Arbetsgivarområdet
Datum: 2006-05-05
Dnr: 131 285942-06/111
1 Sammanfattning
De ersättningar som en kommun betalar ut till arbetslösa ungdomar enligt bestämmelserna i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program ska inte utgöra underlag för arbetsgivaravgifter. Ersättningar som en kommun betalar ut till skolungdomar under s.k. feriepraktik är att anse som ersättning för arbete och ska därför vara underlag för arbetsgivaravgifter för kommunen.
2 Bakgrund och frågeställning
Kommuner har ett ansvar beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar. Frågor har ställts om kommuners skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på de olika slag av ersättningar som en kommun betalar ut inom ramen för detta ansvar.
3 Gällande rätt m.m.
Enligt bestämmelserna i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program får en kommun anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar under 20 år som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning (2 §). För den som inte fullföljt en gymnasieutbildning ska ersättning betalas med 1 360 kr per månad. Beloppet är beräknat så att det efter skatt ska motsvara studiebidraget. För den som fullföljt gymnasiet och fått ett slutbetyg beslutar kommunen om hur stor ersättning som ska betalas ut. Båda ersättningsformerna, som kallas kommunalt ungdomsprogram (KUP), är skattepliktiga.
Enligt 3 § i den nämnda lagen får kommun för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år åta sig en skyldighet att erbjuda en aktiverande och utvecklande insats på heltid inom ramen för den s.k. ungdomsgarantin. Utvecklingsinsatserna ska vara individuellt anpassade och kan innebära olika slag av kompetensutveckling. Den som är berättigad till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring kan få aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsförsäkringen. Sådan ersättning är skattepliktig och pensionsgrundande. Den som har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen kan få utvecklingsersättning med motsvarande belopp och i annat fall med 3 280 kr per månad. Utvecklingsersättningen är inte skattepliktig vilket framgår av 11 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Av 7 § i lagen om arbetsmarknadspolitiska program framgår att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program inte ska anses som arbetstagare. Förutsättningen är dock att programmet inte gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
Enligt 2 kap. 10 § socialavgiftslagen (2000:980) ska arbetsgivaravgifter betalas på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete. Av 2 kap. 1 § framgår att det är den som utger den avgiftspliktiga ersättningen som ska betala arbetsgivaravgifterna.
4 Skatteverkets bedömning
Ersättningar som en kommun betalar ut enligt det kommunala ungdomsprogrammet eller enligt ungdomsgarantin utgör enligt Skatteverkets uppfattning inte en ersättning för arbete i socialavgiftslagens mening. En kommun ska därför inte betala arbetsgivaravgifter på dessa slag av ersättningar. Detta stöds också av den ovannämnda bestämmelsen i 7 § lagen om arbetsmarknadspolitiska program.
Feriepraktik som en kommun anordnar för ungdomar som går på gymnasiet har ett annat syfte än vad som avses i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Det finns ingen lagreglering kring ersättningar vid feriepraktik. Här gäller allmänna regler. Eftersom feriepraktiken har till syfte att bereda ungdomar arbetspraktik under ferierna är utgångspunkten att ersättningarna som betalas ut för detta är att anse som ersättning för arbete. Det innebär att när en kommun ger ut ersättningar till ungdomar i samband med feriepraktik ska kommunen betala arbetsgivaravgifter enligt vanliga regler.