Bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m.

3.1.1 Sidoinkomst

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.7

” Om gäldenären har regelbunden sidoinkomst, bör normalbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar sidoinkomsten efter avdrag för preliminär skatt.”

Rådet innebär att sidoinkomsten får användas till betalning av de kostnader som förbehållsbeloppet är avsett att täcka och har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 8 § UB. Av nämnda bestämmelse framgår att vid utmätning av lön ska kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels hur mycket gäldenären ska förbehållas enligt vad som anges i 7 kap. 4 och 5 §§ UB. I motivuttalandena anges att om gäldenären har inkomster från flera håll är det inte nödvändigt att förbehållsbeloppet bestäms i den inkomst i vilken utmätning kan ske. Det är dock viktigt att de andra inkomsterna är tillräckliga och säkra.8

Som sidoinkomst kan räknas

• ersättning för vilken utmätning av lön m.m. får ske enligt 7 kap. 1 § UB och

• ersättning för arbetsinsats som erhålls av den som inte är arbetstagare.

Studiemedel

Studiemedel enligt studiestödslagen utgår i form av studielån och studiebidrag. Studiestöd – varmed bl.a. avses studiemedel – får inte utmätas.9

Studiemedel bör inte heller tas upp som inkomst för gäldenärens make eller sambo vid proportionering av förbehållsbeloppet enligt punkt 3.1.2. Skälen för detta är att studiemedlet dels består av lånade medel, dels bl.a. är avsett att täcka kostnader som normalbeloppet inte omfattar, såsom exempelvis för läromedel och studentkårsavgifter m.m. Eftersom kronofogdemyndigheten inte gör tillägg till normalbeloppet för ovan angivna kostnader bör inte heller någon del av studiemedlet beaktas som inkomst vid löneutmätning.

Vårdbidrag och handikappersättning

Vårdbidrag är en ersättning till en förälder som vårdar sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Vårdbidraget utgör ersättning för det vård- och tillsynsarbete som föräldern utför. De merkostnader som uppkommer på grund av barnets funktionshinder eller sjukdom kan också ersättas. Vårdbidraget kan även utgöra en kompensation för en del av det inkomstbortfall som barnets omvårdnad kan medföra om en förälder måste avstå från förvärvsarbete. Vårdbidrag som utges med beaktande av både tillsyns- och vårdbehov och merkostnader är skattepliktigt (11 kap. 31 § inkomstskattelagen [1999:1229], IL). Av vårdbidraget kan en viss del utges som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas utöver helt vårdbidrag. Sådan ersättning för merkostnader är enligt IL skattefri.

Handikappersättning lämnas till personer med nedsatt funktionsförmåga som behöver hjälp för att klara sin dagliga livsföring. Ersättningen ges till personer som fyllt 19 år och som innan 65 års ålder fått sin funktionsförmåga nedsatt. Handikappersättning kan utges om den nedsatta funktionsförmågan medför merkostnader och/eller funktionsnedsättningen medför att personen behöver tidskrävande hjälp av en annan person för att kunna klara sitt dagliga liv eller regelbunden hjälp av annan person för att kunna arbeta eller studera.

Om gäldenären eller dennes make eller sambo uppbär handikappersättning eller vårdbidrag i form av skattefri merkostnadsersättning bör sådan ersättning inte tas upp som inkomst vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Som en konsekvens härav bör kronofogdemyndigheten inte heller göra tillägg till normalbeloppet för de sjukdomskostnader som ska täckas av handikappersättningen eller den skattefria merkostnadsersättningen i vårdbidraget.10

3.1.2 Sammanlevande makes eller sambos inkomst

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.11

” Om en med med gäldenären sammanlevande make eller sambo har inkomst bör gäldenärens förbehållsbelopp bestämmas med beaktande av sammanlevande makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Familjens gemensamma kostnader bör fördelas på så sätt att respektive make eller sambo svarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till makarnas eller sambornas sammanlagda inkomster (proportionering). Beräkning sker på sätt som framgår av avdelning I och II i blanketten SKV 9416, se bilaga 1. Vid beräkningen bör från bruttoinkomsterna avdrag göras för preliminär skatt samt för kostnader för fullgörande av tjänst enligt vad som anges i punkt 3.2.2.”

