RR:s dom den 9 januari 2003, mål nr 2406-2000 Qigong

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 februari 2003.

Fråga om kurser rörande Qigong ska anses utgöra skattepliktiga tjänster och därmed inte omfattas av undantagen från skatteplikt för sjukvård.

Mervärdesskatt

Skatterättsnämndens förhandsbesked har refererats i rättsfallsprotokoll nr 18/00. Beträffande omständigheterna i ärendet hänvisas till detta referat.

Riksskatteverket (RSV) överklagade till Regeringsrätten och yrkade att RR måtte förklara att de med ansökningen avsedda kurserna, rörande Qigong, skulle anses utgöra skattepliktiga tjänster som ej omfattas av de för sjukvård angivna skattefria undantagen.

RSV anförde till stöd för sitt yrkande bl.a. följande.

Av vad som framgått av ansökan leds kurserna av någon som saknar legitimation att utföra yrke inom sjukvården. De som deltar i Qigong-kurserna gör det vidare efter eget fritt val och betalar själva kostnaderna för dessa kurser. Dessa omständigheter medför att kurserna inte kan anses omsatta som ett led i den sjukvård som bolagets sjukgymnaster tillhandahåller patienterna. RSV anser därför att mervärdesskatt skall utgå på bolagets tillhandahållande av kurser i Qigong. – Om Regeringsrätten finner att tillhandahållandet av Qigong-kurserna inte utgör en skattefri sjukvårdstjänst hemställer RSV att bedömning görs av om tillhandahållandet av kurserna kan anses utgöra utövande av idrottslig verksamhet för vilken skatt skall tas ut med 6 procent eller om tillhandahållandet utgör en tjänst för vilken skatt skall tas ut med 25 procent på omsättningen.

Sökandebolaget bestred bifall till överklagandet.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Enligt 3 kap. 4 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna.

Bolaget omsätter tjänster avseende sjukvård genom att lämna sjukgymnastisk behandling. Patienterna erbjuds därjämte att mot särskild avgift till bolaget genomgå kurser i Qigong, vilka anordnas av bolaget men leds av en utomstående danspedagog, som ersätts av bolaget för sina tjänster. Frågan i målet är om dessa kurser kan anses omsatta som ett led i den av bolaget bedrivna sjukvården och därmed är undantagna från skatteplikt.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Kurserna utgör inte ett obligatoriskt inslag i den av bolaget bedrivna sjukgymnastikverksamheten och har, såvitt framgår av utredningen, till sitt innehåll inget omedelbart samband med denna verksamhet. De personer som anlitat bolaget för att få behandling i form av sjukgymnastik väljer själva om de därjämte önskar genomgå kurserna och erlägga de särskilda avgifter dessa betingar (jfr. prop. 1989/90:111 s. 107 f.). Regeringsrätten finner sammantaget att kursverksamheten får betraktas som en självständig aktivitet, som inte är så nära knuten till den sjukgymnastiska verksamheten att kurserna kan anses omsatta som ett led i denna. Undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § första stycket ML föreligger därför inte.

Skatterättsnämnden har i sin motivering angett att den uppfattat ansökningen som avseende endast den nu berörda frågan och uttryckligen avvisat ansökningen i den mån den inte besvarats genom förhandsbeskedet. Under sådant förhållande är Regeringsrätten förhindrad att pröva huruvida det i förevarande fall kan anses röra sig om sådan omsättning av tjänst inom idrottsområdet för vilken skatt enligt 7 kap. 1 § tredje stycket ML skall tas ut med endast 6 procent av beskattningsunderlaget.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten förklarar, med ändring av förhandsbeskedet, att bolagets tjänst att tillhandahålla Qigong-kurser inte utgör ett led i den av bolaget bedrivna sjukvården, varför omsättningen av tjänsten inte på denna grund är undantagen från skatteplikt.

Kommentar:

Trots att fråga var om s.k. medicinsk Qigong, vilken tillhandahölls i sökandebolagets lokaler, fann RR att då Qigong-kurserna var frivilliga saknades den omedelbara knytningen till sjukgymnastikverksamheten som i förevarande fall ansågs utgöra en förutsättning för att omfattas av skattefriheten enligt 3 kap. 4 § första stycket ML.

