Riktvärdekartorna uteslutna här. De finns tillgängliga hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.
Genomsnittshyror uteslutna här. De finns tillgängliga hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.
Skatteverket beslutar med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande allmänna råd om
dels riktvärdeangivelser för varje värdeområde avseende hyreshus och ägarlägenheter och tomtmark till dessa1,
dels värden i tomtvärdetabellen för tomtmark till hyreshus och ägarlägenheter enligt bilaga 1,
dels relativa kapitaliseringsfaktorer för bostäder och lokaler i HKtabellen enligt bilaga 2,
dels rekommenderade genomsnittshyror för bostäder, kontorslokaler och butiker2,
dels övriga grunder för taxeringen och värdesättningen enligt följande.
1 Värderingsenhet avseende hyreshus och ägarlägenheter
1.1 Byggnad under uppförande
Av 6 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår bl.a. att varje hyreshus och ägarlägenhet med värde av minst 50.000 kr ska utgöra en värderingsenhet. Är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler ska enligt 6 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen bostadsdelen och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Vidare får indelning av bl.a. hyreshus ske i två eller flera värderingsenheter om det underlättar värderingen.
Allmänna råd:
För hyreshus under uppförande bör bostadsdel och lokaldel utgöra särskilda värderingsenheter.
1.2 Del av hyreshus som inte täcks av definitionen
Av 2 kap. 3 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del används på.
Allmänna råd:
För utrymmen inrättade och använda som industribyggnad, övrig byggnad eller specialbyggnad och som inryms i ett hyreshus bör värdefaktorn lägenhetstyp bestämmas till lokal. I första hand bör sådana utrymmen ingå i samma värderingsenhet som hyreshusets övriga lokaler. Om byggnadsdelen inte lämpligen kan värderas enligt den för lokaler föreskrivna värderingsmetoden, bör detta beaktas genom justering för säregna förhållanden.
2 Klassificering av värdefaktorer för hyreshus och ägarlägenheter
2.1 Värdefaktorn lägenhetstyp
Av 9 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår bl.a. att värdefaktorn lägenhetstyp ska bestämmas med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad för bostäder eller lokaler.
Av 12 kap. 1 § tredje stycket jordabalken framgår bl.a. att med lokal avses annan lägenhet än bostadslägenhet.
Av 2 kap. 3 § första stycket fastighetstaxeringslagen framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
Allmänna råd:
Som lokal bör indelas utrymmen som används för hotell- och pensionatsrörelse, varmed avses yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möblerad bostad. Bostad bör inte anses vara använd i hotell- eller pensionatsrörelse när bostaden tillhandahålls som ett led i verksamhet för vård, tillsyn eller utbildning.
När lägenhet som används viss tid av året för privat bruk och annan tid av året uthyrs för hotellverksamhet, bör det användningssätt som motsvarar den övervägande delen av hyran vara styrande för klassificeringen.
2.2 Värdefaktorn hyra avseende bostäder och lokaler
Av 9 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen framgår att med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under andra året före taxeringsåret.
Av 10 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2024:8) om värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering framgår att när uppgifter om faktisk årshyra för 2023 saknas för hela eller delar av värderingsenheten eller om värderingsenhetens beskaffenhet har förändrats efter 2023 så att årshyran har ändrats mer än vad som motsvaras av på orten normala hyresförändringar, ska den faktiska årshyran för ett senare år användas. I sådana fall ska det senare årets hyra omräknas till 2023 års nivå.
Av 11 § samma föreskrifter framgår bl.a. att till grund för värderingen av bostäder och lokaler ska i stället för faktiskt årshyra i vissa fall läggas jämförelsehyra. Med jämförelsehyra avses när bruksvärdehyra respektive marknadsmässig hyra ska bestämmas till vad som gäller för likvärdiga bostäder och lokaler i värdeområdet.
För kontorshyror mellan 1.500 och 2.145 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.500 kr/kvm
För kontorshyror mellan 1.500 och 1.875 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.500 kr/kvm
För kontorshyror mellan 1.500 och 1.875 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.500 kr/kvm
För kontorshyror mellan 1.500 och 1.690 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.350 kr/kvm
För kontorshyror mellan 1.500 och 1.930 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.350 kr/kvm
För kontorshyror mellan 1.500 och 1.930 kr/kvm bör relativ hyra vara 1.350 kr/kvm
Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Tyresö.