Rådet har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 4 § UB och bygger på principen att makar enligt äktenskapslagstiftningen har en inbördes skyldighet att var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses.12 I löneutmätningshänseende bör motsvarande gälla även för sambor.13

Endast sådan inkomst som kan anses vara sidoinkomst enligt punkt 3.1.1 bör beaktas för gäldenärens make eller sambo vid proportionering av förbehållsbeloppet.

3.1.3 Barnbidrag och underhållsbidrag m.m. till försörjningsberättigat barn

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.14

” Om normalbelopp bestämts med hänsyn till försörjningsberättigat barn, bör avdrag göras för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg samt för underhållsbidrag som tillkommer sådant barn. I förekommande fall bör avdrag även göras för pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § UB som efter eventuellt avdrag för preliminär skatt tillkommer barn.

Med allmänt barnbidrag bör jämställas förlängt barnbidrag samt studiebidrag och extra tillägg till detta. Med underhållsbidrag bör jämställas underhållsstöd och förlängt underhållsstöd för studerande.

Är sammanlagda avdrag för barn större än normalbeloppet för barn enligt föreskrifterna15 bör avdraget minskas till barnets normalbelopp. Om ett försörjningsberättigat barn är gäldenär bör barnets normalbelopp i första hand minskas med erhållet barnbidrag/studiebidrag och därefter med erhållet underhållsbidrag/underhållstöd.

Normalbeloppet för barn bör minskas till hälften om föräldrarna inte bor tillsammans och barnets vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern.”

I rådets första stycke anges att barnets normalbelopp kan minskas om barnet får t.ex. allmänt barnbidrag. Rådet har sin grund i motivuttalandena i 7 kap. 4 § UB och ansluter till bestämmelsen i 7 kap. 1 § föräldrabalken som anger att vid bestämmandet av föräldrarnas underhållsskyldighet ska hänsyn tas till barnets behov, egna inkomster och tillgångar samt sociala förmåner.16

Av rådets tredje stycke framgår att avdraget kan minskas så att barnets tillkommande ersättningar inte påverkar normalbeloppen för föräldrar och syskon. Syftet med rådet är att förhindra att barnet bidrar till övriga familjemedlemmars försörjning. Av den anledningen bör avdraget inte vara större än storleken på barnets normalbelopp. Om barnet är gäldenär bör minskningen av barnets normalbelopp ske i en viss ordning.

Exempel:

Ett försörjningsberättigat barn (fem år) är gäldenär och uppbär pension eller annan ersättning som kan bli föremål för löneutmätning enligt 7 kap 1 § UB. Pensionen uppgår till 2 500 kr per månad efter preliminärskatteavdrag. För barnet utgår även barnbidrag om 950 kr per månad. Vid beräkning av barnets förbehållsbelopp beaktas ett normalbelopp för ett barn under sju år om 2 219 kr. Normalbeloppet minskas med erhållet barnbidrag om 950 kr. Restsumman om 1 269 kr är barnets normalbelopp. I detta exempel är barnets normalbelopp detsamma som barnets förbehållsbelopp.

3.1.4 Förmåner

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.17

” För en gäldenär som åtnjuter förmåner bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen om den är hänförlig till sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet.”

Till grund för rådet ligger ett avgörande från Högsta domstolen.18 I domskälen anges att det är naturligt att dra av sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet i den mån de inte uppkommer för gäldenären därför att de täcks av arbetsgivaren, t.ex. genom förmån av fri kost.

Gäldenärens arbetsgivare bör i löneförfrågan19 i förekommande fall redovisa både det faktiska och det skattepliktiga värdet av förmånen. Endast det skattepliktiga värdet av förmånen bör minska normalbeloppet.

3.2.1 Fordran med företrädesrätt

Av 7 kap. 4 § UB framgår att i förbehållsbeloppet ska inräknas belopp som motsvarar vad gäldenären betalar till annan, som vid utmätning av lön m.m. har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 UB ska även betalningsskyldighet till annan som har lika rätt som sökanden beaktas.

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.21

” Av samma anledningar som underhållsbidrag enligt 7 kap. 17 § UB kan jämkas i en fördelningssituation bör motsvarande jämkning göras vid bestämmande av förbehållsbeloppet.

Om betalningen avser fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 UB, kan utmätnings- och förbehållsbelopp påverkas i de situationer då utrymme inte finns för de löpande fordringarna både i löneutmätningsmålet och vid den frivilliga betalningen.

