RR:s dom den 17 oktober 1997, mål nr 7731-1995. Finansiell tjänst, omsättning, mervärdesskatt.
Område: Regeringsrätten
Fråga främst om en omsättning i mervärdesskattehänseende sker av vara, först mellan en återförsäljare och sökandebolaget och därefter mellan sökandebolaget och en kontokortskund.
SRN ansåg att den aktuella varan fick anses övergå med äganderätt först från återförsäljaren till sökandebolaget och därefter från sökandebolaget till kontokorthavaren, och att det förhållandet att själva leveransen av varan skedde direkt från återförsäljaren till kontokortshavaren inte medförde annan bedömning.
RR fastställde SRN:s förhandsbesked.
RSV:s dnr 9156-95/6121.
Kommentar:
Förhandsbeskedet finns refererat i rättsfallsprotokoll den 5 december 1995, nr 28/95, s. 5.
SRN:s förhandsbesked den 21 oktober 1997. Flygutbildning, mervärdesskatt. Fråga om flygutbildning skall bedömas som utbildning eller idrottslig verksamhet ur mervärdesskattesynpunkt.
Område: Förhandsbesked
Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökanden bedriver flygutbildning och tillhandahåller därvid tjänster avseende ”flygskolning”, ”flygträning” och ”periodisk flygträning”. Tjänsterna tillhandahålls antingen av bolaget självt eller tillsammans med en flygklubb eller något studieförbund.
SRN ansåg inte att 3 kap. 8 § ML var tillämplig och anförde vidare bl.a. följande:
”Innehav av luftfartscertifikat (flygcertifikat) är ett lagstadgat krav för behörighet att bl.a. framföra luftfartyg, oberoende av om det är fråga om nöjes- eller privatflygning eller annan civil luftfart. Bolagets verksamhet såvitt nu är i fråga syftar till, på samma sätt som t.ex. motsvarande utbildning för innehav av körkort för bil, att ge eleven grundläggande teoretisk och praktisk utbildning för att uppfylla de krav på kunskaper, erfarenhet och skicklighet som fastställts för innehav av sådant certifikat. Verksamheten syftar vidare till träning och kontroll av certifikatsinnehavare för fortsatt innehav. Den som genomgår sådan teoretisk och praktisk utbildning eller träning och kontroll kan inte, oavsett om viss form av flygverksamhet – sportflyg – kan hänföras till idrottslig verksamhet (anm. enligt 3 kap. 11 a § ML) och även om fråga endast är om privatflygarcertifikat för att bl.a. kunna utöva sådan sport, anses därigenom utöva idrottslig verksamhet. Denna bedömning gäller samtliga de med frågorna...avsedda fallen.”
SRN fann således att moms skall tas ut med 25 % av beskattningsunderlaget för samtliga av sökanden tillhandahållna tjänster.
RSV:s dnr 4619-97/6120.
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer inte helt med RSV:s ståndpunkt i SRN. RSV avser inte f.n. att överklaga förhandsbeskedet.
SRN:s förhandsbesked den 21 oktober 1997. Museiverksamhet, mervärdesskatt. Fråga om viss utställningsverksamhet utgör museiverksamhet och om tjänster avseende denna verksamhet är undantagen från skatteplikt.
Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökanden ställer ut en större samling av svensk keramik och tar entréavgift av besökande personer. Sökanden har för verksamheten erhållit visst statligt och kommunalt stöd i form av ett avskrivningslån för byggnation och marknadsföring. För sistnämnda ändamål har även utgått ett stipendium från kommunen.
SRN gjorde följande bedömning. Utställningsverksamheten får, med ledning av vad som förstås med museiverksamhet enligt vedertaget språkbruk (jfr t.ex. RÅ 1992 ref 65 och RÅ 1993 ref 45), anses vara anordnad i en museiverksamhet i mervärdesskattehänseende. De stöd som utgått till verksamheten kan inte anses utgöra ett fortlöpande understöd i mer än ringa omfattning till verksamheten. Tjänsterna skall därför inte vara undantagna från skatteplikt utan moms skall tas ut med 6 % av entréavgifternas belopp.