Allmänna råd:
Omräkningstal när redovisad hyra avser hyresnivån 2024
När redovisad hyra för bostäder respektive lokaler avser hyresnivån 2024 bör hyran räknas om till 2023 års nivå med omräkningstalet 0,95 för bostäder och med 1,0 för lokaler.
Jämförelsehyra för bostäder och lokaler
Jämförelsehyra bör bestämmas med ledning av följande och i denna ordning:
hyresnivån för likvärdiga bostäder och lokaler inom hyreshuset,
hyresnivån för bostäder och lokaler i närliggande hyreshus när en tillförlitlig jämförelse kan göras,
av Skatteverket beslutade rekommenderade genomsnittshyror.
Om jämförelsehyra inte kan bestämmas med ledning av det som anges ovan i 1–3 bör jämförelsehyra bestämmas med ledning av de nivåer som anges i nedanstående tabell. Tabellen bör inte tillämpas för butik och liknande lokaler när det finns ett hyresområde för butik och lokaltypen finns särskilt uppräknad i värdeområdesbeskrivningen. I sådana fall bör hyran bestämmas till genomsnittshyran för butik.
Lokaltyp | Kontorshyra (butiks hyran när sådan finns) för normhuset (2008) i aktuellt hyresområde <1 500 kr/kvm | Kontorshyra (butiks hyra när sådan finns) för normhuset (2008) i aktuellt hyresområde ≥1 500 kr/kvm |
Relativ hyra % | ||
Bibliotek | 100 | 703 |
Stormarknad (större lagerliknande lokal) | 100 | 804 |
Motionslokaler | 100 | 805 |
Biograf med modern standard och större samlingslokaler | 90 | 806 |
Möbelförsäljning | 90 | 707 |
Bilhandel | 90 | 808 |
Biograf med äldre standard, eventuellt be lägen delvis under mark | 50 | 50 |
Verkstadslokaler | 60 | 80 |
Lager | 50 | 60 |
Butiker under mark belägna utanför centrum | 50 | 50 |
Lokaler under mark dock inte butiker | 30 | 40 |
Garage under mark och parkeringshus | 30 | 30 |
Garage i markplan | 30 | 40 |
Gårdsbutik på lantbruk | 40 | 50 |
Hotell
Om jämförelsehyra för hotell inte kan bestämmas med ledning av det som anges ovan i 1–3 om jämförelsehyra för bostäder och lokaler bör jämförelsehyra bestämmas med ledning av följande. Relativa hyran gäller oavsett andel av konferensanläggning och utan beaktande av restaurangandel som är öppen för externa gäster. Nivåerna är angivna i förhållande till marknadsmässig hyra för kontorslokaler i värdeområdet (genomsnittshyra).
För hotell belägna i Stockholms kommun och Göteborgs kommun bör relativa hyran bestämmas till 80 procent.
För hotell belägna i Stockholms kranskommuner9 bör relativa hyran bestämmas till 90 procent.
För hotell belägna i attraktiva turistlägen såsom fjällvärlden och kustnära orter bör relativa hyran bestämmas till 110 procent.
För hotell som är belägna i övriga landet bör relativa hyran bestämmas till 70 procent.
2.2.1 Uppvärmningskostnader och hushållsförbrukning av elektricitet mm.
Av 8 och 9 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2024:8) om värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering framgår bl.a. att i årshyra ska ingå kostnader för uppvärmning, nedkylning, vatten och avlopp, fastighetsskatt och andra kostnader men inte avgifter för hushållsförbrukning av elektricitet och gas eller kabel-tv, bredband och liknande avgifter eller mervärdesskatt.
Allmänna råd:
Uppvärmning avseende lokaler
Om den verkliga kostnaden för uppvärmning inte är känd och kallhyra redovisats i deklarationen bör den faktiska årshyran korrigeras enligt följande.
Kostnaderna avser uppvärmning och ventilation samt kyla.
Kostnader för uppvärmning och ventilation | |
Värdeår | Kostnad kr/kvm lokalarea, LOA |
2000– | 50 |
1980–1999 | 65 |
1960–1979 | 85 |
–1959 | 110 |
Kostnader för kyla | |
Värdeår | Kostnad kr/kvm lokalarea, LOA |
2000– | 25 |
1980–1999 | 40 |
1960–1979 | 65 |
–1959 | 90 |
Om hyran har redovisats inklusive kostnaden för hushållsförbrukning av el bör avdrag för kostnaden för hela riket uppskattas till 85 kr/kvm LOA.