SRN:s förhandsbesked den 23 januari 2003 Företagare var anställda och samarbetade i ett antal regionala handelsbolag. Bildandet av ett aktiebolag för vissa gemensamma funktioner, bl.a. fakturering, medförde inga skattekonsekvenser för företagarna.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 februari 2003.

Företagares aktiebolag var delägare både i handelsbolaget och det nybildade aktiebolaget. Aktier i det nybildade bolaget ansågs inte näringsbetingade.

Ett antal företagare äger var sitt aktiebolag. Aktiebolagen är delägare i regionala handelsbolag där näringsverksamheten bedrivs. Näringsidkarna är anställda i handelsbolagen. För gemensamma funktioner planeras att bilda ett nytt aktiebolag. Detta nya aktiebolag ska ägas av de anställdas egna bolag samt handelsbolagen och ha följande funktioner;

fakturering mot kund

försäkring

marknadsföring

licens- och övriga kostnader.

I övrigt kommer den egentliga verksamheten att ligga kvar hos de regionala handelsbolagen. Det nya aktiebolaget blir en form av gemensamt servicebolag.

De regionala handelsbolagen kommer att tillhandahålla sin personal på uppdrag av det nya bolaget enligt i ett konsultavtal. Handelsbolagen kommer att fakturera bolaget för sina tjänster. Av praktiska skäl kommer det nya bolaget att fakturera klienterna motsvarande belopp som respektive handelsbolag har fakturerat för sitt tillhandahållande av tjänster. I övrigt fakturerar det nya bolaget sina tjänster på handelsbolagen.

1. Är inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst för anställd (A) i handelsbolag utesluten för den del av ersättningen från nya bolaget till handelsbolaget som belöper på den anställdes arbetsinsatser i handelsbolag.

2. Kommer anställds eget aktiebolagsandel i det nya bolaget – med beaktande av rörelsen som bedrivs i respektive handelsbolag – att utgöra en sådan näringsbetingad andel enligt 24 kap. 16 § punkten 2 IL, som medför att utdelning från det nya bolaget inte ska tas upp i den anställdes bolag jämlikt 24 kap. 15 § IL?

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

A:s beskattningssituation förändras inte vid bildandet av det nya bolaget.

Fråga 2

Aktierna är inte näringsbetingade andelar.

MOTIVERING

Handelsbolaget (HB) bedriver i samverkan med flera andra handelsbolag på olika orter i Sverige rörelse under gemensam beteckning. All verksamhet bedrivs i handelsbolagen och bolagsmännen i de olika bolagen består av flera aktiebolag med de verksamma bolagsmännen som ägare.

A är en av de personer som ingår i verksamheten. Han äger genom sitt bolag A bolaget en andel i HB där han också är verksam och anställd.

Avsikten är att det skall skapas en mer enhetlig organisation av den gemensamma verksamheten. Som ett led i denna förändring avser man att bilda ett gemensamt aktiebolag, det nya bolaget (NYAB) som skall ägas av de olika bolagen, alternativt de anställda personligen. NYAB skall upprätthålla viss serviceverksamhet gentemot de olika handelsbolagen men också ingå avtal med kunder om tillhandahållande av tjänster och fakturera kunderna och uppbära betalning av dessa. Tjänsterna skall utföras av handelsbolagen, där all anställd personal för dessa tjänster, inventarier m.m. finns. Handelsbolagen kommer att fakturera NYAB för utförda tjänster. NYAB kommer i övrigt att erhålla viss ersättning från HB baserad på deras omsättningar för att bestrida kostnader för gemensamma försäkringar och administrationskostnader m.m., som handhas av en anställd, samt för att ge viss vinst.

Fråga 1 gäller om A skall beskattas som för inkomst av tjänst för de arvoden som vidarebefordras från NYAB till HB och som belöper på hans arbetsinsatser i HB.

Nämnden gör i den frågan följande bedömning.

Enligt vad som framgår kommer A även efter bildandet av NYAB att vara anställd i HB och fortsätta att utföra sina tjänster för det bolaget. Utan att ta ställning till om, och i så fall i vilka hänseenden, NYAB kommer att bedriva en självständig näringsverksamhet anser nämnden vid angivna förhållanden att A:s beskattningssituation inte skall påverkas av en organisationsförändring som innebär att de av NYAB fakturerade och erhållna kundarvoden som belöper på hans arbetsinsatser i HB vidarebefordras från NYAB till HB.

