Arbetsgivarområdet, Inkomst av Tjänst
Datum: 2005-12-09
Dnr: 131 628459-05/111
1 Sammanfattning
Om en anställd som är på tjänsteresa på annan ort av privata skäl väljer att förlänga vistelsen på förrättningsorten, medför den inbesparade reskostnaden inga beskattningskonsekvenser för honom. Detta gäller under förutsättning att reskostnaden inte är högre på grund av förlängningen. Om arbetsgivaren betalar hotellkostnader och traktamente för sådan tid ska det beskattas som lön.
En tjänsteresa kan dock på arbetsgivarens initiativ förlängas, t.ex. över helgen, för att minska arbetsgivarens totala kostnader för tjänsteresan. Arbetsgivaren kan då betala hotellkostnad och traktamente även för dagar utöver förrättnings- och resdagar under förutsättning att den totala kostnaden för resan och förrättningen blir lägre än om återresan hade företagits omedelbart efter förrättningens slut.
2 Bakgrund och frågeställning
Det förekommer att vistelsen på en förrättningsort förlängs i samband med en tjänsteresa. Det kan antingen ske efter önskemål av den anställde själv eller för att arbetsgivaren eftersträvar att hålla nere sina kostnader för tjänsteresor. Fråga har uppkommit vilka beskattningskonsekvenser det får om arbetsgivaren betalar uppehället för den anställde även under förlängningen och vad som gäller för reskostnaden om en anställd förlägger en semester i anslutning till förrättningen.
3 Gällande rätt m.m.
Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) framgår att löner, förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt. Detsamma gäller kostnadsersättningar.
I 12 kap. 6–17 §§ IL finns bestämmelser om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor. Begreppet tjänsteresa är inte definierat i lag. I 6 § talas om resor som den anställde företar i sitt arbete.
Innebörden av ovannämnda bestämmelser är att kostnadsersättningar och utgifter för tjänsteresor tar ut varandra. Kostnadsersättningar som överstiger vad som är avdragsgillt enligt reglerna för tjänsteresor beskattas som lön.
4 Skatteverkets bedömning
En tjänsteresa anses föreligga när arbetsgivaren beordrat den anställde att företa en resa för att utföra arbete för hans räkning på annan plats.
Om en anställd som är på tjänsteresa på annan ort, väljer att av privata skäl resa tidigare till eller stanna kvar på förrättningsorten, föranleder den inbesparade reskostnaden inga beskattningskonsekvenser för honom under förutsättning att kostnaden inte är högre på grund av förlängningen. Om arbetsgivaren svarar för hotell och traktamente under de extra dagarna beskattas detta som lön.
Det ligger i arbetsgivarens intresse att hålla nere kostnader för tjänsteresor. Kostnaderna för flygresor kan t.ex. variera kraftigt beroende på om resan företas fredag eller söndag. Om arbetsgivaren eftersträvar att anställda i samband med tjänsteförrättningar reser på tider när reskostnaderna är låga, och de totala kostnaderna för tjänsteresan därigenom blir lägre, är förlängningen att se som en del av tjänsteresan. Detta gäller även om tjänsteresans förlängning också kräver att den anställde accepterar en förlängd vistelse på förrättningsorten. Samma regler gäller i dessa fall under förlängningen – oftast lördag/söndag – som för den egentliga förrättningen. Detta gäller dock endast under förutsättning att den totala kostnaden för resan och förrättningen blir lägre än om utresan respektive återresan hade företagits omedelbart före eller efter förrättningens början respektive slut. En tjänsteresa kan inte förlängas av detta skäl om den anställde också väljer att förlänga vistelsen av privata skäl. Det går således inte att kombinera beordrad förlängning med frivillig förlängning.