Internationell beskattning
Datum: 2005-06-17
Dnr 130 352766-05/111
2022-01-28
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Högsta förvaltningsdomstolen anser i HFD 2021 ref 60 sammanfattningsvis följande. Ersättning som betalas ut av ett utländskt företag inom koncernen ska beaktas vid bedömningen av om beloppsgränsen är uppnådd när det gäller bedömningen av om expertskatt ska medges. En förutsättning är dock att ersättningen ingår i det svenska koncernföretagets lönekostnad.
Skatteverkets ställningstagande (dnr 130 352766-05/111) återger inte gällande rätt eftersom det bl.a. innebär att ersättningar från utländskt koncernföretag inte ska beaktas. Ställningstagandet upphävs därför.
1 Sammanfattning
Skatteverkets bedömning är att enbart ersättningar som betalas ut av svensk arbetsgivare omfattas av ett beslut som är fattat av Forskarskattenämnden. Med svensk arbetsgivare avses även en utländsk arbetsgivare, vilken har fast driftställe i Sverige.
Endast i fall det klart kan påvisas att ersättningen enbart förmedlats av en utländsk betalare på svensk arbetsgivares uppdrag kan ersättningen bli föremål för skattelättnader.
Konsekvensen av ovanstående är att det är den svenske arbetsgivaren som ska betala arbetsgivaravgifter.
2 Bakgrund och frågeställning
Fråga har ställts om ersättning från annan än svensk arbetsgivare ska omfattas av ett beslut om skattelättnader som fattats av Forskarskattenämnden. Med svensk arbetsgivare avses i detta sammanhang även en utländsk arbetsgivare med fast driftställe i Sverige. Utbetalningar som kan vara aktuella är ersättningar i olika former från en tidigare arbetsgivare i hemlandet. I frågeställningen ingår även vad som gäller i de fall utbetalning kommer från utländsk betalare men det hävdas att utbetalningen görs på uppdrag av svensk arbetsgivare. Frågan har även betydelse för uttag av socialavgifter eftersom arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning som är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
3 Gällande rätt m.m.
I 11 kap. 22–23 a §§ IL finns bestämmelser som innebär att vissa skattelättnader kan medges viss personkrets under vissa förutsättningar vid tillfälligt arbete i Sverige.
Den personkrets som är aktuell finns uppräknad i 11 kap. 22 § IL. Skattelättnaderna medges under de tre första åren av en tidsbegränsad vistelse i Sverige, som är avsedd att vara högst fem år. De personalkategorier som omfattas är experter, forskare eller andra nyckelpersoner som inte är svenska medborgare och inte har varit bosatta eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då arbetet påbörjades. En förutsättning för att skattelättnad ska kunna beslutas är att ”arbetsgivaren höra hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige”.
De skattelättnader som är aktuella finns reglerade i 11 kap. 23 § IL. Regleringen innebär att 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet inte ska tas upp. Vidare gäller att följande ersättningar inte ska tas upp av arbetstagaren. Ersättningar för utgifter för
flyttning till eller från Sverige
egna familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Frågan om förutsättningarna enligt 11 kap. 22 § IL är uppfyllda prövas efter ansökan av Forskarskattenämnden, jfr 11 kap. 23 a § IL.
Av 1 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden framgår att de förutsättningar som ska vara uppfyllda enligt 11 kap. 22 § IL för att få åtnjuta skattelättnader prövas av Forskarskattenämnden. Av samma lagrum framgår att vid tillämpning av lagen om Forskarskattenämnden är arbetstagare den som tar emot ersättning och arbetsgivare är den som betalar ut ersättning.
I prop. 2000/01:12, där lagförslaget presenteras av regeringen, uttalas på sid. 24 följande.
”Vidare krävs för att bestämmelserna skall vara tillämpliga att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige. Det kan således vara fråga om ett svenskt företag eller en svensk offentlig arbetsgivare, t.ex. en myndighet eller en institution. När det gäller utländsk arbetsgivare krävs det att företaget är etablerat på sådant sätt att företaget är skattskyldigt för verksamhet i Sverige.”
I författningskommentaren till 11 kap. 22 § IL sid. 31 i samma prop. uttalas följande.
”Arbetsgivaren skall höra hemma i Sverige, t.ex. ett svenskt aktiebolag eller handelsbolag eller en institution vid ett svenskt universitet eller en svensk offentlig arbetsgivare. Arbetsgivaren kan också vara ett utländskt företag med filial i Sverige. En förutsättning är att filialen utgör ett fast driftställe för det utländska företaget enligt 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.”
4 Skatteverkets bedömning
Skatteverkets bedömning är att enbart ersättningar som betalas ut av svensk arbetsgivare omfattas av ett beslut som är fattat av Forskarskattenämnden. Med svensk arbetsgivare avses även en utländsk arbetsgivare vilken har fast driftställe i Sverige.
Det är endast i de fall det klart kan påvisas att den utbetalda ersättningen enbart förmedlats av en utländsk betalare på den svenske arbetsgivarens uppdrag som en ersättning kan bli föremål för skattelättnader. Den svenske arbetsgivaren, som kunnat konstateras gett uppdraget att förmedla betalningen, ska vara den som framgår av Forskarskattenämndens beslut eller som av sammanhanget i övrigt kan utläsas vara den svenske arbetsgivare som ska kunna utge ersättningar som omfattas av bestämmelserna för skattelättnader i IL.
Detta ställningstagande innebär också att Skatteverket anser att det är arbetsgivaren som anges på Forskarskattenämndens beslut som ska betala arbetsgivaravgifter på de skattepliktiga ersättningarna, jfr 2 kap. 10–12 §§ socialavgiftslagen (2000:980). I de fall den svenske arbetsgivarens namn inte framgår av beslutet från Forskarskattenämnden är det den svenske arbetsgivare som i övrigt framgår av sammanhanget som är ansvarig för betalning av arbetsgivaravgifterna.