Fråga 2 (punkt 6.4 i ansökan) gäller om Abolagets aktier i NYAB är att betrakta som sådana näringsbetingande andelar enligt 24 kap. 16 § 2 IL som medför att utdelningar är skattefria för Abolaget.

Nämnden gör i den frågan följande bedömning.

Enligt bestämmelserna i punkten 2 i 24 kap. 16 § IL är aktier näringsbetingade om det görs sannolikt att innehavet betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Abolaget äger förutom aktierna i NYAB en andel i HB men bedriver i övrigt inte någon verksamhet. Fråga uppkommer först om Abolaget genom sitt andelsinnehav i de två företagen är ett förvaltningsföretag enligt definitionen i 24 kap. 14 § IL och för vilka särskilda regler gäller enligt 13 § i fråga om mottagna utdelningar.

Vid bedömningen av om ett företag bedriver annan verksamhet än förvaltning av värdepapper eller liknande tillgångar beaktas även en indirekt bedriven näringsverksamhet. Det innebär enligt förarbetena att man vid bedömningen skall göra en genomsyn och pröva även verksamheten i andra företag där företaget har ett bestämmande inflytande. Som exempel nämns ett företag som inte driver egen rörelse men som är moderföretag i en industrikoncern (prop. 1989/90:110 del 1 s. 707).

I förevarande fall får tas som utgångspunkt att Abolaget och HB inte står i koncernförhållande till varandra. Emellertid medför formen för beskattning av verksamhet i handelsbolag – som innebär att delägarna är skattesubjekt i stället för handelsbolaget – att en mot andelsinnehavet svarande del av resultatet av den rörelse som HB bedriver ingår som inkomst av näringsverksamhet hos delägaren Abolaget, 5 kap. 1 § och 14 kap. 10 § IL. Detta leder enligt nämndens uppfattning till att Abolaget, i den bemärkelse som avses i 24 kap. 14 § IL, ändå får anses indirekt bedriva HB:s verksamhet i en omfattning som svarar mot andelsinnehavet. Mot denna bakgrund är Abolaget inte ett förvaltningsföretag. Avgörande för att bedöma om Abolagets aktier i NYAB är näringsbetingade är därmed om den ovan nämnda punkten 2 i 24 kap. 16 § IL blir tillämplig.

Abolaget bedriver inte någon egen egentlig rörelse som betingandekravet kan prövas mot. Det är dock inte ett nödvändigt villkor att ägarföretaget bedriver egen rörelse i skatterättslig mening. Betingandekravet kan som följer av punkten 2 uppfyllas även när rörelsen bedrivs av ett annat företag – i det här fallet HB – om det företaget med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägarföretaget nära. Det har ansetts innebära att det skall vara fråga om moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning (RÅ 2001 ref. 6).

Med utgångspunkt i att HB och Abolaget inte står i koncernförhållande till varandra kan HB utifrån enbart äganderättsförhållanden inte anses stå Abolaget nära.

För att HB ändå skall kunna anses närstående till Abolaget måste enligt vad som anförts de båda bolagen bedömas stå under i huvudsak gemensam ledning. A äger samtliga aktier i Abolaget. Detta bolag äger tillsammans med flera andra bolag andelarna i HB. Vad som i ärendet framgår om inflytandet och verksamhetens bedrivande i HB kan inte anses innebära att Abolaget och HB står under i huvudsak gemensam ledning. Den omständligheten att den verksamhet som bedrivs i HB medför att Abolaget inte skall anses som ett förvaltningsföretag ändrar inte denna bedömning.

Mot bakgrund av det anförda finner nämnden att Abolagets aktier i NYAB inte kan betraktas som ett näringsbetingat innehav enligt 24 kap. 16 § 2 IL och utdelningar på dessa aktier är därför skattepliktiga för Abolaget

En ledamot i SRN var skiljaktig och anförde följande:

Abolagets innehav av aktierna i NYAB skall anses betingat av dess rörelse. Utdelning från NYAB skall därför inte tas upp.

