2018-08-24
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas och ersätts av ställningstagandet Överlåtelse av tillgångar som har köpts utan rätt till avdrag för ingående skatt, mervärdesskatt, dnr 202 179878-18/111.
Sammanfattning
I skrivelsen ger Riksskatteverket (RSV) sin syn på huruvida statliga myndigheter skall påföra mervärdesskatt vid försäljning av andra tillgångar än omsättningstillgångar, eller om försäljningarna skall omfattas av undantaget i 3 kap. 24 § ML.
1. Bakgrund
Fråga har uppkommit i vad mån det ska utgå mervärdesskatt när staten säljer andra tillgångar än omsättningstillgångar. Framför allt har satts ifråga om, vid tillämpning av 3 kap. 24 § Mervärdesskattelagen (1994:200), ML, den kompensation som myndigheter kan få enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt kan jämställas med avdragsrätt enligt 8 kap. ML.
RSV vill härmed klargöra sin ståndpunkt.
2. Den rättsliga regleringen
Enligt 3 kap. 24 § 1 st. 1 p. ML är överlåtelse av andra tillgångar än omsättningstillgångar undantagen från skatteplikt om den som överlåter tillgången kan visa att han varken haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9 – 13 §§ vid förvärvet av tillgången.
Av 8 kap. 8 § ML framgår vidare att staten inte har någon avdragsrätt för ingående skatt. Av 10 kap. 13 § ML jämfört med 10 kap. 9 – 12 §§ framgår vidare att rätt till återbetalning inte heller föreligger för staten. Med staten avses i dessa sammanhang, liksom i denna skrivelse, inte de statliga affärsverken, 1 kap. 16 § ML.
I propositionen 1993/94:99 Ny mervärdesskattelag s. 157 – 158 anges att med ”andra tillgångar än omsättningstillgångar” avses inventarier, material, avfallsprodukter, olika rättigheter till varor och goodwill m.m. Även förbrukningsmaterial räknas hit, vilket framgår av andra stycket i 3 kap. 24 § ML.
Enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, som från och med 1 januari 2003 ersätter förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt, har de myndigheter som omfattas av förordningen rätt till kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt ML som hänför sig till verksamheten.
3. RSV:s bedömning
Den kompensationsrätt som statliga myndigheter kan ha enligt förordningen (2002:831) skall inte beaktas vid tillämpningen av 3 kap. 24 § ML. En statlig myndighet som säljer andra tillgångar än omsättningstillgångar är därför inte skattskyldig för omsättningen, även om kompensation erhållits enligt förordningen när tillgången förvärvades.
Vad som nu sagts följer enligt RSV:s mening direkt av bestämmelserna i ML.
I speciella fall torde omständigheterna emellertid kunna vara sådana att tillgångar som anskaffats som annat än omsättningstillgång hos en myndighet kan anses ändra karaktär till omsättningstillgång. I så fall gäller inte undantaget från skatteplikt i 3 kap. 24 § ML vid en senare försäljning.
I en skrivelse 1995-09-08, dnr 4115-95/901, till Försvarets materielverk (FMV) ansåg således RSV att FMV:s försäljning av överskottsmateriel som vid förvärvet bokförts som anläggningstillgångar ändrat karaktär till omsättningstillgångar vid försäljning i en utåtriktad verksamhet och att skatteplikt därför förelåg.
Enligt RSV:s mening bör det nu angivna synsättet kunna komma ifråga endast i sådana eventuella fall där verksamheten med försäljning av tillgångarna ordnats i form av permanent butiksförsäljning etc. som är helt jämförbar med motsvarande konkurrerande verksamheter av kommersiell natur.