Avstående från utdelning (dnr 133-13/D)

Fråga 1

A ska inte beskattas för utdelningen från X.

Fråga 2

Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.

Bakgrund

A är stiftare till en trust (...). Han är själv förmånstagare till 40 procent och hans [barn till 60 procent]. A och barnen är [medborgare i ett annat EU-land där de även är bosatta].

Trustegendomen består av samtliga andelar i (...) bolaget X [baserat i ett utomeuropeiskt territorium tillhörigt ett EU-land]. Inkomsterna från bolaget utgörs av utdelning som slussas från [ett bolag i ett annat EU-land](Y) via ett av X helägt EU-bolag, Z , som äger knappa 70 procent av andelarna i Y. A och ett av barnen arbetar i Y och bolaget uppfyller kraven på att vara ett fåmansföretag enligt svenska regler.

A överväger att flytta till Sverige, ”redomiciliera” X till Malta samt låta trusten till förmån för barnen avstå från 60 procent av rätten till den utdelning som X lämnar till trusten. Avståendet ska avse ett utdelningstillfälle.

Med hänvisning till att A är förmånstagare till trusten och har förbehållit sig kontroll över denna lämnas som förutsättning att trusten är transparent från ett svenskt inkomstskatterättsligt perspektiv i den betydelsen att trustegendomen anses vara As och att avkastningen beskattas hos honom. En ytterligare utgångspunkt är att andelarna i X följaktligen är kvalificerade andelar för A enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Redomiciliering uppges vara ett civilrättsligt förfarande som tillämpas inom flera EU-medlemsstater däribland Malta. Det innebär ett byte både civilrättsligt och skatterättsligt av ett bolags registrerade hemviststat till i detta fall Malta utan att bolaget likvideras eller att dess tillgångar anses avyttrade i den ursprungliga hemviststaten.

För att ett avstående av rätt till utdelning ska vara bindande för det utdelande bolaget enligt maltesisk rätt krävs följande. Det ska av bolagsordningen för det utdelande bolaget framgå att andelsägarna kan avstå rätten till utdelning. Vidare ska berörda andelsägare ingå ett bindande avtal om ett sådant avstående och avståendet ska registreras i det utdelande bolagets medlemsregister, ”Register of Members” som förs av bolagets styrelse.

De krav som nu redogjorts för kommer att vara uppfyllda. Slutligen ska bolagsstämman i X besluta att lämna utdelning i enlighet med aktuellt avtal varefter registeranteckningen tas bort.

(...). Barnen är obegränsat skattskyldiga i [ett annat EU-land] och beskattas för utdelningen där.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om avstående av rätten till del av utdelningen i X kan ske utan inkomstskattekonsekvenser för honom (fråga 1) och, för det fall att frågan besvaras jakande, om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2).

Han anför att det är fråga om ett benefikt avstående. Det förfarande som krävs för att genomföra ett avstående av rätten till utdelning enligt maltesisk rätt avviker inte på något avgörande sätt från vad som i fråga om kontrollmöjligheter och transparens gäller enligt svenska regler i motsvarande situationer.

Genom de planerade transaktionerna minskar A visserligen sin egen beskattning men motsvarande del av utdelningen beskattas hos barnen i [det andra EU-landet]. Någon skatteförmån uppkommer inte för honom och skatteflyktslagen är därför inte tillämplig.

Skatteverket anser däremot att den verkliga innebörden är att A disponerar över rätten till utdelning på aktierna i X och överlåter 60 procent av den rätten till sina barn mot att de avstår från motsvarande andel av den utdelning som de har rätt till i egenskap av förmånstagare till trusten. A ska därför i enlighet med 44 kap. 3 § IL anses ha avyttrat den aktuella andelen av rätten till utdelning och beskattas för den kapitalvinst som blir resultatet därav. Eftersom aktierna i X är kvalificerade andelar hos A ska vidare kapitalvinsten beskattas enligt 57 kap.

När det gäller skatteflyktslagens tillämplighet anser Skatteverket att A genom de planerade transaktionerna i motsvarande mån undgår att beskattas för utdelning trots att samma belopp (60 procent av beslutad utdelning i X) skulle tillfalla samma mottagare (barnen) även om förfarandet inte genomfördes. Det finns därför förutsättningar att tillämpa lagen.

Skatterättsnämndens bedömning

Av 42 kap. 12 § framgår att utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras.

I praxis har slagits fast att en aktieägare inte kan beskattas med stöd av denna bestämmelse när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till utdelning. Det gäller såväl utdelning på aktier i börsnoterade företag som i fåmansföretag och oavsett om givarens aktier, på vilka utdelningen grundas, är kvalificerade eller inte (RÅ 2006 ref. 45, RÅ 2009 ref. 68 och HFD 2011 ref. 24).

Enligt lämnade förutsättningar har A behållit ett sådant inflytande över aktierna i X att han inte kan anses ha avstått från äganderätten till dem (jfr RÅ 2008 not. 94).

Frågorna ska därför bedömas utifrån att det är A som äger aktierna och som avstår från rätten till den aktuella utdelningen.

Det är As barn som ska ha rätt till utdelningen när den kan disponeras. Av praxis följer att A inte skulle ha beskattats i en motsvarande situation om X hade varit ett svenskt aktiebolag.

Mot bakgrund av de krav som ställs enligt maltesisk rätt för att ett avstående från rätt till utdelning ska vara bindande för det utdelande bolaget, vilka ska iakttas i detta fall, bör bedömningen bli densamma (jfr 2 kap. 2 §).

A ska därför inte ta upp utdelningen.

Inte heller kan skatteflyktslagen anses tillämplig på förfarandet (jfr RÅ 2006 ref. 45 och RÅ 2009 ref. 68).