Om hyran har redovisats exklusive kostnaden för vattenförbrukning bör tillägg till hyran göras med 8 kr/kvm LOA.
Uppvärmning avseende bostäder
Om den verkliga kostnaden för uppvärmning inte är känd och kallhyra redovisats i deklarationen bör den faktiska årshyran korrigeras enligt följande.
Värdeår | Kostnad kr/kvm boarea, BOA |
2000– | 75 |
1980–1999 | 95 |
1960–1979 | 115 |
–1959 | 130 |
Om hyran har redovisats inklusive kostnaden för hushållsförbrukning av el bör avdrag för kostnaden för hela riket uppskattas till 75 kr/kvm BOA.
Om hyran har redovisats exklusive kostnaden för vattenförbrukning bör tillägg till hyran göras med 33 kr/kvm BOA.
2.3 Värdefaktorn ålder
Av 9 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen framgår att värdefaktorn ålder ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.
Allmänna råd:
Har till- eller ombyggnad skett 2024 eller tidigare utan att detta har beaktats vid taxering bör en förnyad bestämning av värdeåret ske. Vad som sagts om till- eller ombyggnad bör gälla också i fråga om andra åtgärder som förlänger byggnadens livslängd. Med sådana andra åtgärder avses t.ex. omläggning av tak, fasadrenovering, installation av hiss och energieffektivisering såsom byte till mer energisnåla fönster samt installation av värmeväxlare.
Utgångspunkten vid bestämmandet av värderingsenhets värdeår bör vara att normala reparations- och underhållsåtgärder vidtagits. Reparations- och underhållsåtgärder bör endast beaktas till den del de förlänger värderingsenhetens återstående livslängd. Även om värderingsenheten har ett kraftigt eftersatt underhåll bör man bortse från kostnader för att uppnå ett normalt underhållsläge för byggnaden. Evakueringskostnader och hyresförluster till följd av ombyggnaden bör inte beaktas som ombyggnadskostnader. Detta bör även gälla kostnader för att avhjälpa sådana byggnadstekniska fel och brister som inte är att jämställa med modernisering.
Ombyggnadstillägg
Med ombyggnadstillägg avses den ökning av ett hyreshus sannolika återstående livslängd som uppkommer med hänsyn till gjorda om- och tillbyggnader. Genom ombyggnadstillägget beaktas omfattningen och tidpunkten för till- eller ombyggnaderna.
Till- eller ombyggnadskostnadens storlek i förhållande till nybyggnadskostnaden
Omfattningen av till- eller ombyggnad bör hänföras till en av nedanstående tre grupper beroende på till- eller ombyggnadskostnadens storlek i förhållande till nybyggnadskostnaden för ett hyreshus vid tiden för till- eller ombyggnaden.
Grupp 1: | Till- och ombyggnadskostnaden överstiger 70 procent av nybyggnadskostnaden |
Grupp 2: | Till- och ombyggnadskostnaden utgör 20–70 procent av nybyggnadskostnaden |
Grupp 3: | Till- och ombyggnadskostnaden understiger 20 procent av nybyggnadskostnaden |
Nybyggnadskostnader
För beräkning av nybyggnadskostnaden vid tidpunkten för till- eller ombyggnaden bör följande belopp avseende nybyggnadskostnader för ordinära hyreshus användas.
År | Kr/kvm Boarea (BOA) | Kr/kvm Lokalarea (LOA) |
2022 | 21.100 | 29.600 |
2023 | 21.500 | 30.800 |
2024 | 21.900 | 31.400 |
I ovanstående nybyggnadskostnader ingår inte mervärdesskatt men däremot ränta under byggtiden. Till- och ombyggnads kostnader bör bestämmas på motsvarande sätt.
