Innehav av aktier, jordbruks- och skogsmark samt en fritidsfastighet där den skattskyldiges hustru under viss tid varit bosatt har inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
Område: Inkomstskatt
Förhandsbeskedet meddelat: 2017-12-11 (dnr 42-17/D)
Förhandsbeskedet överklagat: Nej.
Lagrum: 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande: A och B
Motpart: Skatteverket
Förhandsbesked
Fråga 1
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Bakgrund
Omständigheterna i ärendet
Makarna A och B, som är svenska medborgare, avser att flytta till [utlandet] under den senare delen av 2017 eller senast under 2018. De ska bosätta sig i en gemensam permanentbostad där.
A äger en fastighet i [Sverige] (fastigheten X) där makarna är bosatta. Fastigheten omfattar utöver permanentbostaden skog och jordbruksmark. Den har en total yta om ca 98 hektar och dess taxeringsvärde uppgår till ca 6,5 miljoner kr.
A överväger att avstycka bostadshuset med ett visst markområde och avyttra huset med mark till en extern köpare. Permanentbostaden kommer därmed inte att kvarstå i hans ägo efter utflyttningen men jordbruks- och skogsmark ska behållas. Han avser inte att bedriva något aktivt jord- eller skogsbruk utan det ska endast vara fråga om en passiv förvaltning av fastigheten. Den genomsnittliga omsättningen för fastigheten uppskattas till ca 300 000 kr per år under nuvarande förhållanden.
Vidare äger A en fastighet i [Sverige] (fastigheten Y). Den används uteslutande för fritidsändamål och ska även fortsättningsvis användas endast på detta sätt. B var dock folkbokförd och bosatt på fastigheten under perioden [månad] 2005–[månad] 2011.
A äger också samtliga aktier i Z AB och sitter i styrelsen för bolaget. Det bedrivs inte någon rörelse i Z AB. Sedan [månad] 2016 består verksamheten i bolaget endast av förvaltning av kapital som härrör från försäljningen av det verksamhetsdrivande dotterföretaget Å AB. Samtliga investeringar har skett i noterade värdepapper.
Vid tidpunkten för ansökan hade Z ABs tillgångar ett sammanlagt värde om ca (...) miljoner kr, varav drygt (...) miljoner kr avsåg aktier. De befintliga aktieinnehaven är innehav i stora börsnoterade svenska bolag. De noterade innehav som finns och kommer att finnas i Z AB ska alltid understiga en andel om tio procent i respektive bolag.
Z AB har ingått ett avtal med en bank avseende förvaltning av bolagets kapital. Det är inte ett diskretionärt förvaltningsavtal men A har inte tagit någon aktiv roll i förvaltningen. Hans arbetsinsats kommer inte att överstiga tio timmar per år. Hittills har det inte förekommit någon försäljning av värdepapper utan endast förvärv. Antalet transaktioner i Z AB kommer normalt inte att överstiga 20 transaktioner per år.
Som förutsättningar gäller vidare att det inte kommer att föreligga några andra anknytningsfaktorer till Sverige och att makarna (...) inte kommer att vistas stadigvarande här efter utflyttningen.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om han efter bosättningen i [utlandet] ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här under åren 2017–2019 (fråga 1).
Han vill också veta om svaret på fråga 1 ändras om fastigheten Y avyttras innan bosättningen i [utlandet] (fråga 2).
Vidare vill han få klarlagt om svaret på frågan om väsentlig anknytning ändras om han endast äger Z AB vid tidpunkten för bosättningen i [utlandet] (fråga 3).
Om A anses ha väsentlig anknytning till Sverige vill B veta om sådan anknytning ska anses föreligga även för henne (fråga 4).
Makarna (...) anser att innehavet i Z AB, som i sin tur endast förvaltar mindre poster noterade värdepapper, inte medför väsentlig anknytning till Sverige. Innehav av skogs- eller jordbruksfastigheter utan nämnvärd omsättning anses vidare medföra en relativt svag anknytning till Sverige. A kommer dessutom inte att aktivt sköta förvaltningen av jordbruks- och skogsmarken på fastigheten X. Med hänsyn till den tid som passerat sedan B var bosatt och folkbokförd på fastigheten Y medför inte heller innehavet av den fastigheten väsentlig anknytning till Sverige.
Skatteverket anser att A inte kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige efter bosättningen i [utlandet] under förutsättning att Z ABs aktieinnehav i respektive bolag klart understiger tio procent.
Skälen för avgörandet
Rättsligt
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Skatterättsnämndens bedömning
Fråga 1
Den omständigheten att den skattskyldige behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
Mot bakgrund av att det vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige är mer än sex år sedan B använde fastigheten Y som permanentbostad saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 14, 115 och 122). Jordbruks- och skogsmarken som ska behållas av A efter utflyttningen får enligt Skatterättsnämndens uppfattning ses som en ren kapitalplacering.
Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i Z AB kan As ägande och styrelseuppdrag i det bolaget inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här i den mening som avses i 3 kap. 7 § (jfr RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).
I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). Z ABs befintliga och framtida noterade innehav ska alltid understiga en andel om tio procent i respektive bolag. Övriga lämnade uppgifter om Z ABs investeringar talar också för att innehaven utgör kapitalplaceringar. Mot den bakgrunden kan de noterade innehaven inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Skatterättsnämnden finner vid en sammantagen bedömning att As kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige inte leder till att han ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utlandet].
Frågorna 2–4
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2–4.