tilläggsköpeskillingen kvittas nämligen mot förlusten. Om han inte får någon tilläggsköpeskilling alls får han dra av återstående 2 mkr i förlust. Om han erhåller 1 mkr kvittas detta belopp mot förlusten och han får dra av det som därefter kvarstå av förlusten, dvs. 1 mkr.
Förluster ska i vissa fall reduceras till 70 % innan avdrag kan medges.