Ny rättspraxis i fråga om F-skattsedelns rättsverkningar

Regeringsrätten (RR) meddelade den 14 juni 2007 två domar om F-skattsedelns rättsverkningar när företag med F-skattsedel fakturerat arbetsinkomster. Domarna har tidigare refererats av Skatteverket; mål nr 748-751-05 ”VD-fallet” resp. mål nr 665-672-04 ”teknikerfallet”. Här följer några kommentarer med anledning av det nya rättsläget.

Slutsatser av domarna

Domarna begränsar Skatteverkets möjlighet att vid beslut om arbetsgivaravgifter bortse från civilrättsliga avtal där uppdragstagaren haft F-skattsedel. I flertalet ärenden där Skatteverket tidigare funnit att en utbetalad ersättning som avser en VD, styrelseledamot eller konsult m.fl. ska beskattas som lön för denne, trots att ett bolag med F-skattsedel formellt har mottagit ersättningen, kommer arbetsgivaravgifter inte att kunna krävas av uppdragsgivaren. En effekt av detta är att Skatteverket i större utsträckning kommer att acceptera att konsultarbete av olika slag skett via eget bolag, och det är främst vid skenavtal som man kan bortse från en F-skattsedel.

Om Skatteverket kan visa att det varit fråga om uppenbar anställning, och skriftlig anmälan enligt 5 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) inte gjorts, är det reglerna om ansvar enligt 12 kap. 3-4 §§ som är tillämpliga. Det krävs i sådana fall att det varit uppenbart för uppdragsgivaren att fråga varit om anställning, jfr RÅ 2003 ref. 91 som avsåg inhyrd städpersonal. Uppenbar anställning kan t.ex. föreligga om en ersättning i form av avgångsvederlag härrör från ett tidigare anställningsförhållande eller om ett ingånget anställningsförhållande i praktiken fortsätter som tidigare trots att man formellt ingått ett avtal med en juridisk person. Även om uppenbar anställning kan visas kan inget betalningsansvar läggas enligt dessa regler om den mellanliggande juridiska personen inte har några obetalda skatter eller avgifter. Den omständigheten att avgift och skatt att betala varit ringa pga. låga löneuttag påverkar inte tillämpligheten i sig, och utgör därför inte något skäl för att bortse från F-skatten.

I vilka fall kan Skatteverket bortse från en F-skattsedel?

Det kan i princip endast göras när Skatteverket kan visa att det är fråga om skenavtal, dvs. att avtalet inte motsvarar vad parterna egentligen kommit överens om. Enligt allmänna rättsprinciper ska i sådana fall avtalens verkliga innebörd läggas till grund för beskattningen. Ett exempel är att ett redan ingånget anställningsavtal med en person formellt skrivs om med ett bolag med F-skatt som uppdragstagare/avtalspart trots att anställningen är avsedd att fortsätta som tidigare. Skatteverket har bevisbördan för att hävda att skenavtal föreligger, och det räcker då inte att det är fråga om tjänsteinkomst för den som utfört arbetet och/eller att skatteundandragande skett. För att kunna göra gällande att skenavtal föreligger krävs att båda parter kan hävdas vara medvetna om att avtalet inte motsvarar vad som överenskommits. RR har i det s.k. teknikerfallet hänvisat till ett flertal olika omständigheter som sammantaget bedömts innebära att förhållandet i fråga var en fortsatt anställning och inte ett avtal mellan två bolag.

Påverkar domarna inkomsttaxeringen?

Domarna gäller arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. RR refererar att underinstanserna har funnit att VD-uppdraget är av sådan personlig art att fråga är om ett anställningsförhållande och att ersättningen ska taxeras under inkomst av tjänst, med hänvisning till RR-domarna 1993 (RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104), men går i övrigt under de egna domskälen inte in på inkomsttaxeringen. Av domen kan således inte dras några slutsatser för inkomsttaxeringen. F-skattsedeln har enligt Skatteverkets uppfattning rättsverkningar enbart vid uttag av arbetsgivaravgifter. Vid inkomsttaxeringen kan en ersättnings karaktär således omprövas.

Hur kommer Skatteverket att agera i redan påbörjade processer?

Som alltid vid ny rättspraxis görs i pågående ärenden och processer en bedömning om argumentationen går i linje med den nya praxisen. Om beslut redan fattats och begäran om omprövning eller överklagande ev. även skett får i varje enskilt fall bedömas om förutsättningar finns för att vid omprövning ändra argumentation eller beslut, och vid överklagande tillstyrka eller vidhålla etc.

Kan återkallelse av F-skattsedeln aktualiseras?

För återkallelse krävs att Skatteverket kan visa att innehavaren missbrukat sin F-skattsedel, och att missbruket inte är obetydligt. Detta kan vara fallet om en person i ett uppenbart anställningsförhållande sätter ett eget eller närståendes bolag mellan sig och utbetalaren och låter bolaget ta emot ersättningen för arbetet. När det gäller beloppsgränser m.m. se Skatteverkets meddelande om F-skattsedel, SKV M 2006:5, avsnitt 4.2.3.

Skatteverket kan även i framåtsyftande avsikt väcka frågan om missbruk om utredning visar att det är fråga om tjänsteinkomst som fakturerats. Den omständigheten att F-skattens rättsverkningar för redan utbetalade ersättningar har stärkts innebär inte att kriterierna för att få eller behålla en F-skattsedel har ändrats.

Utredning om reformerad lagstiftning pågår

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir. 2007:116) med huvudsyfte att göra det enklare att få F-skatt. I uppdraget ingår även att beakta önskemål om att förebygga oönskad skatteplanering, svartarbete och annat skatteundandragande. Skatteverket kommer med anledning av RR-domarna att under utredningens gång ta upp även frågan om betalning av socialavgifter när F-skatt åberopats för tjänsteinkomst. Utredningen ska vara klar senast den 1 juni 2008.