Erbjudandet
Betsson AB (Betsson) har uppgett följande.
Årsstämman i Betsson beslutade den 8 maj 2015 om en aktiesplit 4:1 kombinerad med inlösen utan något anmälningsförfarande. Beslutet innebar en aktieuppdelning där de som på avstämningsdagen den 25 maj 2015 var aktieägare i Betsson för varje innehavd aktie av serie A respektive serie B fick tre ordinarie aktier av serie A respektive serie B och en inlösenaktie av serie A respektive serie B.
Sista dag för handel med aktier i Betsson inklusive rätt till inlösenaktier var den 21 maj 2015.
Handel med inlösenaktier kunde ske under perioden den 26 maj–8 juni 2015. Därefter löstes inlösenaktierna automatiskt in för 11,94 kronor per aktie.
Uppdelning av anskaffningsutgiften på ordinarie aktier och inlösenaktier
Av rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 framgår att inlösenaktier, som erhållits på grund av innehav av aktier, inte anses vara av samma slag som övriga aktier i bolaget. Av detta följer att anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna ska delas upp på inlösenaktier och kvarvarande aktier med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid avskiljandet av inlösenaktierna.
Aktierna i Betsson av serie B är noterade vid NASDAQ Stockholm. Aktierna av serie A är inte marknadsnoterade. Vid fördelning av anskaffningsutgiften bör därför kursnoteringarna för aktier av serie B ligga till grund för samtliga beräkningar. Sista dag för handel med aktier av serie B i Betsson före split och avskiljande av inlösenaktier var den 21 maj 2015. Den lägsta betalkursen denna dag var 374,40 kronor.
Inlösenaktierna av serie A respektive serie B kunde säljas på marknaden och var noterade från och med den 26 maj 2015. Den lägsta betalkursen var för serie A den 28 maj 2015 11,90 kronor samt för serie B den 26 maj 11,90 kronor.
Av den ursprungliga anskaffningsutgiften för aktier i Betsson bör därför (11,90 / 374,40 =) 3,2 procent hänföras till inlösenaktierna och 96,8 procent till kvarvarande aktier.
Skatteregler för inlösen
När man löser in aktier i ett bolag anses man ha sålt aktierna. En kapitalvinstberäkning ska därför göras. Vid denna får man dra av den del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som hör till de inlösta aktierna. Alternativt kan schablonmetoden användas för de aktier som är marknadsnoterade. Eftersom inlösenaktierna av serie A respektive B handlades under en viss tid anses dessa vara marknadsnoterade. Schablonmetoden innebär att anskaffningsutgiften får beräknas till 20 procent av den mottagna ersättningen för inlösta eller sålda inlösenaktier.
Exempel
Om anskaffningsutgiften för en aktie av serie B i Betsson omedelbart före aktieuppdelningen var 100 kronor ska (0,032 × 100 =) 3,20 kronor hänföras till inlösenaktien. De kvarvarande tre aktierna får därefter en sammanlagd anskaffningsutgift på (100 – 3,20 =) 96,80 kronor eller (96,80 / 3 =) 32,27 kronor per aktie.
Säljs eller löses inlösenaktien in för 11,94 kronor uppkommer en kapitalvinst på (11,94 – 3,20 =) 8,74 kronor.
Skatteverket har lämnat allmänna råd om uppdelning av anskaffningsutgift mellan kvarvarande aktier och inlösenaktier, se SKV A 2015:19.