För till- och ombyggda hyreshus inom ovan nämnda tre grupper bör värdeåret bestämmas på följande sätt:
Grupp 1: | Värdeåret bör bestämmas till till- eller om byggnadsåret. |
Grupp 2: | Värdeåret bör jämkas genom att det värdeår hyres huset skulle ha haft om det inte varit föremål för till- eller ombyggnad ökas med ett ombyggnads tillägg. Ombyggnadstillägget bör inte göras så stort att värdeåret blir lika med till- eller ombyggnads året. |
Grupp 3: | Värdeåret bör bestämmas till senast gällande värdeår för värderingsenheten. |
Tillbyggnad
Kostnaderna för en tillbyggnad bör inte beräknas till ett högre värde än vad en nybyggnad av motsvarande utrymme skulle ha kostat.
Vid tillbyggnad av utrymmen som är likvärdiga med befintlig byggnad bör i stället ny- och tillbyggnadsåret vägas samman med hänsyn till ytorna av den gamla och den nya delen.
Ombyggnad
En ombyggnad som innebär att berörda byggnadsdelar förnyas i sin helhet får behandlas som en tillbyggnad, varvid nybyggnadsåret får gälla för inte ombyggda delar och ombyggnadsåret för de övriga delarna.
3 Klassificering av värdefaktorer för tomtmark för hyreshus och ägarlägenheter
3.1 Värdefaktorn storlek
Av 12 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår att med värdefaktorn storlek avses värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter.
Av 2 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2024:8) om värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2025 års allmänna fastighetstaxering framgår att med byggrätt för hyreshus och ägarlägenheter avses den rätt som finns att uppföra en ny byggnad på värderingsenheten. Byggrätten ska anges i kvadratmeter bruttoarea ovan mark. Bruttoarean mäts enligt svensk standard SS 21054:2020. Med ovan mark avses att golvet i närmast högre våning ligger mer än 1,5 meter över omgivande markyta.
Av 7 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen framgår att vid värdering av tomtmark ska bebyggelsemöjligheten bestämmas med utgångspunkt i den pågående markanvändningen, såvida inte annan markanvändning är tillåten enligt en detaljplan och marken därigenom får ett väsentligt högre värde.
3.1.1 Byggrätt för bebyggda tomter
Allmänna råd:
När det saknas uppgift om storleken av byggrätten för en befintlig byggnad, bör bruttoarean uppskattas med ledning av ytan av befintliga bostäder respektive lokaler. Bruttoarean bör normalt bestämmas till 1,25 x den sammanlagda ytan av bostäder (BOA) respektive 1,20 x den sammanlagda ytan av lokaler (LOA).
Värdet på den byggrätt som detaljplanen tillåter bör anses vara väsentligt högre än den utnyttjade byggrätten när den tillåtna byggrätten är minst 20 procent större än den utnyttjade byggrätten.
Med yta för bostäder bör avses bostadsarea enligt svensk standard SS 21054:2020. Med yta för lokaler bör avses lokalarea enligt svensk standard SS 21054:2020.
I byggrätt för bebyggda tomter bör inräknas lägenhet där olika delar av lägenheten angränsar till markyta i olika nivåer och minst hälften av ytterväggarnas längd för lägenheten uppfyller kravet att golvet i närmast högre våning ligger mer än 1,5 meter över omgivande markyta.
3.1.2 Byggrätt för obebyggda tomter
Allmänna råd:
Finns inte gällande detaljplan, bör värdefaktorn storlek (byggrättens storlek) för obebyggd tomtmark i första hand bestämmas utifrån aktuellt bygglov eller förhandsbesked. I andra hand bör byggrättens storlek uppskattas med ledning av den för värdeområdet sannolika exploateringsgraden, dvs. förhållandet mellan bedömd byggrätt och tomtareal.
Har tomten tidigare varit bebyggd, bör byggrätten under de fem första åren efter byggnadens rivning bestämmas till minst storleken av den byggrätt som tidigare varit utnyttjad.
När byggrätten bestäms med ledning av tillåten byggrätt enligt gällande detaljplan och uppgifterna om byggrätten i planen uttrycks i våningsyta bör tillåten våningsyta ovan mark bedömas motsvara bruttoarean för area ovan mark.
3.2 Värdefaktorn typ av bebyggelse
Av 12 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen framgår att med värdefaktorn typ av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller lokaler.