Verksamheten under det gemensamma näringskännetecknet bedrivs i ett antal av de av anställda via egna helägda aktiebolag (av vilka Abolaget utgör ett) innehavda handelsbolag. För verksamheten skall nu även ett serviceaktiebolag (NYAB) ägt av bl.a. Abolaget etableras. Bolagen har – utöver eventuell utdelning från serviceaktiebolaget – att redovisa sina respektive andelar av handelsbolagens resultat. Härigenom får dessa anses indirekt bedriva rörelse. Någon kapitalförvaltning, som motiverar att bolagen skulle utgöra förvaltningsföretag i den mening som avses i 24 kap. 14 § IL, bedriver inte dessa. Det kan tilläggas att om det uppkommer en enda affärshändelse i bolagen, kommer denna att hänföras till den rörelse i vilken innehavet av andelarna i NYAB och handelsbolagen utgör ett led.

Jag kommer till samma slutsats även om man bortser från bolagens innehav av andelar i handelsbolag.

Majoritetens ställningstagande bygger på ett resonemang som innebär att det för bedömning av skattefrihet för aktieutdelning skulle finnas tre slags ägare-/verksamhetsförhållanden att beakta i det fall ett ägarbolag inte gör annat än innehar aktier. Antingen är ägarföretaget ett företag som bedriver förvaltningsverksamhet, dvs. är ett mellanhandsinstitut som innehar aktier för förvaltning (förvaltningsföretag). Då föreligger skattefrihet för vidareutdelad utdelning. Eller också är det ett företag som innehar större poster aktier i bolag i vilka verksamhet bedrivs, dvs. som anses indirekt bedriva näringsverksamhet. Ett sådant företag är, även om det inte utövar egen aktivitet, definitionsmässigt inte ett förvaltningsföretag (24 kap 14 § IL). För ett sådant företag föreligger skattefrihet för utdelning om aktieinnehavet skulle vara betingat av något av de ägda bolagens eller ett moder- eller systerföretags ”rörelse”. Slutligen kan – som i förevarande fall – ägarföretaget vara ett företag som äger en för verksamheten viktig post aktier i bara ett företag.

Det är i och för sig sant att det inte uttryckligen anges i IL att det företag som inte är ett förvaltningsföretag anses rörelsedrivande. I 2 kap. 24 § anges dock att med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar, dvs. tillgångar som typiskt innehas av förvaltningsföretag. Vidare hänförs alla intäkter hos en juridisk person till inkomstslaget näringsverksamhet. Innebörden av majoritetens ställningstagande är att det skulle finnas en kategori som ligger mellan förvaltning och indirekt rörelse. För den kategorin skulle, till skillnad från de andra två, kedjebeskattning föreligga, dvs. samma situation som gäller för rörelsedrivande företag med aktieplaceringar i rent kapitalplaceringssyfte.

Det är främmande för de tankar som ligger bakom utformningen av regler mot kedjebeskattningen att det skulle finnas en sådan tredje kategori. Det kan också beaktas att om i förevarande fall minsta aktivitet skulle utövas i sökandebolaget, skulle denna bli att hänföra till en egen ”rörelse”verksamhet, av vilken innehavet av aktierna i NYAB är betingat.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överklagas ej av RSV.

SRN:s förhandsbesked den 17 januari 2003 Idrottsstipendium

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 februari 2003.

Ett som stipendium betecknat bidrag från ett idrottsförbund anses i realiteten innebära ersättning för prestationer för förbundet och utgör därmed inkomst av tjänst för stipendiaten

På fråga av X om ett stipendium från ett idrottsförbund som delas ut till lovande unga spelare som bedöms landslagsmässiga är skattefritt har Skatterättsnämnden lämnat ett besked som återges i väsentliga delar.

Fast eller tillfällig anställning och stadigvarande eller tillfälligt uppdrag eller därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet i samband med tävlingar m.m. hänförs till tjänst. Detta gäller oavsett om det är fråga om hobbyverksamhet eller inte (jfr prop. 1990/91:76 s. 8). Alla ersättningar beskattas som erhålls på grund av egen prestation eller verksamhet. En förutsättning är emellertid att det rör sig om ersättning för någon prestation.

I 8 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns vissa bestämmelser om inkomster som är skattefria. Enligt 8 kap. 5 § gäller således skattefrihet för stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är också skattefria, om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas periodiskt.

