Datum: 2024-02-02
Områden: Mervärdesskatt
Dnr: 8-2749880
Kammarrätten i Stockholms dom 2023-05-30, mål nr 1769-22
Sammanfattning
Kammarrätten har prövat en fråga om avdrag för ingående skatt på kostnader för en mervärdesskattegrupp som bedriver en investeringsverksamhet genom en private equity-fond.
Kammarrätten har konstaterat att mervärdesskattegruppens huvudsakliga verksamhet består av att direkt eller indirekt göra aktieinvesteringar och förvalta aktieinnehavet i syfte att öka sina portföljbolags värden för att efter en tid sälja andelarna med vinst och därigenom skapa intäkter till sina investerare. Mervärdesskattegruppen tillhandahåller även vissa tjänster mot ersättning till ett investeringsbolag (dotterbolag till ett bolag i gruppen). Dessa tjänster utgör endast en mindre del av den samlade verksamheten och medför inte att all verksamhet inom mervärdesskattegruppen ska anses utgöra ekonomisk verksamhet. Enligt kammarrätten är mervärdesskattegruppen alltså inte att betrakta som ett renodlat holdingbolag. Den större delen av intäkterna beräknas i stället uppkomma genom utdelning eller vid portföljbolagens avyttring. Den del av verksamheten som avser investeringsverksamhet utgör därmed en icke-ekonomisk verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Eftersom mervärdesskattegruppen, utöver den icke-ekonomiska verksamheten, även bedriver ekonomisk verksamhet i den utsträckning investeringsbolaget tillhandahålls tjänster mot ersättning ska en uppdelning av den ingående skatten göras. Kammarrätten anser, mot bakgrund av mervärdesskattegruppens huvudsakliga verksamhet och den ekonomiska verksamhetens mycket ringa omfattning, att kostnaderna till övervägande del är hänförliga till investeringsverksamheten. Den av Skatteverket tillämpade fördelningsnyckeln som sätter kostnaderna i förhållande till de skattepliktiga intäkterna framstår därför som skälig och mervärdesskattegruppen har inte heller visat att någon annan fördelningsnyckel ger ett mer rättvisande resultat.
Bolaget har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som 2023-12-12 beslutat att inte meddela prövningstillstånd.
Skatteverkets ställningstagande 2017-12-19, dnr 202 377677-17/111, ” Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt”, överensstämmer inte helt med domen när det gäller riskkapitalbolag i avsnitt 4.2.4 och exempel 2. Skatteverket kommer därför att se över ställningstagandet.
Referat
En mervärdesskattegrupp bedriver investeringsverksamhet. Två av bolagen i gruppen utgör tillsammans en private equity-fond vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva, äga och realisera investeringar i onoterade bolag. Fonden förvaltas internt och har förvärvat andelar i tre olika bolag. Mervärdesskattegruppen tillhandahåller management- och rådgivningstjänster till ett av fonden ägt investeringsbolag (d.v.s. ett dotterbolag) som i sin tur direkt eller indirekt äger portföljbolag. Intäkterna från dessa tjänster är mycket små i förhållande till mervärdesskattegruppens kostnader.
Kammarrätten har konstaterat att mervärdesskattegruppens huvudsakliga verksamhet består av att direkt eller indirekt göra aktieinvesteringar och förvalta aktieinnehavet i syfte att öka sina portföljbolags värden för att efter en tid sälja andelarna med vinst och därigenom skapa intäkter till sina investerare. Mervärdesskattegruppen tillhandahåller även vissa tjänster mot ersättning till investeringsbolaget (dotterbolaget). Dessa tjänster utgör endast en mindre del av gruppens samlade verksamhet och medför inte att all verksamhet inom mervärdesskattegruppen ska anses utgöra ekonomisk verksamhet. Enligt kammarrätten är mervärdesskattegruppen alltså inte att betrakta som ett renodlat holdingbolag. Den större delen av intäkterna beräknas i stället uppkomma genom utdelning eller vid portföljbolagens avyttring. Den del av verksamheten som avser investeringsverksamhet utgör därför en icke-ekonomisk verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Eftersom mervärdesskattegruppen, utöver den icke-ekonomiska verksamheten, även bedriver ekonomisk verksamhet i den utsträckning investeringsbolaget tillhandahålls tjänster mot ersättning ska en uppdelning av den ingående skatten göras mellan gruppens ekonomiska verksamhet och dess icke-ekonomiska verksamhet. Kammarrätten anser, mot bakgrund av mervärdesskattegruppens huvudsakliga verksamhet och den ekonomiska verksamhetens mycket ringa omfattning, att kostnaderna till övervägande del är hänförliga till investeringsverksamheten. Den av Skatteverket tillämpade fördelningsnyckeln som sätter kostnaderna i förhållande till de skattepliktiga intäkterna framstår som skälig och mervärdesskattegruppen har inte heller visat att någon annan fördelningsnyckel ger ett mer rättvisande resultat. Det innebär att mervärdesskattegruppen har rätt till avdrag för ca 1 % av den ingående skatten på de gemensamma kostnaderna.
Bolaget har överklagat domen till HFD som 2023-12-12 beslutat att inte meddela prövningstillstånd.
Skatteverkets kommentar
Skatteverket har i ställningstagande 2017-12-19, dnr 202 377677-17/111, ” Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt” redogjort för sin syn avseende riskkapitalbolag, d.v.s. bolag som gör investeringar i onoterade företag som möjliggörs genom att bolaget vänder sig till investerare som vill placera kapital genom att köpa andelar i bolaget. Syftet med verksamheten hos ett sådant riskkapitalbolag är att, direkt eller indirekt, köpa, förädla samt sälja andelar och göra vinst på försäljningen.
I ställningstagandet har Skatteverket ansett att riskkapitalbolag bedriver blandad verksamhet när dessa bolag både har transaktioner som består av från skatteplikt undantagen försäljning av andelar och tillhandahåller skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolagen.
Kammarrätten har dock konstaterat att en investeringsverksamhet som bedrivs genom en private equity-fond är en icke-ekonomisk verksamhet. Det förhållandet att tjänster tillhandahålls till ett dotterbolag innebär inte att all verksamhet ska anses utgöra ekonomisk verksamhet. Mervärdesskattegruppen är därmed inte att betrakta som ett renodlat holdingbolag. Ingående skatt på gemensamma kostnader ska delas upp mellan den ekonomiska och den icke-ekonomiska verksamheten. Resultatet av denna uppdelning blir dock detsamma som i ställningstagandet.
Eftersom ställningstagandet gällande riskkapitalbolag i avsnitt 4.2.4 och exempel 2 inte helt överensstämmer med domen kommer Skatteverket att se över ställningstagandet.
Referenser
8 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200), GML (jmf 13 kap. 6 § mervärdesskattelagen [2023:200], ML)
8 kap. 13 § GML (jmf 13 kap. 29 § ML)
Artiklarna 168 och 173-175 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)
C-155/94, Wellcome Trust
C-16/00, Cibo
C-108/14, Larentia + Minerva
C-28/16, MVM
C-437/06, Securenta