3.2.1 Bebyggda tomter
Allmänna råd:
Klassificering av värdefaktorn typ av bebyggelse bör för bebyggda tomter ske i enlighet med den befintliga typen av bebyggelse. Om tillåten typ av bebyggelse enligt gällande detaljplan skulle ge väsentligt högre riktvärde för tomten än motsvarande riktvärde grundat på befintlig typ av bebyggelse, bör typ av bebyggelse bestämmas till den enligt planen tillåtna. Väsentligt högre värde bör anses föreligga när skillnaden i riktvärde för tomten uppgår till mer än 20 procent.
3.2.2 Obebyggda tomter
Allmänna råd:
Klassificering av värdefaktorn typ av bebyggelse bör för obebyggda tomter ske utifrån tillåten typ av bebyggelse enligt gällande detaljplan. Finns inte gällande detaljplan, bör typ av bebyggelse bestämmas till den typ av bebyggelse för vilken tomten är avsedd enligt aktuellt bygglov eller förhandsbesked.
4 Säregna förhållanden
Av 7 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) framgår bl.a. att om det föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, ska ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 §.
Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att justeringens storlek ska motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.
Av 7 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringslagen framgår att påtaglig inverkan på marknadsvärdet ska anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25.000 kr.
Av 1 kap. 5 § andra stycket fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) framgår att om det för taxeringsenhet föreligger sådant påtagligt säreget förhållande som anges i 7 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska detta redovisas genom justering av riktvärdet för en eller flera värderingsenheter.
Allmänna råd:
Justeringen bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledningen närmast kan härledas. I de fall justeringsanledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.
4.2 Justering av riktvärdet för hyreshus och ägarlägenheter
4.2.1 Rivningskostnader
Av 7 kap. 14 § fastighetstaxeringslagen framgår att om saneringsbyggnad finns ska värdet av marken sättas ned med hänsyn till kostnaden i samband med rivning av byggnaden.
Allmänna råd:
För att behov av rivning ska anses uppenbart bör krävas att rivningslov finns eller att föreläggande om rivning har meddelats.
Justeringens storlek bör motsvara 30–50 procent av beräknade rivningskostnader i 2023 års kostnadsnivå omräknat till taxeringsvärdenivå. Det lägre procenttalet bör användas i områden med låga värdenivåer och det högre i områden med höga värdenivåer sett över landet som helhet. Med rivningskostnad bör avses den totala kostnaden för evakuering samt för att riva och forsla bort byggmaterial till återvinning och deponi. Kostnaden bör minskas med eventuella intäkter från försäljning av rivningsmaterial. Kostnader för återställande och sanering av mark bör inte medräknas i underlaget för justering.
Saknas utredning om rivningskostnadernas storlek bör normal rivningskostnad för hyreshus i 2023 års värdenivå bestämmas till 400 kr/kbm bruttovolym (BTV) eller 1.200–1.600 kr/kvm bruttoarea (BTA).
4.2.2 Byggnadsskador och konstruktionsfel
Allmänna råd:
Justering av byggnadsvärdet kan bli aktuell när en byggnad har sådana byggnadsskador eller konstruktionsfel att byggnaden inte kan fylla sin funktion utan att skadorna eller felen åtgärdas. Justeringsbeloppet bör motsvara 30–50 procent av nödvändiga åtgärdskostnader i 2023 års kostnadsnivå omräknat till taxeringsvärdenivå. Det lägre procenttalet bör användas i områden med låga värdenivåer och det högre i områden med höga värdenivåer sett över landet som helhet.
4.2.3 Kulturhistoriskt intressanta hyreshus
Allmänna råd:
För kulturhistoriskt intressanta byggnader kan justering bli aktuell på grund av eftersatt underhåll och förväntade onormala drifts- och underhållskostnader i framtiden. Justering kan också föranledas av särskilt beslutade restriktioner som binder ägaren vid att bevara huset, trots att det är ekonomiskt ofördelaktigt. Justeringar för nämnda förhållanden bör normalt ske när godtagbar dokumentation visats avseende det kulturhistoriskt önskvärda i att byggnaden bevaras.
4.2.4 Skyddsbestämmelser eller skyddsföreskrifter
Allmänna råd:
Skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser kan, liksom skyddsföreskrifter vid en byggnadsminnesförklaring, påverka värdet genom dels högre drifts- och underhållskostnader, dels förlorad möjlighet att vidta om- eller tillbyggnad enligt gällande plan. Justering bör inte göras om större ersättningar utbetalas i den takt som skyddsåtgärderna genomförs.