En spelare som kallas för att delta i landslagstruppens sammankomster av skilda slag får ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt rese- och traktamentsersättning. I samband med EM- eller VM-slutspel kan bonusersättning utgå till landslagsspelarna beroende på lagets framgångar. Vidare har förbundet rätten att kommersiellt utnyttja enskilda aktiva eller landslaget för reklamändamål, en rätt som under OS övergår på Sveriges Olympiska Kommitté. X är medlem i Y IK och spelar i föreningens representationslag. X ingår även i den svenska landslagstruppen i sin idrott och har deltagit i ett stort antal landskamper. Vid sidan av idrotten studerar X. X är en av dem som av förbundet fått ett stipendium för år 2002 av ovan nämnt slag. I ärendet är frågan om stipendiet är ett skattefritt stipendium eller om det utgör ersättning för arbete som utförts eller skall utföras för utbetalarens, dvs. förbundets, räkning och därmed ej är skattefritt enligt de ovan redovisade reglerna om andra stipendier än utbildningsstipendier.

Nämnden gör följande bedömning.

Av villkoren för stipendiet i fråga framgår att det riktas till spelare vilka kan ingå i den svenska landslagstruppen som ett led i den pågående satsningen på landslaget inför kommande mästerskapstävlingar. För denna kategori av elitspelare torde ett deltagande i landslagstruppen framstå som ett naturligt led i karriären. Att ingå i landslagstruppen innebär ett tids- och arbetsmässigt långtgående åtagande med krav på individuell träning, med och vid sidan av klubblaget, deltagande i sammandrag med övriga spelare i truppen för uppföljning av den individuella träningen, träningar inför landskamper m.m. och i förekommande fall även landskampsspel. Mot den bakgrunden får det reella syftet med stipendierna anses vara att ge ett ekonomiskt bidrag till spelare som redan ingår i landslagstruppen eller som kan förväntas tas ut till denna trupp. Denna uppfattning vinner stöd av innehållet i överenskommelsen mellan förbundet och Svenska Olympiska Kommittén.

Slutsatsen av det sagda är att en mottagare av stipendiet ställer sig till förbundets förfogande för att delta i landslagstruppen. Genom att ingå i denna trupp får X anses utföra en bestämd prestation för förbundet.

X har för närvarande en plats i landslagstruppen. Med hänsyn till det ovan anförda skall det som stipendium betecknade bidraget från förbundet anses utgöra inkomst av tjänst för X.

Två ledamöter är skiljaktiga och gör följande bedömning.

Det stipendium som tilldelats X får anses vara ett penningbidrag som utges som ett naturligt led i förbundets verksamhet att främja sitt allmännyttiga, idrottsliga ändamål. Det krav som ställs på X för att få stipendiet är deltagande i viss träningsverksamhet och i vissa test. Deltagandet i träningsverksamheten m.m. innebär bl.a. förbättrade förutsättningar att framgångsrikt spela i landskamper som förbundet bestämmer, dvs. i den av förbundet arrangerade träningsverksamheten och stå till förfogande för spel. Detta kan emellertid inte anses innebära att en bestämd prestation utförs för förbundet eller ett konkret uppdrag att i framtiden utföra en sådan prestation. Förhållandet till förbundet att stå till förfogande för spel och representera Sverige som nation kan närmast jämställas med ett förtroendeuppdrag. Utgivandet av stipendiet, även om det kan ligga i förbundets intresse, utgör inte ersättning för arbete och är därmed skattefritt. Vi anser att förhandsbesked hade bort meddelas i enlighet med det anförda.

SRN:s förhandsbesked den 9 januari 2003 Förvaltning av värdepappersfonder

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 februari 2003.

Fråga om de olika avgifter (fondavgift, försäljningsavgift, extra avgift) som ett kapitalförvaltande bolag betingar sig från kunderna och från de värdepappersfonder som det förvaltar utgör omsättning av tjänster vilka ska undantas från mervärdesskatteplikt enligt 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Mervärdesskatt; redovisningsperioder under tiden den 1 juli 2002 – den 30 juni 2005.

Omständigheterna var i huvudsak följande.