RSV:s dnr 3345-97/6120.
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s ståndpunkt.
SRN:s förhandsbesked den 21 oktober 1997. Periodiskt medlemsblad, ervärdesskatt. Fråga om viss publikation utgör periodiskt medlemsblad och om omsättning av tjänster avseende framställning av publikationen är undantagen enligt 3 kap. 19 § första stycket p. 2 ML. Därvid även fråga om publikationens karaktär av medlemsblad helt eller delvis går förlorad när viss del av upplagan delas ut i syfte att rekrytera nya medlemmar.
Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökanden trycker en publikation för ett fackförbunds räkning. Fackförbundet ger ut publikationen till studerandemedlemmar och studerandeorganisationer anslutna till fackförbund. Publikationen kommer ut i 4 nummer per år och kommer att tryckas i 180 000 ex, varav 130 000 ex kommer att delas ut gratis till studerande icke medlemmar.
SRN gjorde följande bedömning. Publikationen utgör ett medlemsblad i mervärdesskattehänseende. Publikationens funktion som informationsbärare till medlemmar i en sammanslutning får anses vara mer avgörande för bedömningen av om ett medlemsblad föreligger än omfattningen av spridningen. Om en publikation fyller sådan informationsfunktion saknas stöd för att undanta del av upplagan från skattefriheten därför att publikationen även delas ut gratis – om än i stor omfattning som i det förevarande fallet – till andra än medlemmar och därmed utnyttjas som information om sammanslutningens verksamhet och för att bredda medlemsunderlaget. Omsättning av tjänster avseende framställning av den aktuella publikationen är därför i sin helhet undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första stycket p. 2 ML.
RSV:s dnr 2737-97/6120.
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer inte med RSV:s ståndpunkt i SRN. RSV avser f.n. inte att överklaga förhandsbeskedet.
SRN:s förhandsbesked den 21 oktober 1997. Nätavgifter, mervärdesskatt
Område: Förhandsbesked
Elhandelsbolag ansågs inte skattskyldigt till mervärdesskatt för sin hantering av nätavgifter för kunds räkning och inte berättigat till avdrag för den ingående skatten som belöpte på dessa.
Bolaget, som var ett elhandelsföretag med leveranskoncession inom två nätbolags koncessionsområden, sålde elkraft till kunder både inom och utom sitt koncessionsområde. Det förekom att sökandebolaget inte enbart fakturerade kostnaden för elleveransen till kunden utan även vidaredebiterade nätavgifter från nätbolag till kunder. I sådana fall hade sökandebolaget en fullmakt från elkunden att sköta kontakter och överenskommelser med det nätbolag som ägde eldistributionsnätet hos elkunden. De med ansökningen avsedda nätavgifterna utgick således enligt avtal mellan aktuella nätbolag och sökandebolagets kunder, vilka var civilrättsligt betalningsansvariga för nätavgifterna.
Det nätbolag, som elkunden har avtal med, fakturerade sedan elkunden via sökandebolaget. Nätbolagets faktura utställs med elkundens namn c/o sökandebolagets adress. Sökandebolaget fakturerar elkunden för nätavgiften och betalar nätavgiften till nätbolaget.
Totalt sett överensstämmer den nätavgift som sökandebolaget fakturerar elkunden med vad nätägaren fakturerat elkunden. Det kan dock förekomma avvikelser mellan olika fakturor. Några vinstpålägg eller administrativa avgifter tas inte ut av sökandebolaget på nätavgiften.
Bolaget frågade om hanteringen av nätavgifterna utgjorde en skattepliktig omsättning för sökandebolaget och om nätavgiften var ett förvärv för vilket det förelåg rätt till avdrag för ingående skatt.
FÖRHANDSBESKED
Bolaget är inte skattskyldigt till mervärdesskatt för sin hantering av aktuella nätavgifter och är inte berättigat till avdrag för den ingående skatt som belöper på dessa avgifter.