4.2.5 Avvikande vakansgrad
Allmänna råd:
Justering bör göras för det hyresbortfall som uppkommer genom att en byggnad står helt eller delvis tom på grund av att bostäder eller lokaler på grund av marknadsläget inte kan hyras ut. Hyresbortfallet bör anges i procent av värdefaktorn hyra för värderingsenheten. Avvikande vakansgrad bör beräknas som vakansgrad för värderingsenheten minus den genomsnittliga vakansgraden för lägenhetstypen i fråga inom värdeområdet.
Justeringsbeloppet bör beräknas med ledning av nedanstående tabell.
Justeringsbelopp vid olika avvikande vakansgrad
Avvikande vakansgrad, % | Justeringens storlek (angett som multipler av värdefaktorn hyra) | |||
Anpassningstid 1 år | Anpassningstid 2 år | Anpassningstid 4 år | Anpassningstid 6 år | |
20–30 | - | 0,10H | 0,2H | 0,2H |
31–40 | - | 0,12H | 0,3H | 0,3H |
41–50 | - | 0,15H | 0,4H | 0,5H |
51–60 | 0,10H | 0,25H | 0,5H | 0,7H |
61–70 | 0,15H | 0,35H | 0,6H | 0,9H |
71–80 | 0,20H | 0,45H | 0,8H | 1,2H |
81–90 | 0,25H | 0,55H | 1,0H | 1,7H |
91–100 | 0,35H | 0,70H | 1,3H | 2,3H |
När anpassningstiden överstiger 6 år bör justering aktualiseras vid lägre avvikande vakansgrad än 20 procent.
4.3 Justering av riktvärdet för tomtmark
4.3.1 Markanläggning saknas
Allmänna råd:
Riktvärdeangivelserna för tomtmark förutsätter omedelbart bebyggbar tomtmark om inte annat anges. Med omedelbart bebyggbar tomtmark avses att tomtmarken har för värdeområdet normala markanläggningar i form av VA-anslutning, gata/väg och tomtanläggningar avseende kvartersvägar, parkeringsplatser, servisledningar samt grönytor.
När sådana markanläggningar saknas bör justering beräknas med ledning av nedanstående tabell.
Riktvärde för tomtmark kr/kvm BTA | Justering av riktvärdet för tomtmark om både markanläggning och VA-anslutning saknas | Justering av riktvärdet för tomtmark om VA anslutning finns men markanläggning saknas |
< 800 | 70 % | 35 % |
800–1.500 | 50 % | 25 % |
1.600–3.000 | 35 % | 20 % |
3.200–5.000 | 25 % | 15 % |
5.200 eller mer | 1.200 kr/kvm bruttoarea, BTA | 750 kr/kvm bruttoarea, BTA |
4.3.2 Väntetid vid fördröjd byggnation
Allmänna råd:
Med väntetid bör avses tiden innan byggnation får påbörjas. Väntetid bör bestämmas i hela kalenderår utifrån de förutsättningar som gäller vid taxeringsårets ingång.
Justering för väntetid bör göras med ledning av nedanstående tabell över nedräkningsfaktorer. Justeringens storlek bör bestämmas till skillnaden mellan riktvärdet (för tomtmark till hyreshus och ägarlägenheter) och riktvärdet multiplicerat med nedräkningsfaktorn enligt följande tabell.
Väntetid år | Nedräkningsfaktor |
1 | 0,95 |
2–3 | 0,90 |
4–5 | 0,85 |
6–10 | 0,80 |
> 10 | 0,70 |
4.3.3 Avvikande butiksandel
Allmänna råd:
I värdeområden där riktvärdeangivelsen förutsätter viss butiksandel, bör markvärdet för lokaler justeras när butiksandelen avviker från förutsättningen. Med butiksandel avses andelen butiker och liknande lokaler som har en väsentligt högre hyresnivå än kontor i värdeområdet. Av värdeområdesbeskrivningen framgår förutsättningarna för riktvärdeangivelsen.
Justeringsbeloppet bör beräknas till skillnaden mellan riktvärdet och ett markvärde beräknat med ledning av aktuell fördelning på kontor och butiker och liknande lokaler med en väsentligt högre hyresnivå än kontor i värdeområdet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
2024:8
Dessa allmänna råd tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2025 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2027.