Förbehållsbeloppet bör därvid beräknas på så sätt som framgår av avdelning IV i blanketten SKV 9416, se bilaga 1. Om betalningen avser såväl löpande fordran som skuld bör vid löneutmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 UB hänsyn tas endast till den löpande fordran vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Vid löneutmätning för annan fordran bör även skälig avbetalning på skuld godtas, under förutsättning att avbetalningen avser och avräknas från fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 UB.”

Rådet behandlar jämkning av frivillig betalning av underhållsbidrag. I motivuttalandena till 7 kap. 4 § UB anges att kronofogdemyndigheten, vid bedömningen av om löneutmätning kan ske, inte är ovillkorligt bunden av vad som kan ha blivit bestämt genom dom eller avtal angående storleken av underhållsbidrag som gäldenären ska utge.22 För att utmätning ska kunna ske för annan underhållsfordran får kronofogdemyndigheten jämka underhållsbidraget. Principen har sin motsvarighet i bestämmelserna i 7 kap. 17 § UB som behandlar jämkning av underhållsbidrag vid samtidig utmätning. Liksom vid samtidig utmätning avser jämkningen inte själva underhållsskyldigheten utan endast det belopp som i den nämnda konkurrenssituationen uppstår för att kunna genomföra utmätning. Det är således inte fråga om en definitiv minskning av underhållsbidraget.23

Tillämpning av jämkningsbestämmelsen i 7 kap. 17 § UB

Underhållsbidrag kan i vissa fall vara bestämt till högre belopp än som motsvarar den underhållsberättigades behov.

Enligt 7 kap. 17 § första stycket UB får ett underhållsbidrag jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt.24 Följande krav måste emellertid vara uppfyllda:

• makarna ska varaktigt bo tillsammans,

• underhållsbidraget ska vara fastställt till maken eller makarnas barn och

• underhållsbidraget ska överstiga vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade.

Föreligger särskilda skäl får jämkning ske även för annat underhållsbidrag om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning.

Jämkningsmöjligheterna hänför sig endast till tillämpningen av konkurrensreglerna i 7 kap. 16 och 17 §§ UB. Det företräde som enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 UB tillkommer underhållsbidrag minskas med tillämpning av 7 kap. 17 § UB så att t.ex. skatter och enskilda fordringar kan tas ut genom löneutmätning. Kronofogdemyndigheten kan dock inte heller i denna situation definitivt minska underhållsbidragets storlek.25

Kronofogdemyndighetens beslut att jämka underhållsbidrag i enlighet med 7 kap. 17 § UB är ett fördelningsbeslut och ska meddelas vid varje redovisningstillfälle. Jämkningen av underhållsbidraget sker således först vid fördelningen av det utmätta beloppet.

Exempel:

Verkställighet har begärts för ett oskäligt högt underhållsbidrag. Löneutmätning är även aktuell för allmänna mål. Kronofogdemyndigheten beslutar att löneutmätning ska ske både för underhållsbidraget och de allmänna målen. Varje gång arbetsgivaren redovisar innehållet belopp ska kronofogdemyndigheten upprätta ett särskilt fördelningsbeslut. Härvid kan vanlig fördelning frångås med stöd av 7 kap. 17 § UB. Underrättelser ska skickas i enlighet med bilaga till utsökningsförordningen.

Umgängeskostnader

Umgängeskostnader, d.v.s. kostnader som en förälder ådrar sig vid umgänge med barnet, är inte kostnader som bör jämställas med sådan betalningsskyldighet mot annan som har lika eller bättre rätt till lönen. Tillägg till normalbeloppet för sådana kostnader bör således ej göras.26 Sedan den 1 oktober 1998 finns uttryckliga bestämmelser om fördelningen av de resekostnader som kan uppstå i samband med att barnet umgås med en förälder som bor på annan ort än barnet. Regeln utgår från att det primära ansvaret för resekostnaderna ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Boföräldern ska ta del i resekostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och omständigheterna i övrigt.27 Resekostnader i samband med umgänge kan berättiga till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453).28

3.2.2 Kostnader för fullgörande av tjänst

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.29

” Tillägg till normalbeloppet bör göras för gäldenärens kostnad för fullgörande av tjänst. Vid beräkningen av tillägget bör tillämpas de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering enligt 12 kap. 1, 4–8, 10–22, 24–30, 32 och 37 §§ inkomstskattelagen.

