Mervärdesskatt
Datum: 2006-10-18
Dnr: 131 477862-06/111
En ny mervärdesskattelag (2023:200) trädde i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet är inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Du hittar jämförelsetabeller mellan gamla mervärdesskattelagen och nya mervärdesskattelagen (paragrafnyckel) i jämförelsetabeller mervärdesskattelagen.
1 Sammanfattning
Produkter som säljs under benämningarna naturmedel, frilistade naturmedel, naturläkemedel, traditionellt växtbaserade läkemedel, homeopatika och frilistad homeopatika utgör inte livsmedel enligt ML. Skatt ska därför tas ut med 25 % av beskattningsunderlaget.
Denna skrivelse ersätter Riksskatteverkets tidigare skrivelse 1994-05-30 dnr 3810-94/900.
2 Bakgrund och frågeställning
Från och med den 1 juli 2006 har 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, fått en ny lydelse. Vid definitionen av livsmedel hänvisas nu direkt till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002. I förordningen hänvisas vidare till rådets direktiv 2001/83/EG för att exkludera läkemedel från livsmedel.
Av Handledning för mervärdesskatt 2006 framgår på sidan 404, bl.a. med hänvisning till RSV:s skrivelse 1994-05-30 dnr 3810-94/900, att naturläkemedel, frilistade naturmedel och homeopatika inte utgör livsmedel enligt ML. Omsättningen av sådana produkter ska därför beläggas med 25 % mervärdesskatt.
Fråga har uppkommit om vilken skattesats som gäller för naturläkemedel, frilistade naturmedel och homeopatika utifrån den nya definitionen av livsmedel.
3 Gällande rätt m.m.
Skatt ska enligt 7 kap. 1 § första stycket ML tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Enligt den nya lydelsen av 7 kap. 1 § andra stycket 5 (gällande från och med den 1 juli 2006, SFS 2006:823) ska skatten tas ut med 12 procent för omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002. Undantag görs för annat vatten än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning samt för spritdrycker, vin och starköl.
Att en lägre skattesats än den normala får tillämpas för livsmedel följer av artikel 12.3 a tredje stycket och bilaga H till rådets sjätte direktiv (77/388/EEG).
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 artikel 2 avses med livsmedel alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor. Livsmedel inbegriper drycker, tuggummi och alla ämnen, inklusive vatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet under dess framställning, beredning eller behandling. Livsmedel inbegriper vatten från och med den punkt där kvalitetsvärdena ska iakttas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG, dvs. vanligtvis från det att det tappas från kranar som normalt används för dricksvatten. Livsmedel inbegriper däremot bl.a. inte läkemedel i den mening som avses i rådets direktiv 65/65/EEG och 92/73/EEG.
Rådets direktiv 65/65/EEG och 92/73/EEG har upphävts och ersatts bl.a. av rådets direktiv 2001/83/EG.
I nuvarande lydelse av direktiv 2001/83/EG definieras läkemedel i artikel 1 punkten 2 som varje substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att behandla eller förebygga sjukdom hos människor, eller varje substans eller kombination av substanser som kan användas på eller administreras till människor i syfte antingen att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller att ställa diagnos.
I direktivets artikel 1 finns också definition av homeopatikum (punkt 5) och växtbaserade läkemedel (punkt 30).
Homeopatikum: varje läkemedel som framställts av substanser, s.k. stamberedningar, enligt en homeopatisk tillverkningsmetod som beskrivs i Europeiska farmakopén eller, om så inte är fallet, i de farmakopéer som för närvarande används officiellt i medlemsstaterna. Ett homeopatikum kan innehålla flera beståndsdelar.
Växtbaserat läkemedel: varje läkemedel som innehåller uteslutande ett eller flera växtbaserade material eller en eller flera växtbaserade beredningar som verksamma beståndsdelar eller ett eller flera sådana material i kombination med en eller flera sådana beredningar.
Särskilda regler finns för godkännande och för förenklad registrering av homeopatiska läkemedel och av traditionellt växtbaserade läkemedel. Se vidare kapitel 2 och 2.a i direktivet.
I direktivets artikel 2 slås fast att tillämpningsområdet för direktivet ska inskränkas till sådana humanläkemedel som är avsedda att släppas ut på marknaden i medlemsstaterna och som har tillverkats på industriell väg eller som har tillverkats med hjälp av en industriell process. Vid tveksamhet om huruvida en produkt kan omfattas av definitionen av ett läkemedel och av definitionen av en produkt som omfattas av annan gemenskapslagstiftning ska läkemedelsdirektivet tillämpas. Dock ska bestämmelserna i direktivet inte vara tillämpliga om en produkt uppenbart omfattas av definitionen av andra produktkategorier, t.ex. livsmedel, kosttillskott, medicintekniska produkter eller kosmetika.
4 Skatteverkets bedömning
Livsmedel enligt ML innefattar inte läkemedel såsom dessa definieras i direktiv 2001/83/EG.
På marknaden finns det idag, utöver ”konventionella” läkemedel, produkter med benämningarna frilistade naturmedel, naturläkemedel, homeopatika, traditionellt växtbaserade läkemedel samt frilistad homeopatika.
Naturmedel är ett äldre begrepp på produkter som anmälts till Läkemedelsverket för godkännande som naturläkemedel men som ännu inte godkänts. Frilistad homeopatika är medel som såldes på den svenska marknaden före den 1 juli 1993 och för vilka ansökan om registrering ingivits till Läkemedelsverket.
En produkt som innehåller en substans eller en kombination av substanser och som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att behandla eller förebygga sjukdom hos människor utgör läkemedel enligt definitionen. Detsamma gäller om produkten tillhandahålls med uppgift om att den kan användas på eller administreras till människor i syfte antingen att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller att ställa diagnos.
Enligt Skatteverkets bedömning innefattas i läkemedelsdirektivets definition av läkemedel de produkter som säljs under benämningarna naturmedel, frilistade naturmedel, naturläkemedel, traditionellt växtbaserade läkemedel, homeopatika och frilistad homeopatika.
Produkterna utgör då inte livsmedel enligt den nu gällande lydelsen i ML och den definition som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002. Skatt ska tas ut med 25 % av beskattningsunderlaget.
På Läkemedelsverkets hemsida finns listor med namn på de produkter som ingår i de berörda kategorierna.
Denna skrivelse ersätter Riksskatteverkets tidigare skrivelse 1992-03-04 dnr 16084-92/212 vid tillämpning av ML efter lagändringen 2006-07-01.