MOTIVERING
Skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är bl.a. den som omsätter skattepliktiga varor eller tjänster i en yrkesmässig verksamhet (1 kap 2 § första stycket 1 jämfört med 1 §§ ML). Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls (2 kap. 1 1/2 andra stycket 1 ML). Den som driver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § första stycket ML).
Omsättningskravet som ett villkor enligt bestämmelserna för skattskyldigheten att betala skatt medför att från beskattning utesluta sådana intäkter som visserligen har ett samband med den skattepliktiga verksamheten men som inte kan sägas erhålla till följd av en försäljning av varorna eller tjänsterna (se prop. 1993/94:99 s. 134).
De i ärendet omfrågade nätavgifterna utgår enligt avtal mellan olika nätbolag och köpare av Bolagets elkraft med Bolaget som köparnas befullmäktigade ombud. Bolagets elkraftsabonnenter är enligt vad som har uppgivits i ärendet betalningsansvariga för avgifterna. Bolaget gör inga vinstpålägg på nätavgifterna och tar inte heller ut några administrationsavgifter.
Nämnden gör följande bedömning.
Vad Bolaget, enligt de förutsättningar för förhandsbesked som lämnats i ärendet, utger till ett nätbolag utgör inte vederlag för tjänster som Bolaget i sin verksamhet förvärvar från detta utan utlägg för sina huvudmäns, elkraftsabonnenternas, räkning för deras nätkostnader. Vad abonnenterna i sin tur ger ut till Bolaget såsom nätavgifter avser således återbetalning på avtalat sätt av skuld som uppkommit på grund av Bolagets tidigare utlägg och inte vederlag för av Bolaget tillhandahållna tjänster. Förfarandet innefattar således inte någon omsättning i mervärdesskattehänseende och någon skattskyldighet, som hänför sig till nätavgifterna, uppkommer därför inte för Bolaget. Därmed uppkommer inte heller någon rätt tillför Bolaget till avdrag för ingående skatt som hänför sig till avgifterna.
RSV kommer inte att överklaga förhandsbeskedet.
RSV:s dnr 3059-97/6120.
Kommentar:
Se RSV:s handledning för mervärdesskatt 1997 s. 581 ff angående utlägg. Jfr RÅ 1987 ref 155
Område: Meddelade prövningstillstånd
Saken: Fråga bl.a. om nedsättning av fastighetsskatt på grund av att lägenheter inte kunnat hyras ut och, om nedsättning skall medges, hur den skall beräknas. (Inkomsttaxering 1992 och 1993). RR:s målnr: 323-1997 och 324-1997
Klagande: Den skattskyldige
Lagrum: 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Saken: Fråga om nedsättning av fastighetsskatt på grund av att för uthyrning avsedda lägenheter ej kunnat hyra ut beroende på ombyggnad av en fastighet och rivningsarbeten avseende en annan fastighet. RR:s målnr:1768-,1769- och 1772-1997
Klagande: Riksskatteverket
Lagrum: 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Saken: För uthyrning avsedda lokaler i ett f.d. varuhus har inte hunnit hyras ut då det inte funnits efterfrågan på sådana lokaler, varför ombyggnad vidtagits. Större delen av fastigheten har inte kunnat uthyras under ombyggnadsperioden. Fråga om nedsättning av fastighetsskatten under denna tid. (Inkomsttaxering 1992 och 1994). RR:s målnr: 1770–1771-1997.
Klagande: Riksskatteverket
Lagrum: 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Saken: Förhöjd förseningsavgift har påförts utan att förutsättningarna därför förelegat. RR:s målnr: 3887-1997.
Klagande: Den skattskyldige.
Lagrum: 116 g § andra stycket taxeringslagen (1956:623).
Saken: Är en skattskyldig som bor i föräldrahemmet och saknar egen boendekostnad berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader (hyreskostnader) vid tillfällig anställning på annan ort? RR:s målnr:7210-1996.
Klagande: Riksskatteverket
Lagrum: Punkt 3 fjärde stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) i lydelsen vid 1991 års taxering.