Sökandebolaget bedriver förvaltning av värdepappersfonder och har ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen att såsom fondbolag utöva fondverksamhet enligt 3 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, LVPF. Enligt ansökan utgörs bolagets intäkter framförallt av fondavgifter. Avgifterna delas upp i en försäljningsavgift (tas ut av kunden/fondandelsinnehavaren med högst 2 % av andelens värde vid försäljning), en årlig fondavgift (tas ut av fondbolaget/sökanden ur fonden med högst 1,25 % av fondens värde) samt en extra avgift (tas ut av kunder/fondandelsinnehavare enligt fondbolagets särskilda förvaltningsmodell tillämpad på önskemål om placeringsstrategi).

Mot denna bakgrund ställde sökandebolaget följande frågor.

1) Är den fondavgift bolaget betingar sig av fonderna undantagen från skatteplikt enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § ML?

2) Är den försäljningsavgift bolaget betingar sig vid försäljning av andelar undantagen på samma grunder?

3) Är beskriven avgift, extra avgift för den särskilda förvaltningsmodellen, som bolaget betingar sig direkt av kunden för omplacering av kundens innehav i de olika fonderna undantagen från skatteplikt enligt ML?

SRN har därefter fattat följande beslut.

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Omsättning av den med frågan avsedda tjänsten är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § tredje stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Fråga 2

Omsättning av den med frågan avsedda tjänsten är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § tredje stycket 1 ML.

Fråga 3

Omsättning av den med frågan avsedda tjänsten är inte undantagen från skatteplikt enligt ML.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Enligt tredje stycket förstås med värdepappershandel dels omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte (punkt 1), dels förvaltning av värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, LVPF, (punkt 2).

Det aktuella undantaget har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), närmare bestämt artikel 13 B d punkterna 5 och 6. I punkt 5 anges som sådana undantagna tjänster transaktioner och förhandlingar med undantag för förvaltning och förvar rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar, obligationer och andra värdepapper, dock med vissa nu inte aktuella undantag. Enligt punkt 6 undantas förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna.

Undantaget för förvaltning av värdepappersfonder infördes genom SFS 1991:1755 i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 8 § i den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt, GML. Tillägget medförde att ett fondbolags fondverksamhet enligt 1 § första stycket LVPF skulle anses som värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med fondverksamhet avses enligt punkt 2 i det nyssnämnda stycket den förvaltning av en värdepappersfond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden som utövas av ett fondbolag. Undantagsbestämmelsen i GML fördes med delvis ändrad, nu gällande lydelse över till ML. Ändringen medförde enligt uttalanden i förarbetena en justering av tillämpningsområdet (prop. 1993/94:99 s. 153).

Nämnden gör följande bedömning.

Fråga 1

Den tjänst som avses utgör till sitt innehåll sådan förvaltningstjänst som anges i 1 § första stycket 2 LVPF. Med hänsyn härtill och till uttalandena i prop. 1993/94:99 s. 153 får, under förutsättning att Finansinspektionen lämnar bolaget tillstånd enligt 3 § LVPF, omsättning av tjänsten enligt nämndens mening anses undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § tredje stycket 2 ML.

Fråga 2

Andelar i värdepappersfonder är i likhet med aktier fondpapper och således finansiella instrument enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. De får därmed anses vara sådana andelar som avses i 3 kap. 9 § tredje stycket 1 ML. De med frågan avsedda tjänsterna avser försäljning av andelar i värdepappersfonder. Att genomföra sådana transaktioner är enligt nämndens mening sådan omsättning som utgör värdepappershandel och som är undantagen från skatteplikt enligt den nyssnämnda bestämmelsen i ML.

Fråga 3

Med bank- och finansieringstjänster avses enligt 3 kap. 9 § andra stycket ML, såvitt nu är i fråga, inte notariatverksamhet. I förarbetena till undantagsbestämmelsen när den ursprungligen infördes i GML (prop. 1989/90:111 s. 193) anförde föredragande statsråd bl.a. att i begreppet notariatverksamhet innefattas normalt bl.a. förvaltning av värdepapper, juridiska tjänster åt kunder samt andra rådgivartjänster.

Den aktuella tjänsten omfattas enligt nämndens uppfattning inte av bolagets fondförvaltning utan är att betrakta som en särskild tjänst. Denna tjänst är till sin karaktär av samma slag som en sådan rådgivningstjänst som enligt ovannämnda förarbetsuttalanden utgör notariatverksamhet.

Ovan redovisade synsätt vid bedömningen av frågorna är enligt nämndens mening i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s uppfattning. Beskedet har inte överklagats.