Då gäldenären uppbär ersättning för ökade levnadskostnader (traktamenten) eller för resa med egen bil i tjänsten bör inte tillägg göras till normalbeloppet. I sådant fall bör arbetsgivaren upplysas om att beslutet om utmätning av lön m.m. endast avser, förutom lön, den del av traktaments- eller bilersättningen som vid skatteavdrag behandlas som lön.

Om gäldenären kan antas ha kostnad för resor till och från arbetsplatsen med kollektivt färdmedel, kan kronofogdemyndigheten även om kostnaden inte är känd, i det särskilda fallet göra tillägg till normalbeloppet med belopp som beräknas motsvara kostnaden (t.ex. månadskort). Tillägg bör även göras om gäldenären har resekostnader för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar.”

3.2.3 Kostnader för barntillsyn

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.30

” Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad på grund av nödvändig barntillsyn.”

3.2.4 Kostnader för sjukdom

I Skatteverkets allmänna råd anges följande.31

” Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad till följd av sjukdom. Tillägget bör minskas med ersättning för sådan kostnad som utbetalas av försäkringskassa eller på annat sätt.”

Läkarvård och medicin

Enligt rådet kan tillägg göras för kostnader till följd av sjukdom. Huvudregeln bör vara att kronofogdemyndigheten gör tillägg för kostnader för sådan vård och medicin som omfattas av det s.k. högkostnadsskyddet (s.k. traditionell sjukvård). Även om viss vård eller medicin inte omfattas av högkostnadsskyddet bör dock kronofogdemyndigheten kunna göra tillägg för sådana kostnader, om det kan anses föreligga särskilda skäl att göra ett sådant tillägg till normalbeloppet och behovet är styrkt.32

Vid bedömningen av med vilket belopp tillägg ska göras bör kronofogdemyndigheten beakta om kostnaderna är nödvändiga och om behovet kan tillgodoses med ett lägre belopp än det yrkade.

Specialkost

Tillägg för kostnader för särskild kost p.g.a. sjukdom bör medges. Konsumentverkets årliga beräkningar av merkostnader för olika specialkoster bör härvid vara vägledande.

Tillägg för specialkost av andra skäl än sjukdom bör inte medges.33

Tandläkare

Tillägg för tandläkarkostnader kan ske i samband med en större behandling av tandläkare medan normalbeloppet får anses inkludera kostnader för enklare behandling, såsom t.ex. tandlagning eller årlig kontroll. Tillägg bör dock endast göras för åtgärd som av tandläkare bedöms vara nödvändig. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande tandläkare samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att behandlingen är nödvändig och att behandlingen, om det finns alternativa behandlingssätt, utgör det billigaste alternativet. Av kostnadsförslaget bör framgå den totala kostnaden för behandlingen och gäldenärens andel härav samt hur betalning ska ske.

Barn och ungdomar har rätt till kostnadsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år.

Styrker gäldenären på tillförlitligt sätt framtida betalning av engångsbelopp avseende tandläkarkostnader genom att ange förfallodag, kan förbehållsbeloppet tillfälligt höjas så att gäldenären ges möjlighet att under särskilt angiven tid spara ihop till utgiften. Spartakten är beroende av kostnadens storlek och tidpunkten för när den förfaller till betalning.

Glasögon eller linser

Tillägg för kostnader för antingen glasögon eller linser bör göras med belopp som beräknas motsvara kostnaden, om gäldenären styrker behovet och angivet belopp. Tillägg bör endast medges för båge eller linser i lägsta prisklass.

Sjukresor

Tillägg för kostnader för sjuk- och behandlingsresa bör medges om kostnaden inte ersätts av landstinget eller på annat sätt. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas.

Färdtjänst

Tillägg för kostnader för färdtjänst bör medges avseende egenavgiften.

Hemtjänst

Tillägg för kostnader för hemtjänst bör medges avseende egenavgiften. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas.

God man/Förvaltare

Tillägg för kostnader för god man eller förvaltare bör medges avseende den del som enligt beslut från överförmyndaren ska belöpa på den enskilde.34

Vistelse på sjuk- eller behandlingshem el. dyl.

Tillägg för kostnader för vårdavgift som gäldenären betalar vid vistelse på sjuk- eller behandlingshem el. dyl. bör medges. Tillägg för kostnader för sådan avgift bör dock endast medges med den del som överstiger 50 kr per dygn eller 1 500 kr per månad.