Erbjudandet
NetEnt AB (NetEnt) har uppgett följande.
Årsstämman i NetEnt beslutade den 29 april 2015 om en aktiesplit 2:1 kombinerad med inlösen utan något anmälningsförfarande. Beslutet innebar en aktieuppdelning där de som på avstämningsdagen den 12 maj 2015 var aktieägare i NetEnt för varje innehavd aktie serie A respektive serie B fick en ordinarie aktie av serie A respektive serie B och en inlösenaktie av serie A respektive serie B.
Sista dag för handel med aktier i NetEnt inklusive rätt till inlösenaktier var den 8 maj 2015.
Handel med inlösenaktier kunde ske under perioden den 13–27 maj 2015. Därefter löstes inlösenaktierna automatiskt in för 5,00 kronor per aktie.
Uppdelning av anskaffningsutgiften på ordinarie aktier och inlösenaktier
Av rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 framgår att inlösenaktier, som erhållits på grund av innehav av aktier, inte anses vara av samma slag som övriga aktier i bolaget. Av detta följer att anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna ska delas upp på inlösenaktier och kvarvarande aktier med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid avskiljandet av inlösenaktierna.
Aktierna i NetEnt av serie B är noterade vid NASDAQ Stockholm medan aktierna av serie A inte är föremål för någon marknadsmässig handel. Vid fördelningen av anskaffningsutgiften bör därför kursnoteringarna för aktierna av serie B användas för samtliga beräkningar. Sista dag för handel med aktier av serie B i NetEnt före split och avskiljande av inlösenaktier var den 8 maj 2015. Den lägsta betalkursen denna dag var 304 kronor.
Inlösenaktierna av serie B kunde säljas på marknaden och var noterade från och med den 13 maj 2015. Den lägsta betalkursen denna dag var 4,99 kronor.
Av den ursprungliga anskaffningsutgiften för aktier av såväl serie A som serie B i NetEnt bör därför (4,99 / 304 =) 1,6 procent hänföras till inlösenaktierna och 98,4 procent till kvarvarande aktier.
Skatteregler för inlösen
När man löser in aktier i ett bolag anses man ha sålt aktierna. En kapitalvinstberäkning ska därför göras. Vid denna får man dra av den del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som hör till de inlösta aktierna. Alternativt kan schablonmetoden användas för de aktier som är marknadsnoterade. Schablonmetoden innebär att anskaffningsutgiften får beräknas till 20 procent av den mottagna ersättningen för inlösta eller sålda inlösenaktier.
Exempel
Om anskaffningsutgiften för en aktie i NetEnt omedelbart före aktieuppdelningen var 100 kronor ska (0,016 × 100 =) 1,60 kronor hänföras till inlösenaktien. Den kvarvarande aktien får därefter en anskaffningsutgift på (100 – 1,60 =) 98,40 kronor.
Säljs eller löses inlösenaktien in för 5 kronor uppkommer en kapitalvinst på (5 – 1,60 =) 3,40 kronor.
Skatteverket har lämnat allmänna råd om uppdelning av anskaffningsutgift mellan kvarvarande aktier och inlösenaktier, se SKV A 2015:20.