Område: Arbetsgivarområdet
Datum: 2004-10-18
Dnr/målnr/löpnr: 130 604256-04/111
2021-02-03
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2021-02-03, dnr. 8-741268.
Detta ställningstagande gäller för skatteavdrag som är gjorda till och med december 2018. För skatteavdrag som gjorts från och med 1 januari 2019 gäller reglerna om skyldighet att betala in redovisade skatteavdrag även för utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige och som felaktigt gjort skatteavdrag på utgiven ersättning för arbete. Möjlighet till återbetalning av skatt finns inte i dessa fall, se ställningstagande Arbetsgivardeklarationer på individnivå – rättelser, dnr 131 235562-17/111 och ställningstagande Arbetsgivardeklaration på individnivå – återbetalning av skatteavdrag, dnr 202 106188-19/111.
1 Sammanfattning
Utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska inte göra skatteavdrag på utgiven ersättning för arbete. Om en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige gör avdrag för preliminär skatt från den anställdes lön är avdraget inte att jämställa med skatteavdrag i skattebetalningslagens mening varför den anställde inte med automatik ska gottskrivas beloppet som avdragen A-skatt.
I de fall den utländska arbetsgivaren gjort avdrag för preliminär skatt men inte betalat in beloppet till Skatteverket ska den anställde inte gottskrivas beloppet som avdragen skatt. Om den anställde då kan visa, t.ex. genom lönespecifikationer, att avdrag gjorts från lönen ska den anställde beskattas för den del av lönen som varit tillgänglig för lyftning dvs. för den utbetalning som faktiskt gjorts.
Om den utländska arbetsgivaren redovisat och betalat in det avdragna beloppet till Skatteverket bör den anställde tillgodoföras det belopp som arbetsgivaren redovisat som avdragen skatt på kontrolluppgiften.
2. Bakgrund och frågeställning
Fråga har uppkommit om anställd ska gottskrivas skatt som utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige har dragit av men inte betalat in till Skatteverket.
3. Gällande rätt
Frågan är inte uttryckligen reglerad i skattebetalningslagen (SBL). Enligt etablerad praxis får det emellertid anses klart att en utländsk arbetsgivare endast är skyldig att göra skatteavdrag ifråga om ersättning som betalas till personer sysselsatta i näringsverksamhet bedriven från fast driftställe här i landet.
I 5 kap. 1 § SBL anges att den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning som ska tas upp som intäkt är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel. I 5 kap. finns inte någon paragraf som uttryckligen anger att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige inte ska göra skatteavdrag.
I 10 kap. 12 § SBL anges att om det finns särskilda skäl får Skatteverket gå med på att en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe här i landet redovisar arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i 10 kap. Detta undantag från skyldigheten att redovisa varje månad omfattar enbart arbetsgivaravgifterna. Av förarbetena till 12 § (prop. 1996/97:100 sid. 568) framgår att avsikten med paragrafen var att ersätta 7 § andra stycket USAL. Vidare anges ”Att några motsvarande bestämmelser inte finns i fråga om skatteavdrag som skall göras enligt skattebetalningslagen beror på att här aktuella arbetsgivare inte är skyldiga att göra sådant avdrag”. Av propositionen till SBL framgår att det inte varit lagstiftarens avsikt att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska omfattas av skyldigheten att göra skatteavdrag på utbetalad ersättning för arbete.
Det har tidigare funnits s.k. bindande förklaringar från Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) och Centrala uppbördsnämnden (CUN) som reglerade frågan. Av dessa förklaringar kunde man utläsa att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige inte ska göra skatteavdrag. Dessa förklaringar upphörde dock att gälla fr.o.m. 2003.
I 2 kap. 29 § inkomstskattelagen anges vad som avses med fast driftställe.
4. Skatteverkets bedömning
Det finns sedan lång tid en gällande praxis som innebär att utländsk arbetsgivare inte ska göra skatteavdrag på utbetald ersättning för arbete om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige
Denna praxis medför att anställd som arbetar hos en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige själv, varje månad, ska betala sin preliminärskatt genom att han ska debiteras särskild A-skatt, s.k. SA-debitering.
Om den utländska arbetsgivaren gjort avdrag från lönen för skatt är detta avdrag inte att jämställa med avdragen A-skatt eftersom den utländska arbetsgivaren inte anses vara omfattad av svenska lagregler om skatteavdrag. Detta får till följd att den anställde, i samband med att den slutliga skatten bestäms, inte kan få tillgodoräkna avdraget som avdragen A-skatt enligt 11 kap 14 § SBL.
I 10 kap. 9 § SBL regleras vilka som är skyldiga att lämna skattedeklaration. Av p. 1 framgår att den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller som har gjort skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det ska lämna skattedeklaration. Skatteverket anser inte att det avdrag från lönen som en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe har gjort är att jämställa med skatt. Eftersom avdraget inte är att jämställa med skatteavdrag finns det inte heller någon skyldighet att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 § SBL.
Om det vid utredning framgår att en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige gjort avdrag från en anställds lön men inte betalat in detta avdrag till Skatteverket, ska den anställde inte gottskrivas avdraget vid taxeringen. Om den anställde kan visa att avdrag gjorts ska han taxeras för den ersättning som har varit tillgänglig för lyftning dvs. avtalad lön minus eventuellt avdrag som inte betalats ut och inte betalats in till Skatteverket.
Inte heller i de fall då arbetsgivaren redovisat beloppet som avdragen skatt på kontrolluppgift ska beloppet gottskrivas när betalning saknas.